När Stella kom till världen..

Måndagen den 30 april hade jag en tid hos bm som jag tänkte få slippa, vi tyckte båda två att vi inte skulle ses nå mer utan barn. Fick nummer till spec.mvc o bm sa att 'man brukar bara behöva få det här numret så sätter det igång'
Hade gått 9 dagar över tiden, BF 21 april.

Var väldigt sur o grinig den här måndagen o var less på att vara gravid! Var så nyfiken på vem som låg i magen..
Inga känningar, bara den vanliga molvärken.

Jag o Jimmy var utbjudna till syster+familj på grill o eldning. Var inte det minsta sugen, ville bara ligga hemma o trycka choklad o ha ont
Beklagade mej som vanligt för Maria på msn, sa som vanligt 'Ha så ont' till varann!

Åkte ut till syster+familj o det var såklart jättetrevligt! Syster sa att 'tänk vad skoj om det sätter igång här, då är det 3dje ggn vi är med när en förlossning startar'. Vi åt o karln gick sen ut o eldade.
Hade börjat få känningar.. Inte den vanliga molvärken, utan den här kom o gick o kändes lite annorlunda, men sa ingenting.
Syster såg att det började hända nå då det tilltog. Skulle det sätta igång, tro?
Karlarna kom in på kaffe+rabarberpaj o Jimmy blev alldeles hispig när jag berättade att vi kanske skulle börja dra oss hemåt, åkte vid 21.30.

Väl hemma vart värkarna regelbundna o vi började klocka. Jimmy gick ut med hundarna o jag packade det sista i bb-väskan. Skulle vi äntligen få använda den?
Hade värkar med 3-4 min intervall.. Dock ej så jobbiga.

23.46 ringde jag fölossningen, fick råd att duscha o ringa om 1-2 h igen.

Gick o la oss, Jimmy måste ju sova, han hade ju jobbat massor i helgen! Jag försökte vara så tyst som möjligt så Jimmy skulle kunna sova men han vaknade o andadas med mej genom värkarna.

070501
02.00 ringde jag igen efter att ha sprungit mellan toan o sängen o klängt på en byrå i hallen. 'Pratar glatt i 6 min utan att låta påverkad' Haha.

04.40 var jag trött, värkarna började bli jobbiga, ringde o jag fick komma. Ville veta hur läget var.

Det var galet med folk så vi fick sitta i korridoren en stund, skoj.. Man hörde skrik o bebisskrik.

05.55 fick vi komma in i undersökn.rum o fick på CTG.

07.20 togs CTG'n bort o bm undersökte mej. Fick åka hem med sovdosen (citodon-stillnoct-bricanyl) så jag skulle få 'vila lite'.  Vafan, jag skulle ju föda barn..

Tog pillren direkt vi kom hem o gick upp o la mej. Jimmy käkade donk-frulle som vi köpte på väg hem, gaah. Satt där i bilen med mina värkar.
Och vänta nu, skulle 'sovdosen' stanna upp det lite så jag fick vila? Ah men tjena. Jag var så slut (hade inte sovit många min på natten) o somnade.. Vaknade efter några minuter av att jag gallskrek, hade SÅ mkt starkare värkar. Somnade emellan värkarna o vaknade hela tiden av att jag skrek, SHIT vad jobbigt det var. Hade ju tagit sömnpiller o grejer.

10.37 (trodde det var 14.30) ringde Jimmy förl. då han sovit nån timme o jag var helt borta, morgonen-fm är bara ett stort blurr.
Bm ville prata med mej o tydligen har jag sagt att '"sovdosen" inte hjälpt nånting öht' haha.

16.51 Inskrivning.
Rebecca bm undersöker mej o frågar 'jaha, har det hänt nånting nudå?' med ett leende på läpparna. 'säkert inte när du säger så' svarar Jimmy.
'Öppen 6 cm så nu skriver jag in er' Woohoooo, värkarna hade gett resultat

Fick den otroligt snygga utsyrseln på, skjorta o nättrosor.

