Fanfanfanfan

Startsidan

Bli medlem » Glömt ditt lösenord?

Graviditet - Känsliga rummet

Du som medlem ansvarar för det du skriver i forumet

Göm
trådstart

Hjälp

Fanfanfanfan

Tors 4 feb 2010 18:51 Läst 15373 gånger Totalt 359 svar

Anonym (Livrädd)
Visa endast

Jag förstår att det här är ett känsligt ämne för att det finns så många som har ett så ordnat liv och vill inget hellre och så blir de inte gravida.

Jag är 38 år och singel, har ett mycket aktivt socialt liv och festar mycket. Nu har jag gjort något sjukt dumt. Jag träffade en VÄLDIGT mycket yngre man och hade sex med honom några gånger, i början med kondom och sen oskyddat. Var så säker på min kropp... Men nu har det värsta hänt. Jag är gravid! Hur f*n kan jag bli det?! Jag är gammal och festar och röker vilt! (Slutade iofs röka vid nyår men ändå...)

Jag VILL inte! Men jag kan nog inte göra abort, det känns som att det här är sista chansen. Stackars kille, han är ung och vi har ingen kontakt längre. Ska jag förstöra hans liv? Ska barnet växa upp utan pappa?
Dessutom är jag arbetslös nu, då kommer jag väl inte få nån föräldrapenning eller nånting. HJÄLP!!!! Någon som varit i samma sits?

Och det fattar ni nog själva att kommentarer som "Vill man inte ha barn ska man skydda sig", ja dem kan ni stoppa någonstans...

TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2010-02-10 14:52
Det känns mer och mer som att jag vill behålla barnet. Har berättat för fadern till barnet, han är rätt knäckt och vill absolut inte ha det. Jag har erbjudit mig att ta hela ansvaret själv men han tror inte att han kan leva med att veta att han har ett barn utan att ta sitt ansvar. Så där står vi nu. Han vill att jag ska tänka på honom och barnet och göra abort, jag känner ett stort motstånd till att ta bort det, samtidigt så vill jag inte att han ska lida ett helt liv för att han gjorde ett misstag och inte skyddade sig. Jäkla dilemma!

TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2010-05-04 22:35
Sista dagen man kan skriva i den här tråden tror jag! Tack för alla inputs, stöd och råd. Det kommer nog att gå bra det här . Kramar

(OBS! Ditt användarnamn syns)
Tack Hjälpsam Wow Intressant Kul Kram Du är inte ensam Grattis Lycka till
1. «
2. ‹
3. 1
4. 2
5. 3
6. 4
7. 5
8. 6
9. 7
10. ›
11. »
1. Nialex
  Visa endast
  
  Tors 4 feb 2010 18:56
  
  #1
  
  Vill man inte ha barn ska man skydda sig. Det är ju väldigt enkelt att säga, men verkligheten är inte alltid svart eller vit. Och att du skulle förstöra killens liv, han var ju själv med på det, så tycker jag inte heller man ska se på det. Däremot undrar jag om det är rätt mot barnet om du verkligen känner att du inte vill ha det och du trivs bra med ditt festande. Det innebär en stor förändring att få barn och även om man kan roa sig trots att man har dem, så kan man inte göra det i samma utsträckning. Tycker du ska fundera på om du verkligen vill ha det här barnet och sedan ta de beslut som behövs baserade på det. Antingen känner du att : Nej, jag gillar livet som det är eller också så kanske, när det fått sjunka in lite, du verkligen känner att det här är det du vill, även om det inte var planerat.
  
  Någon föräldrapenning får man väl alltid, men enligt lägstanivå, vilket f.n. är 180 kr/dag, sen skattas de också. Så det är ju inte så mycket att leva på, men du kan säkert få bostadsbidrag eller liknande.
  
  Lycka till!
2. Anonym (Mom)
  Visa endast
  
  Tors 4 feb 2010 18:58
  
  #2
  
  Stackare! Jag förstår verkligen hur du känner dig! Inte för att jag varit i din sits exakt, men inget av mina tre barn har varit planerade trots att jag varit i fast förhållande och sånt.
  
