Stress – roten till mycket ont

Thess:

Jag har ingen utbildning i varken stress, konflikthantering, trots, nedstämdhet, att leva med barn, att vara förälder men samtidigt vara ”jag”… Ja ni fattar!
Det är ett enormt arbete och ansvar. Det är så mycket mer än att bara hålla dem rena, bra i skolan, att de har materiella ting de behöver.. Det handlar också om att ge dem trygghet, respekt för att de är egna individer, bekräfta dem, sätta gränser, visa konsekvenser och vägleda dem på ett pedagogiskt sätt så att de förstår det liv de växer upp i.

Det är inte lätt att alltid ”göra rätt”. Ibland lägger man sig jättenöjd för hur pedagogisk och lättsam förälder man varit och ibland lägger man sig med lite extra tyngd i kroppen över att det blivit tjafs och att man fått sätta fler gränser och konsekvenser än man velat.

Igår hamnade jag i en situation som fick mig att vakna ur en av alla föräldrabubblor man nu kan vara i. (Bubbla för mig är när man inte så lätt kan se allt klart då man är mitt i smeten…allt bara pågår)
Igår blev det glasklart vad som gör mycket i vår relation svårare, trotsigare och mer irriterat ibland. Nämligen STRESS!
Självklart har jag ju vetat att ”negativ stress” inte är bra och att det kan ge upphov till bland annat, matsmältningsproblem, magkatarr, sömnsvårigheter och annat otrevligt. Det som det läggs för liten vikt på som jag inte hört folk prata så ofta om är att relationer faktiskt kan bli ordentligt skadade av stress.
Barn påverkas negativt av hur vi föräldrar stressar. Jag tror att det är omöjligt att de inte känner av vår nedstämdhet och stress.
Perioder i ens liv är det kanske svårt att vara på topp men man kan ju sträva efter att planera så gott det går för en mindre stressig tillvaro.

Denna morgonen, liksom många andra, såg ut så här:

Vi (JAG) försov oss 20 minuter, vilket är mycket på morgonen när man ska iväg till förskolan. Skyndade upp med barnen, Thomas sov i Örebro pga jobb.  Bad Holly, fyraåringen, att ta på sig strumporna och byxorna innan frukost så att vi skulle spara tid medan jag plockade fram maten. Hon segade och jag stressade på.
”Jag kan inte!” Sa hon och jag blev lite irriterad för jag vet att hon kan. Hon var bara trött och orkade inte.
Vid frukosten skyndade jag också på henne och klippte av några meningar för henne när hon skulle berätta om en bajskorv som var ledsen för något..(?)
”jag lyssnar gärna när vi är på väg till förskolan men nu måste du vara tyst och äta annars kommer vi försent”.
Sedan borstade jag hennes tänder och så fick hon borsta lite själv på slutet medan jag fixade med Penny.
”Är alla tandtrollen borta nu mamma?” Hon gapade stort för att visa mig och jag tittade inte ens utan bara sa till henne att de var borta så hon kunde börja ta på sig skorna. Säkert märkligt för henne att jag inte ens tittade för i normala fall tycker jag ju att det är Viktigt att borsta bort alla trollen.
I stället för att ta på sig skorna började hon leka.
Jag var nu stressad och såg att vi knappt hade fem minuter på oss till samlingen. Vi skulle inte hinna.
”SLUTA LEK!” Höjde jag rösten. Hon fortsatte leka. Inte av trotsighet utan för att det var roligare att leka än att ta på sig skorna. Hon hade kommit på en sak hon ville göra med sina ritsaker.
(Kanske känns det för henne som för oss kreativa personer när någon avbryter oss när vi står och skriver ner en kul idé till ett skämt eller en kul sketch?”)
Hur som, jag var nu så stressad att jag blev otrevlig(are).
”Kom nu annars är det DITT fel att vi blir sena till förskolan!” Ojoj, jag kände direkt att det där var onödigt sagt och helt fel.
På vägen fick jag ångest över att jag varit så PÅ henne. Hon var egentligen jättegullig hela morgonen. Lite trött, lite lekfull…fullkomligt normal. Det var ju JAG som var stressad på grund av MIN dåliga planering. Jag måste ju planera in tid för sånt här såklart. Jag måste lägga till extra tid för jag vet att hon slöar, tappar fokus osv för hon är ett BARN inte en vuxen som förstår ”tid”. Jag gör mig en björntjänst som försöker kräva det av henne.

