Ångrar mig så mycket!

Startsidan

Logga in med Facebook

Abort - Känsliga rummet

Du som medlem ansvarar för det du skriver i forumet

Göm
trådstart

Hjälp

Ångrar mig så mycket!

Tis 9 mar 2010 10:32 Läst 1957 gånger Totalt 30 svar

angel84
Visa endast

Gjorde en abort för 1 vecka sen... Var i vecka 12 och hade sett fostret röra sig på ultraljudet som vi gjorde efter jag haft blödningar. (Vi bestämde oss för att behålla barnet först) I v 10 fick min pojkvän kalla fötter och vi gick till en kurator och där kom beslutet till en abort... Kändes inte rätt innerst inne men jag genomgick aborten under sövning iaf... När jag vaknade igen hade jag sådan ångest och kände direkt att jag ångrade mig... Tänker på det här ett antal gånger på en dag... Finns det någon som känner igen sig? Är så rädd att jag inte kommer ur det här!

(OBS! Ditt användarnamn syns)
Tack Hjälpsam Wow Intressant Kul Kram Du är inte ensam Grattis Lycka till
1. «
2. ‹
3. 1
4. 2
5. 3
10. ›
11. »
1. Anonym (frugan)
  Visa endast
  
  Mån 15 mar 2010 14:06
  
  #21
  
  Det kommer nog att kännas lättare med tiden, smärtan dämpas med åren. Men känns det alldeles för tung att bära själv, ta kontakt med en kurator så att du får prata ut! *kramar*
  Jag har gjort två aborter. Den första gjorde jag när jag var 16år, hade inte alls tänkt igenom beslutet egentligen, handlade mest i panik. Då var jag så pass långt gången att jag fick göra en tvåstegs abort, dvs föda fram det och sedan skrapas. Det var väldigt traumatiskt för mig och jag tänkte på det länge efter åt och grät över det. Men med tiden har jag kommit fram till att det var det enda rätta. Jag skulle aldrig i mitt liv vilja vara i någon som hellst kontakt mer med han som skulle varit pappa eller hans släkt.
  Andra aborten kände jag mig tvingad till att göra pga att pappan till det barnet hotade mig bla. med att kasta ut mig från lägenheten om jag behöll. Han sa och gjorde så mycket elaka saker under den tiden att jag inte vågade något annat. Jag ångrade den aborten djupt, och kan känna en sting av saknad fortfarande idag. Men känner att även det var rätt beslut idag. För nu, nu ska jag få ett barn med mannan i mitt liv som är skapad av kärlek, ett barn som är efterlängtat av båda. Inte ett barn som blivit till pga en olycka eller slarv, utan ett planerat litet mirakel ${#lang_emotions_heart}$
2. Anonym (frugan)
  Visa endast
  
  Mån 15 mar 2010 14:09
  
  #22
  
  X skrev följande: (signaturer och tider i citat är dolda tills vidare)
  Hur gammal var du då? De är hemskt när man egentligen inte vill men man känner sig tvungen till de. Jag har iaf kommit fram till att man ska alltid gå på ens egna känslor, annars slutar de bara i pannkaka.... I mitt fall handlade de bara om vad HAN ville, och nu när han ångrat sitt beslut verkar det som om "De är BARA och försöka igen" Som om de vore så enkelt.... Har bestämt mig för att jag inte ska bli gravid igen.... Så fort mensen kommer tillbaka ska jag sätta i den där spiralen illa kvickt!!!!!
  Kan du inte sätta in spiralen redan? Jag satte in en spiral i samband med min andra abort. Berättade inte BM om det allternativet?
3. Johannniii
  Visa endast
  
  Mån 15 mar 2010 14:13
  
  #23
  
  Var stark! Man gör saker man ångrar i livet. Detta kanske var en sak. Klandra dig inte. Se det som att det var meningen eftersom du genomförde det. Du kan inte ändra på det nu så tänk positivt. Jag vet det är svårt. Men du klarar det! <3
4. angel84
  Visa endast
  
  Mån 15 mar 2010 14:17
  
  #24
  
  Nej de gjorde hon inte.... Hon sa att när jag får tillbaka mensen så ska jag höra av mig.... Men man kan ju alltid ringa och höra.... För jag vägrar bli gravid igen.... Tror det dessutom är dags för mig att bryta förhållandet... De tankarna finns där trots att jag vet att jag älskar honom till tusen.... Men det han gjort vet jag inte om jag kommer kunna förlåta.... De känns inte som det just nu iaf....
5. Anonym
  Visa endast
  
  Mån 15 mar 2010 19:37
  
  #25
  
  # 20
  
  Jag var 18 år...skulle ha hunnit fyllt 19 när bebisen skulle ha kommit.... jag visste själv att jag skulle ha klarat av de....men just nu skulle jag inte vilja bli gravid...jag söker jobb...och ska eventuellt in o göra en överviktsoperation...(minska magsäcken) så jag vill väldigt gärna vänta....vill ha de bättre ställt först.....visst skulle det vara underbart med ett barn.....o visst skulle jag och min man vilja ha barn nu...men just nu känner jag att tiden inte räcker till......vill inte känna att jag inte har tid för mitt barn.....
6. Anonym
  Visa endast
  
  Mån 15 mar 2010 19:41
  
  #26
  
  jag gjorde en abort för 5 år sen. gjorde det mot min vilja, och första två åren var jobbiga, tänkte på det OFTA.
  
  Med tiden har det blivit lättare o idag har jag en son på 2 månader. O efter hans födelse har jag inte tänkt på aborten alls.
7. Pyrolas Lioness
  Visa endast
  
  Mån 29 mar 2010 18:24
  
  #27
  
  ALDRIG en abort mer igen i mitt liv!! och det har jag verkligen levt efter!!
8. angel84
  Visa endast
  
  Mån 29 mar 2010 20:48
  
  #28
  
  Precis så jag tänker....Aldrig mer en abort.... Skulle nog aldrig rekomendera det till någon heller tror jag... Tänker inte på det lika ofta längre men ett par gånger om dagen dyker tankarna upp i mitt huvud.... Tack till alla som svarat på frågor och som brytt sig... Det har hjälpt en hel del:) Men har långt kvar att gå innan jag kommer att kunna släppa det här.... Det kommer alltid att finnas med i mitt liv men kanske jag en dag inte känner samma skam, skuld och ånger som jag gör nu....
9. Anonym
  Visa endast
  
  Ons 31 mar 2010 19:33
  
  #29
  
  Jag känner med dig! Jag har gjort en abort för 2år sedan som jag ångrar bittert.
  Jag tänker på vad som kunde varit och hur det vore. Idag längtar jag fruktansvärt efter ett barn,dock är min sambo lite rädd för första steget nu. Det är okej att känna ånger, dock behöver vi tjejer våga stå emot vad som sägs runt omkring.
  Våga säga JAG SKA,och inte bara okej,eller ja du har rätt.
10. angel84
  Visa endast
  
  Ons 31 mar 2010 20:54
  
  #30
  
  Ja... De är ju precis det som händer.... Antar att man är rädd att bli själv men man ska ju inte göra något emot sin vilja heller:( Dags att få lite ryggrad och stampa foten i golvet och säga nej:) precis som du skrev.... Hoppas på att ni kanske blir gravida inom en snar framtid:) Varför är din sambo rädd för första steget?
1. «
2. ‹
3. 1
4. 2
5. 3
10. ›
11. »