• Barn med tics

    Lör 9 sep 2006 19:37 Läst 940 gånger Totalt 16 svar
    Lör 9 sep 2006 19:37

    Min son som är 10 år har tics tror jag.
    Just nu gör han några konstiga läten med näsan/halsen och så blinkar han med ögonen.
    Detta har pågått i några år,på olika sätt varje period.
    Det varierar hur länge han håller på.

    Jag vet inte riktigt vad jag ska göra. Jag vill hjälpa honom (går det?),men vet inte hur.
    Ska jag påminna honom då han gör det eller ska jag låtsas som om ingenting.

    Någon annan här som har barn med tics?

    Hos Prisjakt jämför du pris på barnprodukter!
  • Lör 9 sep 2006 19:39 #1

    hej! min systerson har det ibland, blinkning eller något sånt...men det har alltid gått över efter ett tag...tror det är ganska vanligt i olika perioder...

  • Lör 9 sep 2006 19:41 #2

    Tack för ditt svar.
    Vet du varför man får det? Varken jag eller min sambo har haft det så vi undrar bara varför en del får det.

  • Lör 9 sep 2006 19:48 #3

    Tror inte man ska göra så stor grej av det. Min brordotter viskade alltid samma sak hon redan sagt (upprepade sej) å det var heeelt galet! Vi trodde hon höll på å bli knäpp, men hon va fullt medveten om det å blev efter ett tag lite generad när man påpekade det!

    Men det gick över, kom tillbaka å försvann sen helt!!


    ~Isaac 9/7-05 å Lillebror i magen v.36~
  • Lör 9 sep 2006 19:51 #4

    ne jag vet inte varför...men jag tror det är en fas dom går igenom av nåt slag....

  • Lör 9 sep 2006 19:53 #5

    Jennyrocker
    Tack! för ditt svar. Vid vilken ålder försvann det helt för din brorsdotter? ,om du minns det.

    Nej,man ska nog inte göra en stor grej av det.

  • Lör 9 sep 2006 23:28 #6

    MIn pojke har oxå det, han skakar på huvudet. Håller oxå på att bli tokig, vi gick till doktorn med honom för att uteslutan hjärntumör (man vet ju aldrig). Sen helt plötsligt ringde BUP, då skulle en utredning göras för att utesluta Tourettes syndrom, jag blev jätteförvånad, en så stor grej ville jag inte göra av det hela. Och nu efter två - tre månader har det nästan slutat. Mycket märkligt.
    Han är nio år, jag tror det är ganska vanligt i den åldern.

  • Lör 9 sep 2006 23:36 #7

    Ajdan
    Har din son haft det tidigare?

    Läste på vårdguiden om detta nyss.
    Där stod det att det var vanligare att pojkar hade det och att dessa barn ofta hade ADHD eller andra koncentrationssvårigheter.
    Fast min kille är en väldigt lugn kille och han har inga koncentrationssvårigheter.
    Vad jag inte förstod riktigt va om det är Tourettes syndrom som man har om man har dessa tics. Det känns så mycket värre då .
    För då känns det som om detta bara kommer att bli ännu värre.
    Jag hoppas att du förstår vad jag menar.

    Sedan oroar jag mig så för att andra ska påpeka detta,att dom ska skratta åt honom . För det både hörs och syns ju tydligt.

    Tack! snälla du för ditt svar.

  • carina­p
    Visa endast
    Sön 10 sep 2006 15:35 #8

    jag tror att jag har hört att detta hör till barns utveckling ungefär som att en del barn får lite tvångshandlingar eller tvångstankar.
    Vår son har inga tics men han har svårt för det här med strömt vatten eller "strömvatten" som han säger, varje gång vi åker över vatten så måste han få veta om det är strömt och om man dör om man badar där...
    Vi försöker inte göra så stor affär av det och förklara så gott vi kan om vad strömt vatten är.
    Men jag tror att om det inte finns psykologiska eller kroppsliga orsaker så försvinner det av sig själv...
    ADJAN: Jag tycker att ni gjorde rätt som kollade upp om det var något kroppsligt, som gjorde att er son fick tics, även om man inte tror att det är något allvarligt, så slipper man ju fundera om man kollar, jag brukar tänka att bättre kolla en gång för mycket än en för lite.
    Sjukvården är ju faktiskt till för oss...
    /Carinap

  • Sön 10 sep 2006 19:29 #9

    969803: Ja, han har haft skakningar på huvudet innan, det började med att han fick jätteont i huvudet en morgon och i samband med hög feber åkte vi in för att utesluta hjärnhinneinflammation (det var det inte). Sen började han skaka på huvudet för att kolla om han fortfarande hade ont . Efter ett tag så slutade han, men så i somras så började det igen. Fast nu är det väldigt sällan. Han har oxå hållt på med att rynka på näsan och blinka med ögonen. SUCK. Men han är oxå en lugn kille som inte har koncentrationssvårigheter, har aldrig haft.
    Carinap: Jag tycker oxå att det är bättre att kolla en gång för mkt än för lite, även från BUP även om man inte räknade med det samtalet (blev ju lite anti eftersom de ringde på mobilen när jag körde hem från jobbet och utan att presentera sig frågade hon: Är du anhörig till Felix - snacka om att få hjärtsnörp. Var darrig i benen en kvart efter...)

