Min förlossningsberättelse!

Jag trodde aldrig jag skulle gå över tiden, men det beräknade datumet 18 april kom och gick. Hade kraftiga sammandragningar långt innan det men inget hände. Vid 18 tiden på lördagen 19 april skjutsade jag min sambo till jobbet. Hade haft sammandragningar hela dagen men inget som var värre än vanligt. en kompis kom hem till mig vid 19 tiden. Kl 20 började jag känna av värkarna lite mer men trodde fortfarande inte att det var på gång. Kl 22 kom min sambo hem och då började det göra väldigt ont i svanken. Vid 23 tiden ringde jag till förlossningen för att höra vad dom tyckte. Hon sa att det antagligen var på gång och jag fick bestämma själv om jag skulle vänta eller åka in nu. Jag bestämde mig för att packa ihop det sista och fixa med skjuts och barnvakt till den blivande storebrodern. Det tog sin lilla tid men kl 01 var vi inne på förlossningen. Blev undersökt och var öppen endast 2-3cm och hade väldigt oregelbundna värkar. Bm var väldigt osäker om det var på riktigt men vi fick vara kvar. Fick 2 alvedon och värmekuddar och en order om att försöka sova. Somnade strax efter 03 och vaknade 04.30 och gick på toa. Vid 05 tiden började jag få värkar igen och nu kom dom med 5 min mellanrum. Strax före kl 06 rinde jag efter bm och sa att nu har jag jätteont. Hon gjorde iordning för att undersöka hur mycket jag hade öppnat mig. Då var kl 06.15 Hon trodde fortfarande att det inte var riktigt och att vi skulle åka hem. Men när hon ska in med fingrarna och undersöka så går vattnet och hjälp vad läskigt det var. Jag lovar det måste ha varit halva siljan som kom, det var vatten överallt. Då började trycket neråt och jag kunde inte göra annat än att ligga på sidan i sängen och andas lustgas. Hade ungefär 5 andetag utan lustgas mellan varje värk, dom kom väldigt tätt. 07.30 ber jag om ryggbedövning och kl 08 kommer läkaren. Men när dom ska sätta bedövningen så börjar det komma ett underligt ljud ur mig. Ett stönande blandat med en ko´s råmande. Dom kollar hur mycket jag är öppen men är bara öppen 5cm så jag får bedövningen som inte hjälper så mycket för jag känner bara trycket neråt och låter så där konstigt i slutet av varje värk. Det var otäckt. 09.15 ungefär får jag börja krysta aktivt då var det bara en kant kvar som bm skulle försöka hålla undan när jag krystade. Någon gång då eller strax före så ber jag bm att stänga av lustgasen när jag inte märker det för att jag ska tro att den hjälper medan jag andas i masken, det hjälpte att andas i masken för koncentrationens skull. Så det gjorde hon men det märkte inte jag. Det var så långt mellan dom två sista krystvärkarna och det gjorde så ont av huvudet som satt halvvägs ute så jag bestämde mig för att krysta ändå och 09.34 gled det ut en pojk. Det såg jag för jag kände när han var på väg ut och satte mig upp så jag såg det. Fick upp honom på magen och min sambo ville inte klippa navelsträngen så det gjorde jag själv. Jag var så klar i huvudet eftersom jag inte andats lustgas på ett tag att jag var med hela tiden. Sprack ingenting heller så jag behövde inte sys. Ca 20 min efter så började jag ringa runt till nära och kära och berätta att det var klart och hur det hade gått. Men sen ville inte livmodern dra ihop sig som den skulle så jag förlorade ca 1 liter blod och fick en spruta för att den skulle dra ihop sig och då började jag må väldigt illa. Blev kvar på förlossningen väldigt länge innan dom såg att det var som det skulle. Jag känner att förlossningen gick lite väl fort fast ändå inte på något vis. Den var i allfall som en seger efter Albins förlossning som tog tid och var jobbig, då var jag så hög på lustgas att jag inte kommer ihåg mycket. Men den här gången så var jag med och förstod hela tiden vad som hände. Den här förlossningen kan jag göra om igen idag om det är så men jag vill nog aldrig mer vara gravid för det var en jobbig graviditet.