Hejsan tråden. Extraslag är ju ett hjärteämne här.
Kan berätta min historia.

Jag har väl alltid tagit mig för lite väl mycket saker och hamnat i knepiga sitsar då jag inte hunnit med allting som jag "lovat". När jag var 19 år så bröt panikångesten ut (är 31 nu).
Tog mig ur den och lugnade ner mig, men hamnade tillbaka i spiralen igen för ca 2 år sedan. Då började jag få extraslag, mest när jag hade suttit uppe sena nätter och skulle gå å lägga mig.

Ibörjan tyckte jag bara det var jobbigt och reagerade inte så mycket på dom, senare började jag dock tänka på vad det var som hände i bröstet iaf. Utav att jag började tänka så föddes även en hjärnojja med kontrollbehov.

Så nu var det stress, sena nätter, dålig kost och hjärtnojja. Detta urartade helt för ungefär 1.5 år sedan och jag började få extraslag dygnet om, ständigt. Då menar jag ständigt. Varannat slag (bigemini kallas det)flera gånger om dagen. När jag inte hade bigemini så hade jag vanliga extraslag, allt från var 3e till var 10nde ungefär. Detta gjorde mig självklart ännu mer nevös.

Kollade upp mig senare med ekg, arbtetsekg, holter (7dagars ekg) och ultraljud. Visst hittade dom extraslag, mängder mängder med extraslag. Fick sedan ett besked om att det i alla fall var ofarliga extraslag men väldigt rikligt.
Blev erbjuden betablockare, men eftersom läkaren sa att det var ofarligt och jag skulle ta tabletterna bara för å minska obehaget så skippade jag det.

Nu har det gått ca 1år sen alla tester och jag har fortfarande rikligt med extraslag vid vissa tillfällen (speciellt stress och när jag haft extremt dåligt med sömn och kost.) Läkarna säger att "det där har du säkerligen alltid haft men inte känt av det. Det är bara det att det blivit lite fler".

Men... senaste tiden nu så har jag verkligen lugnat ner mig. Jag har nästan ingen ångest alls över att jag ska vara hjärtsjuk eller liknande, extraslagen har försvunnit normala dagar och kommer bara när nått är helt uppåt väggarna.

Stress är den absolut största orsaken till mina extraslag, det har jag fått bevisat för mig gång på gång.

Det jag har lärt mig av detta är att kroppen försöker tala om på detta sätt att det är dags å lugna ner sig. Dumt sätt kan man tänka eftersom jag blev stressad utav det, men det är väldigt sant.

Som någon skrev här angående kost är det en väldigt stor anledning till dessa extraslag.
Även saker som socker, koffein, rökning mm är bidragande. Oftast indirekt eftersom allt det påverkar att man blir stressade.

Mitt bästa tips är så enkelt som att acceptera era strul (när ni har blivit uppkollade såklart)
Även om det "inte går" att acceptera det så kämpa vidare med det. För går man känner på pulsen och helatiden har kontrollbehov över funktionerna i kroppen, ja då blir det aldrig bättre helt enkelt.
Så djupa andetag, tro på era läkare, ta det lugnt! Men framförallt, sköt om er och era livssituationer. Är det saker ni inte trivs med? Saker som är pressande? Försök att ändra på dom så gott det går.
Ganska "självklara" råd, men det är dom bästa.

Vet att det är väldigt svårt, men det går, jag lovar. Acceptans är i alla fall det första som funkade på mig.

Gilla era hjärtan, dom slår ju i alla fall : -)

Det behöver inte alls vara en reaktion på stress, det är såhär på vissa människor. Min pappa har också ganska mycket extraslag. Han är inte mer stressad än någon annan och har inte haft några tendenser till ångest. Det är alltså inte alls säkert det beror på stress.

Jag har en kompis som hade bigemini (extraslag varannat slag) utan att han ens visste om det när vi tog ekg på mönstringen.
Han blev undersökt och uppkollad, inga "fel" hittades och han var aldrig speciellt stressad runt den tidpunkten heller och inte heller ångestdrabbad.

Angående extraslag och ärftlighet så verkar det ju vara ganska mycket som tyder på det. Många i din situation med föräldrar som även dom har mycket extraslag, men som du själv skrev, SSK får nog svara på det där mer vetenskapliga.

Alla vi här verkar ha snarlika besvär, vad det kan bero på är nog väldigt olika, men en sak verkar vi ha gemensamt och det är att vi är oroliga över våra hjärtan, annars skulle vi inte reflektera över dom överhuvudtaget. Bara det där att vi vet exakt hur våra hjärtan slår är bevis nog för att man är orolig tycker jag, i alla fall när jag granskar mig själv.
Någonting annat som vi även verkar ha gemensamt är väl att vi inte är speciellt nedsatta rent fysiskt av det.

Det var någon som nämnde reflux här.
Reflux är ju en sjukdom i sig och det är långt ifrån alla som får upp magsaft som egentligen är reflux-sjuka.

Oftast beror det på att stängningsfunktionen inte fungerar som den ska så magsyran kan tränga upp.
Det finns vissa saker som hämnar stängningsfunktionen (förslappar den) och det är tex:

* Tobak
* kaffe
* alkohol
* choklad

har man problem med stängningsfunktionen blir allt som rör upp magen eller trycker mot magmunnen mycket värre som tex:

* stora måltider
* fet mat
* sura drycker

Gaser i magen osv är som någon redan nämnde bidragande med.