Det är det här som är så typiskt i många hem vad jag har märkt. När föräldrar är stressade av olika anledningar, kamp mot klockan, press på jobbet, nedstämdhet, kris i äktenskapet…oavsett vilket/vilka saker som påverkar en så är stress av den negativa formen absolut något barnen märker av. Barnen blir ofta lidandes av våra dåliga val. För det är det jag känner att det är; dåliga val.
Som vuxen, och definitivt när man blivit förälder, så har man ett eget val. Man kan välja att sätta ner foten på jobbet, terapi, parterapi, planera tiden bättre, dra ner på sin ambitionsnivå över att vilja vara den ”perfekta” föräldern, lägga bort mobilen som för många äter upp tid… Finns massa man kan göra för att försöka kringgå stress.
Ingen är perfekt och ibland får man göra dåliga val och ha perioder där man är ur form. Men nu menar jag att oavsett vad man själv vill så bör man alltid försöka tänka på att barnen inte ska bli drabbade negativt av de val man gör – för DE har inte valt att bli till…det valet gjorde vi vuxna. Vårt ansvar!

På väg till förskolan med min lilla flicka halvspringandes bredvid mig och vagnen stannade jag plötligt. Tittade på henne och sa
”Förlåt min lilla plutt! Jag har stressat dig och det var fel av mig. Det är inte ditt fel att vi är sena idag. Det är MITT fel. Vi skiter i samlingen så går vi och gungar i stället.”
Jag valde att gunga med henne till samlingen var över så vi inte skulle komma mitt i den och störa de andra barnen. Då slapp vi springa, stressa, skapa dåliga känslor..oro..
Detta var det bästa jag gjort på länge.
Fanns ju ingen anledning att stressa egentligen. Jag har inget jobb att komma i tid till.
Vi gungade och hade en jättehärlig stund tillsammans. Mycket bättre start på dagen. Holly var harmonisk, glad och inte det minsta olydig och jag prioriterade vårt välbefinnande före stressen och gjorde om mitt val.
Jag valde HENNE!

image

Choff choff..

Thess:

Idag rök det, mitt långa hår blev ganska kort. Skönt! Ibland kommer man i en period där man känner sig typ som bara en ”mamma” eller ”tråkig”. Jag ville sätta lite Thess i mig så idag fick det bli en drastisk frisyrförändring.

image

Idag hade vi Thomas kollegor här från ROA, komikeragenturen. Inte helt otippat en kul tillställning.

image
image

Vädret var toppen så vi fick inviga vår nya altan som blev klar igår.
Tack svärmor som hjälpte oss med barnen idag så att jag också kunde vara lite social.

Ge och ta

 Thomas: I veckan som gick har vi haft en snickare här hemma som byggt en altan. Han rev upp 200 såna här stenplattor och den gamla trätrappan från den gamla uteplatsen. För att bli av med allt skänkte jag bort det på Blocket. Visst, man kan sälja grejerna där också men då måste man ha tid och tålamod, jag vill oftast bara fort bli av med grejerna så det blir nästan alltid bortskänkes. Allt blev hämtat samma dag..  Hursomhelst – det här med karma! För idag när jag insåg att vi inte kommer hinna få hem några utemöbler till invigningen av altanen på tisdag blev det lite panik. Det kommer 20 pers och var ska alla sitta? Alla affärer vi åkte runt till har en leverenstid på någon vecka! Så… jag kikade på Blocket och hittade en sån som mig som bara ville bli av med sina utemöbler fort:-) Så helt gratis fick jag hämta dessa något skamfilade möbler men de duger verkligen sålänge! Fina ju! 