17.22 Hoppar ner i badet, ohh så skönt det var! Satt där o slumrade o Jimmy andades genom värkarna med mej o spolade vatten på magen. Rebecca bm berömmer oss när hon kommer o lyssnar på bebis för vårt samspel

19.13 Hoppar i säng o får på CTG.

19.20 Lustgas. Kräktes nån gång där oxå, pga fel teknik med lustgasen tror jag..

19.50 Värkarna blivit mindre intensiva, pratar om att ta hål på fosterhinnorna men beordrar mej att gå i korridoren i 45 min, kul!

21.15 Ny bm, Sanna. Undersökning - öppen 8 cm. Badar först o så in i duschen.

22.39 Värkarna galet jobbiga o duschen hjälper inte längre. Sliter o river o klänger på Jimmy.

22.40 Amniotomi- vattnet går o Sanna sätter skalpelektrod.

Nån gång här ligger jag bara o gallskriker, Jimmy vet inte vad han ska göra o jag börjar få krystkänslor.

070502
00.26 Sanna konstaterar att jag är öppen 9-10 cm,  får inte krysta. Föreslår EDA så jag får vila.

00.50 sätts EDA o innan det, haha, världens mest stressade men ack så lugna narkosläkare. Jag gör inte som hon vill. Jag ska sitta som en hösäck medan det trycker på nå för jävligt neråt/bakåt (ja, ni vet ) o så har man värkar, sitter o suger i mej lustgas o narkosläkaren säger 'pappa, ta hand om lustgasen, ge mamman lustgasen under värkarna, ta bort den emellan' 'säg till när det kommer en värk' o detta tjafs om vart jag skulle sitta, haha! 'bakåt med höger skinka, sjönk ihop, bakåt, bakåt, bakåt' Rätt lätt med en blytung mage, ett enormt tryck o CTG-remsa, skalpelektrod o remsa o allt vad det var
Skalpelektroden lossnar så en ny sätts.

Här höll Jimmy på att svimma o fick sätta sej på huk.. Oh vad jag slet i Jimmy o lustgasen.
'pappa, ta lustgasen från mamma'

Efter 2-3 felstick satt den på plats.

Åh, vad skönt! Slumrar i sängen o känner knappt av värkarna. Hade jag inte fått vila här hade jag nog aldrig orkat. Var så slut, haft värkar över ett dygn. Jimmy sitter i en fåtölj o slumrar han med.

01.25 får jag värkstimulerande dropp då värkarna är mkt svaga.. Sitter nästan o sover.

Börjar skrika igen, Sanna kommer in o undersöker mej. Jimmy sätter sej i en fåtölj på andra sidan rummet.
Har krystvärkar o det trycker på..

Vill börja krysta och 02.15 säger Sanna 'men gör det då'. Va? Är det dax? Nu? Men.. Som vi gått o längtat o väntat.. 'Men Jimmy, kom då!!'

Sängen blir till en förlossningssäng o jag krystar. Och krystar.. Sliter o drar i stackars Jimmys hand.
Jimmy coachar mej hela tiden o utan honom hade jag aldrig klarat det!

Har en ambulanssjukvårdare med som ville vara med under en förlossning, hon servade med vatten, haha!

Sista krystningen vet jag inte ens om jag hade nån värk, ville bara ha det klart. Och den känslan går inte att beskriva..

Kl 02.54 det som hålls upp framför mej är bara en stor klump.. Sanna visar att det är en flicka, åh, vilken lycka! Och så läggs min älskade dotter Stella på mitt bröst o jag är mamma.. Oj, vilken känsla. Går inte att beskriva!

Ambulanssjukvårdaren blev nedstänkt med blod, haha, hon hade nog inte räknat med det. Jimmy sa att hon såg lite lustig ut o spratt till!

Inget som slår den här bästa dagen i mitt liv, det coolaste, mest fantastiska man kan vara med om. Helt otroligt!

Jimmy o Stella, ni gör mej hel. Min kärlek till er är evig!

Stella var vid födseln 52 cm lång o vägde 4614 g. Hon skrek genast o fick Apgar 9,10,10. Moderkakan vägde 913 g, skapligt!

Är så nöjd med min förlossning, även om minnet är lite suddigt här o där.. Men vad kan man förvänta sej efter nästan 30 h värkarbete?

Stort tack till all berörd personal, helt fantastiska! Och på en så stressig dag.