Jag ringde bebbes pappa på jobbet direkt när jag testat positivt. Testade själv, eftersom jag ändå var "säker" på att jag bara inbillade mig att jag hade gravsymtom. Hade gått 4 dagar över tiden, och har testat negativt så många gånger förut, så jag tänkte att jag inte skulle besvära min sambo den här gången... Men så blev det ju vår lyckligast dag tillslut istället!
Sen bestämde vi oss för att inte berätta för någon innan omkring v12. Det var en konstig tid, för vi umgicks ju normalt med nära och kära, och gick bara omkring och tänkte på vår bebbe, men försökte liksom prata om annat hela tiden.
Sen tillslut så berättade vi för min familj i v12, i samband med min "extra"-pappas födelsedag. Vi hade köp en t-shirt till honom och slagit in, där det stod "Morfar 2004". Han blev överlycklig, det blev de allihop. Jätte kul.
Sen berättade vi för bebbes pappas familj i v15, i samband med en släktsammankomst.
Därefter blev det för de kompisar man träffade på, och tillslut efter ultraljudet så skickade vi ut mail med ultraljudsbilder till alla bekanta och vänner som man av nån anledning inte träffat på ett tag. I samband med ultraljudet berättade jag på jobbet med.
Så nu vet alla!

Är i v22 nu. Kramar!