Behålla mot pappans vilja?

Startsidan

Bli medlem » Glömt ditt lösenord?

Abort - Känsliga rummet

Du som medlem ansvarar för det du skriver i forumet

Göm
trådstart

Hjälp

Behålla mot pappans vilja?

Tors 11 mar 2010 00:20 Läst 615 gånger Totalt 6 svar

Anonym (Min)
Visa endast

Startade en annan tråd men den verkar ha försvunnit?

Jag är ung och har sedan tidigare ett barn, pappan till det barnet lämnade mig under graviditeten eftersom han fick kalla fötter och jag har sedan dag ett varit ensam. Jag "lovade" mig själv att inte behöva gå igenom detta en gång till men nu verkar jag sitta i samma sits.

Har nyligen träffat en jätte fin kille, jag har en spiral men har trots detta blivit gravid och nu har jag bokstavligt talat ren PANIK!
Jag pluggar, killen ska jobba utomlands i sammanlagt ett år om ca ett och ett halvt år, vi har precis blivit tillsammans, vi ÄR unga och med det faktum att han inte ens vill ha barnet.. Osv osv. Allt talar för en abort, mitt förnuft säger att en abort är det "rätta" men mitt hjärta och min kropp skriker bara neej.

Jag vet att jag skulle klara av två barn ensam, men att gå igenom det ensam IGEN, att få ge upp skolan och faktiskt förstöra en del av den hör killens liv för vi var trots allt två om det här.. Men samtidigt så gråter jag som ett litet barn så fort jag ens tänker på en abort, mitt hjärta gör på riktigt ont av att ens bara tänka tanken.
Kommer jag över det? Kan jag leva med mig själv om jag gör en abort som inte känns 100% rätt?

(OBS! Ditt användarnamn syns)
Tack Hjälpsam Wow Intressant Kul Kram Du är inte ensam Grattis Lycka till
1. «
2. ‹
3. 1
10. ›
11. »
1. JellyBean
  Visa endast
  
  Tors 11 mar 2010 03:52
  
  #1
  
  Jag tycker att du ska följa ditt hjärta.
  Det kanske är fel men du kan få det rätt.
2. Niinis
  Visa endast
  
  Fre 12 mar 2010 12:12
  
  #2
  
  tror att ett barn kan man aldrig ångra men en abort kan man ångra. tror man klarar av mer än vad man tror (barn, studier, osv) hälsningar en UNG tjej med erfarenhet!
3. Anonym (A)
  Visa endast
  
  Fre 12 mar 2010 12:15
  
  #3
  
  Ja, man kan leva med sig själv trots att abort inte är 100% rätt. jag gjorde en abort i höstas pga att pappan inte ville behålla + att det verkligen kom olägligt av andra orsaker med en graviditet. Hjärtat blödde, men förnuften vann. Idag känns det rätt även om det fortfarande känns i hjärtat.
4. Anonym
  Visa endast
  
  Fre 12 mar 2010 12:30
  
  #4
  
  Jag gjorde också en abort för pappan ville inte behålla.
  Visst jag hade nog klarat det själv och han sa att han skulle ställa upp men han såg inte fram emot det hela. För han ville vara med och planera ett barn.
  Han har ett sen innan där det också var oplanerat och hon sa bara att jag gör som jag vill och skiter i dig och idag kämpar han för att få träffa detta barn för han föreslog abort.. Han älskar sitt barn men man märker på honom att det är itne den där riktiga glädjen som man ser hos andra pappor i vår närhet.
  
  Dock till saken att jag ville inte se honom träffa detta barn för han måste. Jag ville dela glädjen med att få barn. Det gjorde/gör jätteont MEN jag känner att man är TVÅ när man skaffar barn. Säger en nej blir det nej, säger två ja blir det barn.
  
  Ingen kan säga hur du ska göra eller inte göra. Men en sak som hjälpte oss väldigt mycker var att vi gick och pratade med en kurator om det hela. Jg fick upp ögonen för hur han kände och tvärtom. Det hjälpte oss enormt då vi bara stod och stampade och pratade till döva öron till varandra.
  
  Lycka till!
5. Anonym
  Visa endast
  
  Fre 12 mar 2010 22:07
  
  #5
  
  du måste tänka den långa vägen, så gjorde jag...
  killen ville inte ha barnet o ja va inne på abort,,, men kunde inte. sökte över allt på internet o hittade www.youtube.com/watch?v=QBOAPleF1t0
  då kunde jag inte, och ja jag står ensam idag med 2 små barn men nej jag ångrar det inte. det enda jag ångrar är att ja träffade honom. för mina barn älskar jag lika mkt ändå!
6. Anonym
  Visa endast
  
  Lör 13 mar 2010 09:06
  
  #6
  
  Jag tycker du ska följa ditt hjärta, förklara för pappan exakt hur du känner och fråga vad han tycker. Det är en svår sits som jag själv suttit i också, jag valde trots allt mitt barn och han fick välja att vara delaktig eller inte..
1. «
2. ‹
3. 1
10. ›
11. »