att leva med obotlig cancer

Ja det är otäckt med cancer eftersom det är en sådan lömsk sjukdom. Min mormor,mamma och syster har haft cancer och jag har magkatarr och blir livrädd om det är cancer eftersom vi har det i släkten. Lider med hela familjen och skickar många styrkekramar. Hur kan man få kraft att leva vidare när man vet att man bara väntar på slutet?

Följer den här tråden med sorg i hjärtat. Önskar att jag kunde göra något mer än att bara visa min omtanke genom att skriva här.Om du läser det här Cissi så ska du veta att för mig är du en riktig kämpe och att jag tycker att du är otroligt stark som tar dig igenom det här.Ge inte upp!

Oj, ingen aning men det känns ju inget vidare...hoppas att någon här vet!

Kunde inte komma in på bloggen idag...

Tänker på er i denna jobbiga stund Men det är ju som man säger att hoppet finns alltid kvar.Många tröstkramar till hela familjen

Jag vet inte vad jag ska skriva längre....skickar massor med tröstkramar och tänker på er.

Jag tittar varje dag för att se om det har skrivits något nytt om Cissi i hennes blogg.Väntar att få veta hur det går..

Jag och min familj skickar också massvis med styrkekramar till familjen.

Vila i fred långt ifrån smärta.

Vila i frid skulle jag skriva

Instantcasting:Vilken underbar vän du är,sådana människor som du finns det alldeles för få av. Tänker på dig idag.*kramar om*

Jättebra att det uppmärksammas i media om cancer och hur man kan stöjda forskningen. Har själv människor i min omgivning som gått bort i cancer och jag stödjer det hela tiden.
Nu får äntligen Cissi vila i frid och jag skickar många styrkekramar till hennes famij. *kramar om*

Jättekram till dig instantcasting...tänker på dig!