att leva med obotlig cancer

Jah vet att det kanske är lite känsligt o nämna Gud i detta samanhang.. o jag vill inte ha några påhopp! Jag önskar så att jag kunde göra ngt för familjen..
Men det enda jag kan göra är att be...
Igår var jag i kyrkan.Pastorsfrun tog upp Cissi o hela hennes familj som förbönsämne  hela församlingen ställde sig upp o höll varanndra i händerna o bad för dem..vi bad länge o många grät och så jag..

Många tårar faller för er lilla sköra familj..
Fortsätter att be..

Kram Helene

Så otroligt fint skrivet instantcasting!!

Man vill inte riktigt tro att det inte finns något mer att göra...berör mig så mycket trots att jag aldrig träffat dom.
Det är så orättvist!!

Och precis som du skriver...hur mycket mer dessa ord betyder.
När allting ställs på sin spets och man blir brutalt medveten om hur skört livet är.

Sänder många varma "styrkekramar" till hela familjen.

Någon som vet hur gammal cicci är?

cissi

32år..

hon heter hapy här

Fy vad jag hatar denna sjukdom.
instantcasting, förstår precis vad ni alla i cissis familj och du som hennes vän går igenom nu, har nämligen gjort det själv.
När jag var 17 år fick min bästa vän cancer i skelettet, i knät för att vara precis.
Dom upptäckte det när hon gjorde illa sitt knä på vintern och fick röntga det.

Tumören var stor som en golfboll ungefär.
Dom la in henne på en gång och amputerade benet ovanför knät sedan fick hon cellgifter.
Hon blev bättre och bättre och fick komma hem igen, allt såg jättebra ut.
Hon var så duktig, hon lärde sig att gå igen med sin protes.

Men när hon sedan var på 1 års efterkontroll hade cancern kommit tillbaka och metastaserat sig till lungorna.
Hon hade 7 tumörer, 3 i den ena och 4 i den andra lungan.
Det blev cellgifter igen för att krympa dom, för stora som dom var gick det inte att ta bort dom.
Men det hjälpte inte hon blev bara sämre hela tiden.
Hon sa ifrån behandlingen och förberedde sig för att dö hemma.
Sista tiden var hon så drogad av morfin att hon sov hela tiden.
Hon gick bort i sömnen den 7 december 1993.
Min underbara lilla ängel, tänker på henne varje dag fortfarande.
Hon var så tapper, stark och modig in i det sista.
Hon fick beskedet om hon var sjuk i februari 1992.

Förstår precis hur allt känns.
Många styrkekramar till er alla, det kommer att behövas.

Tyvärr, denna hemsida är för tillfället stängd.

Det är beskedet som möter i alla dina länkar.
Får man alls lämna ut rätt namn på folk så där ?

www.bellezzia.se/cissi