  Om jag ska utgå från mig själv (vilket är det enda jag kan göra, jag känner ju inte dig) så hade jag behållt det. Man kan ge pappan en chans att vara med, vill han inte så vill han inte. Då kan man ju heller inte tvinga honom till det. Han får dock betala underhåll, vilket inte är så roligt, men detta är ju trots allt hans ansvar också. Du tar hand om barnet, han får punga ut...
  
  Eftersom du är i den åldern du är i, så hade jag nog också sett det som "sista chansen". Men det är ju för att jag älskar barn och alltid velat ha familj som jag säger så. Jag vet ju inte hur du känner inför det.
  
  Jag är 26 år och ensamstående tre-barnsmamma. Födde tredje för tre veckor sedan och är inte tillsammans med deras pappa. Man klarar att uppfostra barn själv, man kan skaffa många bra manliga förebilder om pappan inte vill vara närvarande. Visst har alla rätt till två föräldrar, men det är ta mig fan ingen lätt match. Mitt äldsta barn har en annan pappa, men han ville inte veta av oss när vi gick isär, så den pappan har inte alls någon del i min sons liv. Det jag säger är att även om man vill att barnet ska ha två föräldrar, så är det inte alltid så. Det kan man inte alltid rå över.
  
  Så tycker jag.
3. Jojjan74
  Visa endast
  
  Tors 4 feb 2010 19:00
  
  #3
  
  Som du skriver så kanske det inte är bästa utgångsläget men jag tror att vad du än bestämmer så blir det bra i slutändan. Det finns hjälp och stöd oavsett vilken väg du väljer. Jag kan inte så bra hur föräldraförsäkringen skulle bli för dig. Vet bara att det finns en lägsta nivå som alla har rätt till. Det kan vara bra att resonera med någon annan, som t.ex. en kurator som kan hjälpa dig att få ordning på tankarna, fast det har du säkert redan tänkt på.
  
  Önskar dig lycka till!
4. Jezamine
  Visa endast
  
  Tors 4 feb 2010 19:08
  
  #4
  
  Du kan aldrig vara säker.har man sex utan skydd kan en graviditet inträffa.
5. Anonym
  Visa endast
  
  Tors 4 feb 2010 19:08
  
  #5
  
  Du ska lyssna till vad du vill! Du kommer inte förstöra killens liv, ett barn förstör inte liv, de förändrar det bara. Att växa upp utan pappa går alldeles utmärkt också, om det skulle vara så att killen vägrar kontakt.
  
  Föräldrapenningen baseras på SGI. Dvs det spelar inte så stor roll om du är arbetslös om du bara skyddat din sgi genom att anmäla dig på af första arbetslösa dagen och inte har något glapp. Kolla med försäkringskassan.
  Skulle det vara så att du är "nollad" i sgi så kommer du få ca 5000 i fp och barnbidrag och sedan får du även bostadsbidrag när man har barn. Du har också säkert rätt att få socialbidrag.
  
  Så låt inte ekonomin bestämma, utan ställ dig snarare frågan: Vill du ha barn? Och vill du ha barn nu?
6. Anonym (Livrädd) (Trådstartaren)
  Visa endast
  
  Tors 4 feb 2010 20:32
  
  #6
  
  Tack för era jättefina svar. Jag har varit anmäld hos AF sen första dagen så ekonomin kanske jag inte behöver oroa mig för så mycket då. Vilket är bra för jag måste vara så känslomässigt sann jag bara kan när jag fattar beslutet. Behålla det eller inte.
  
  Jag är inte redo nu nej. Jag vill inte ha barn själv. Men det känns som att jag kommer att bli straffad genom att sen träffa någon och så vill vi ha barn och så går det inte, om jag tar bort detta. Precis så känner jag.
  
  Jag är inte glad, inte ens en sekund, men det känns som att det är någon mening med det. När jag var sambo blev jag gravid två gånger men fick missfall båda gångerna. Nu när jag är själv och har släppt det där med barn och man så blir jag det igen. Men vem vet, det kanske bli missfall denna gång också.
  Inte så säker dock eftersom att de tidigare missfallen troligtvis berodde på min ex-sambos usla spermier.
  