 Man ger o man tar. Tack Karma. Tillsammans med våra gammelgamla möbler ska vi nu få ihop sittplatser till alla. Bild på altanen kommer när snickaren fixat det sista – FÖRHOPPNINGSVIS I TID!

Förresten. Ni som har barn runt ett år – ser era toarullar också ut såhär? Hemrullade? Penny tog nytt rekord idag här hemma. Jag såg en bit toapapper i köket. En lååång bit. Jag följde pappret genom köket ända genom hallen och in till badrummet. Det var nog en halv rulle hon dragit ut:) 

Jobbarpolarna

Thomas: Det här var mina arbetskamrater ikväll. 

 Det betyder att Norra brunnsäsongen dragit igång igen! Imorrn jobbar jag vidare med att dubba en ny tecknad film. Godnatt nu:)

Egentid för mindre trots!

Thess:

Sommarlovet har tagit ut sin rätt. Det har varit jättemysigt att få vara mycket med barnen men nu känns det bra att skolorna börjar igen. Imorgon, onsdag, börjar Holly föris och vi kommer tillbaka till rutiner och logistik. Skönt!

Holly har varit gnällig senaste tiden och lättirriterad så jag tänkte att det nog vore bra för henne med egentid med någon av mig eller Thomas. Penny tar ju upp så mycket tid från henne och fokuset är delat på lika många barn. Så idag tog jag med henne till Gröna Lund. En riktigt lyckad dag!

Tada! Från det att vi åkte till Gröna Lund till hon sov för kvällen så har hon varit ett ljus. Egentid behövdes verkligen! Goa unge!

imageimage

Lite chipsmutor i de längsta köerna :-)

image

image

Roliga jobb!

Thomas: Idag satte jag igång arbetet på allvar. No more ”lata” sommardagar. Två olika jobbgrejer blev det idag, men bägge med rösten som arbetsredskap. 

 Dels spelade jag in en sketch för ”P3Humor presenterar” som sänds på fredag. Det var tillsammans med Annika Lantz och psykologen Anna Bennich Karlstedt, vilket var trevligt och skoj. Men större delen av dagen lånade jag ut min röst till en ny kommande tecknad storfilm. Asroligt! Mer om det berättar jag när jag får. Just nu hålls det hemligt. Mer inspelning imorrn och hela veckan!

Hemma jobbas det också. Nytt trädäck på gång! (Det på bilden är den gamla uteplatsens stenar o skrutt-trappa som ska bort) Men det aktar vi oss för att göra själva. Ett proffs håller på.  

  

Prioriterade mig själv!

Thess:

Idag beslöt jag mig för att stanna hemma medan övriga familjemedlemmar åkte till Thomas svåger för grillning. Jag har på riktigt inte haft en timme för mig själv senaste veckorna och blir sjukt frustrerad över alla saker jag vill få gjort men inte hinner med. Synd att jag missade Thomas familj men hellre det än att jag blir deprimerad. :-)

Vad jag gjorde medan de var borta: Tvättade, packade ur resväskan sen Skåne…äntligen, städade, pratade med mamma och en vän, betalade en försenad räkning, beställde mat på Mathem, antecknade några idéer till ett manus och förberedde middagen. Ingen drog mig i benen och ingen ville leka prinsessa. Lugnt och skönt. När de kom hem hade jag redan hunnit längta trots att det bara gått några få timmar. Skön känsla åndå!

Fick höra att nyfikna Penny tydligen fått klappa en hund. Lilla hjärtat tyckte det var väldigt intressant och roligt.

image

Penny, Lotta (Thomas syster) och en vovve som vi inte minns namnet på.

På onsdag och torsdag börjar två av våra tre barn skolan igen. Det blir skönt med lite ordning och någorlunda fasta rutiner igen. Holly behöver få leka av sig om dagarna. Hur mycket man än vill vara med sina barn så går det ju inte att leka med dem så mycket som de vill.