  • Sön 10 sep 2006 21:35 #10

    Kika på www.attention-riks.se

    Där har ni info om Tourettes och tics. Tics är vanligt bland barn. För de flesta försvinner det innan/under tonåren. Tourettes heter det om man har BÅDE vokala och motoriska tics. Tex blinkningar, visslingar, harklingar och huvudryck. Det ska också vara kroniskt, dvs hålla på i minst 6 månader med nåt uppehåll på nån månad max. Tics är jättevanligt, de flesta lider inte nämnvärt av det för andra kan det vara nästan handikappande. Typiskt för tourettes är att ticsen ändras, varieras och ökar/minskar i antal hela tiden. Det som är sorgligt är att det finns så mycket fördomar och felkunskap om just tourettes syndrom. De som har det är inte "galna" och skriker könsord varje minut som i alla filmer. Och man kan inte fostra bort tics, det bästa är att inte bry sig. Stress kan utlösa tics, stress över att man får skäll tex för sina tics kan göra dem ännu värre.


    *RUN Forrest! RUN!*
  • Sön 10 sep 2006 22:05 #11

    Makaroner: Tack! Visst har det varit så i början att vi sa till Felix att sluta att skaka, vi höll ju på att bli tokiga. Sen när vi var hos doktorn förstod vi att det inte var direkt frivilligt (även om det började så) och vi slutade bry oss om det och nu är det ju nästan borta.
    Det är väl alltid så att det finns fördomar om de flesta "psykiska sjukdomar". De är ju inte lika lätta att "ta på" som de fysiska sjukdomarna. Tyvärr...

  • Sön 10 sep 2006 22:11 #12

    Hmm... Jag hade nog velat ringa och iaf prata med skolans psykolog om jag var du. Men, sen är jag lite "miljöskadad" också eftersom jag arbetar som skolkurator. Lite av ett kontrollfreak är jag också och hade velat veta OM det är något jag kan göra för att underlätta för mitt barn tror jag.

  • smurf mamma
    Visa endast
    Mån 11 sep 2006 12:56 #13

    min son har haft konstiga saker för sig emellanåt, tex nåt konstigt ljud med näsan (som vi för övrigt är väldigt glada att han slutat med, rätt irriterande ljud) och även nåt med ögonen. Han har förövrigt inga koncentrations svårigheter, är väldigt lugn o stillsam. Det var en period när han höll på så o sen slutade det o sen kom det tillbaka igen o nu är det nog ett år sedan. Det där är ju jätte vanligt att barn har o jag skulle absolut inte blanda in en psykolog om inte ditt barn mår dåligt på ngt sätt. Vi har försökt att inte bry oss om detta eftersom vi märkt att när vi sagt till så blir det bara ännu värre. Det går över av sig själv.

  • Mån 11 sep 2006 16:41 #14

    Tack! snälla ni för era svar.

    Då vet jag att det bästa är att bara låta det vara,att jag inte påminner honom om det.
    Jag har pratat lite med honom om allt är bra i skolan och så. Han säger att allt är bra,och det känns det som om det är. För övrigt är allt som vanligt här hemma.
    Säkert går detta snart över.
    Men åter igen, Tack! snälla ni .

  • carina­p
    Visa endast
    Tis 12 sep 2006 10:42 #15

    Adjan: Hon som ringde från BUP var ju klantig(om man får säga så...)Jag förstår att du vart darrig i benen, det är väl varje förälders värsta mardröm att få ett samtal som börjar på det sättet...
    Har du inte sagt till henne hur rädd du blev så tycker jag att du ska tala om det för henne så att hon kan ändra sitt uttryck i framtiden...huvvva!!!
    Hoppas att allt löser sig för er iaf.

    STORA kramar
    carinap

  • Tis 12 sep 2006 11:22 #16

    carinap: Jo, jag talade om det för henne, och hon fick väl en tankeställare och kom med en massa ursäkter, men ändå. Usch vad man blir rädd.
    Kramar tillbax
    Och Felix har nästan slutat med sina tics. Idag ska vi i stället till astmaläkaren. Vet inte hur många ggr i år vi varit hos läkare med honom. Minst 10. Men han bara tänker på fotboll

Svara i tråden
Logga in
Bli medlem
Skapa en ny tråd
Ändra kategori Skriver i kategorin: Förälder

Andra har läst

Innehåll



Annat innehåll