  Alltså, det här är inte roligt. Men visst, jag har satt mig i sitsen själv. Önskar bara att de som verkligen ville kunde få de barn de så hett önskar, och jag själv kunde fått vara lite mindre fertil...
  
  Gud jag vet varken in eller ut.
7. Anonym
  Visa endast
  
  Tors 4 feb 2010 20:38
  
  #7
  
  Det finns ju kuratorer på gyn-mottagningarna. jag tycker du ska kontakta en sådan så du har någon att bolla tankarna med.
  Om du inte gått så långt än har du ju också flera veckor på dig att bestämma dig, även om det såklart är lättast att ta beslutet så fort som möjligt, särskilt om du väljer abort.
  
  Tror du att du kommer vlja ha barn i framtiden då? Skaffa inte barn bara för att det kanske är "sista chansen". Det är inte fel att inte vilja ha barn heller. Sen tror jag ju att väljer man att behålla även om man kanske inte riktigt var redo från början, så blir man det.
  
  men vad du än väljer, så är valet inte fel! och du är inte den enda som suttit i en sådan sits, så klandra inte dig själv.
  
  Har du pratat något med killen om det?
8. Anonym (Livrädd) (Trådstartaren)
  Visa endast
  
  Tors 4 feb 2010 20:54
  
  #8
  
  Anonym skrev 2010-02-04 20:38:47 följande:
  Det finns ju kuratorer på gyn-mottagningarna. jag tycker du ska kontakta en sådan så du har någon att bolla tankarna med. Om du inte gått så långt än har du ju också flera veckor på dig att bestämma dig, även om det såklart är lättast att ta beslutet så fort som möjligt, särskilt om du väljer abort.Tror du att du kommer vlja ha barn i framtiden då? Skaffa inte barn bara för att det kanske är "sista chansen". Det är inte fel att inte vilja ha barn heller. Sen tror jag ju att väljer man att behålla även om man kanske inte riktigt var redo från början, så blir man det.men vad du än väljer, så är valet inte fel! och du är inte den enda som suttit i en sådan sits, så klandra inte dig själv.Har du pratat något med killen om det?
  Nej gud, det har jag inte vågat! Känner honom knappt och han är inte särskilt mogen direkt. Han kommer att bli knäckt, det är en sak som är säkert..
  
  Här där jag bor är det världens babyboom nu och jag har mycket lite hopp om att hitta någon kurator att tala med. Jag får nog klara mig själv här.
9. Nialex
  Visa endast
  
  Tors 4 feb 2010 21:39
  
  #9
  
  Anonym (Livrädd) skrev 2010-02-04 20:54:36 följande:
  Du kan i alla fall ringa mvc-mottagningen och förklara situationen. De kanske kan hjälpa dig.
10. Anonym
  Visa endast
  
  Tors 4 feb 2010 21:47
  
  #10
  
  Du har val nagra veckor pa dig att fundera?
  
  Jag har ungefar samma livsstil som du. Hade jag varit i din alder och trivts med partylivet som singel hade jag gjort abort for att livet ar sa bra som det ar. ELLER velat ha barnet ensam, hellre det an dela det med nagon. Det handlar inte om "utan en pappa" langre, vissa har ju for bovelen 2 pappor och 2 mammor, hur forvirrande ar inte det da?? Ar man stabil och lagger ner tillrackligt med tid och energi (inte ALL tid och energi dock) sa racker man till gott och val.
  
  Jag hade garna haft en bebis sjalv. Inte planerat en saklart om jag varit arbetslos. Men om det hade hant sa kanske jag behallt, och sagt att pappan var ett ONS och jag har ingen aaaaning om vem det ar...
  
  Men gor abort om du vill vara fri att semestra och ta vilket jobb du vill och tjana=spendera en massa pengar.
1. «
2. ‹
3. 1
4. 2
5. 3
6. 4
7. 5
8. 6
9. 7
10. ›
11. »