*Finns det någon här som kan hjälpa mej med

Rent säkerhetsmässigt så är det ju vissa saker man bör tänka på. Tatueringar kan man om man ha otur bli allergisk mot, och då är det inte roligt.

Vad gäller piercingar är ju inte infektioner helt ovanligt, och får man infektioner i naveln så är det inte speciellt bra alls enligt min mor som jobbar inom sjukvården och tyvärr har sett ett antal ungdomar komma in med infektioner från just piercingar.

En vänninna till mig piercade sig i tungan för några år sedan. Efter ett tag påpekade hennes kille att det "luktade ruttet" ut hennes mun. Mon tungan ruttnar så dör man(!). Om den som piercar träffar el på tungan kan man mista talförmågan.

Sedán varför jag personligen inte valt att tatuera mig är för att jag resonerar så här: Om jag skulle plocka fram ett par byxor eller en tröja som jag tyckte var skitsnygg för 10 år sedan, är risken stor att jag inte skulle känna likadant idag. Dessutom så ser ju kroppen inte likadan ut om 50 år, och hur rolig ser tatueringen ut då?

Just jobbfaktorn är ju också värt att tänka på. Man kan tycka vad man vill om sådan diskriminering, men det är faktum att du får mindre jobb om du har pericingar i ansiktet eller tauteringar som syns väldigt mycket.

Jag skulle nog försöka uppmuntra din dotter att uttrycka sig på andra sätt, eller åtminstone vänta i några år. Kanske kan ni kompromissa er fram till någon lösning?