att leva med obotlig cancer
Hej
Är inne och kikar som vanligt.
Tänker på Dig, Cissi , Stefan och barnen flera gånger omdan.
Även Dina barn naturligtvis. Hoppas Du får och unnar Dig lite tid för Dig själv.
Man går ju i någon slags helspänning när man har det som Du just nu.
Hälsa Cissi och Stefan från oss alla här och be dem att inte ge upp. Ha en fin kväll och kram.