Jag har blivit undersökt för reflux då jag trodde jag hade det, men det var ingenting utan det var just bara att stängningsfunktionen inte var optimal.
Hjärtläkaren sa att detta retar hjärtat också, jag tror på det.

Långa inlägg, får lära mig korta ner

Ett litet tillägg
Refluxsymtom kan dämpas med apotekets receptfria läkemedel mot halsbränna, man kan ju prova det och se om det blir bättre.

Däremot kanske man inte ska "bota sig själv" utan det bästa är ju att kolla upp sig först och främst.

SSK väldigt intressant inlägg, tack så mycket : -)

Ts även min sambo är på resa för tillfället, förstår att du känner mer oro än vanligt då, men som sagt, det är "bara" oro.
Psyket kan göra mycket konstigt med kroppen trots att det egentligen inte är nått fysiskt fel.

Eftersom du gjort undersökningarna och du inte fick några anmärkningar eller blev tillsagt vad du får och inte får göra så behöver du inte vara orolig. Hade det varit någonting som kunde orsaka problem ihop med ansträngning eller någon annan sorts aktivitet så skulle dom givetvis ha sagt det eller inte släppt iväg dig hem. Jag lovar. Dom som tar dessa tester vet precis vad dom ska titta eter.

Hoppas du kan få en bra dag ändå trots alla hjärnspöken!

Kanske kan jag svara lite sålänge då så får SSK rätta mig utifall jag har fel. Mina uppgifter kommer ifrån vad mina läkare har sagt till mig och vad dom som tagit proverna på mig uppe på kardiologen sagt.

SVES - är precis som du sa från hjärtats förmak och förekommer hos nästan alla människor i olika omfattningar. Det tvistas väl om vad som är vanligast men alla läkare jag träffat har sagt att sves är vanligare.

VES - är väl kammarutlösta extraslag och varför man oftast hör det ihop med hemskheter är för att VES ofta förekommer hos hjärtsjuka människor, MEN! det förekommer hos friska individer också, kanske lite mer sällan en sves. Tål att upprepas: om man inte är hjärtsjuk så kan man vara lugn, ves är inte farligt i sig!

FREKVENTA VES - säger man väl "mer än ett per 10nde sekund"
Men nu är det ju inte så att man behöver vara hjärtsjuk för det, självklart. Utan som tidigare nämnt så, har man ingen bakomliggande orsak så är inte det heller någon fara (det har jag ju haft själv och läkarna har sagt så)
Oftast så är alltså VES (även om dom är frekventa) helt obetydliga för hur cirkulationen i kroppen fungerar. Det enda undantaget här egentligen är bigemini (ves varannat slag) som i undantagsfall kan leda till funktionell bradykardi. Vad funktionell står för här vet jag inte, men bradykardi är i alla fall onormalt långsam hjärtrytm.
Jag förstår verkligen att det är undantagsfall eftersom jag haft detta hur länge som helst många många gånger (denna text angående ves tog jag från huvudet + div seriösa! sidor på internet)
Funktionell kan gärna SSK få förklara, det låter ju som det funkar?;)

VILO EKG - Nej man kan inte lita på att ett viloEKG upptäcker alla rytmstörningar man har. Just extraslag och tex. flimmer behöver man ta på rätt tidpunkt så att säga. Men en tumregel är väl att visar inte vilo-ekg't någonting så är det ju hur som helst inte någonting akut fel på hjärtat.
För att fånga extraslagen eller flimret behövs oftast ett långtidsEKG, men detta är allt som oftast inte aktuellt om man inte blir fysiskt påverkad, då menar jag inte ångest som kallsvettig eller småyr, utan mer betydande symptom.

EXTRASLAG GENERELLT - Japp, hjärtat slår ett extraslag för att korrigera sig själv precis som du skriver. Ofta återigen så handlar det om att man retar hjärtat med antingen för lite sömn, koffein, alkohol, nikotin, dålig kondition, mat och gaser i magen. mm mm. Man kan väl säga att det är ungefär som att tjippa efter andan. Kroppen tar lixom över tillslut så du kan inte kvävas oavsett hur länge du håller andan.

Vill också här lägga till lite annat tjaffs, jag vet att det blir väldigt långt men...

Om man blir väldigt GLAD! då kan hjärtat hoppa över både ett och två slag, om man blir kär så kan också detta få hjärtat att hoppa över eller om man får någon annan väldigt possitiv känsla överhuvudtaget, men blir man rädd då? Nja väldigt sällan blir man rädd p.g.a det, men när det kommer då man inte är beredd eller att man inte vill, då blir man så mycket räddare.

Det blir som i nästan alla våras fall en väldigt ond cirkel. Stressen ger extraslag, extraslaget ger stress, som ger ett extraslag, som ger stress, som... ja ni fattar nog vinkeln.

Det är jättesvårt att bryta det och det kommer gärna tillbaka när man hamnar i trångmål i livet. Jag har blivit av med mina och fått dom tillbaka, blivit av och fått dom tillbaka igen.

DET VIKTIGASTE!!

Hur mår du, egentligen? Nästan så gott som alla extraslag är ju som sagt var ofarliga, egentligen är alla extraslag ofarliga men dom KAN uppkomma av en bakomliggande sjukdom.
Det viktigaste är då att känna efter hur man egentligen mår, hur nedsatt är du? Har du andra symptom på att du är hjärtsjuk?
Även här... så gott som alla andra hjärtsjukdomar eller akuta saker ger andra symptom än bara extraslag.

men varför går dom inte över då? Jo, för man fortsätter att oroa sig, man kan inte vänja sig vid dom och ju längre tid som gått desto mindre talar för hjärtfel egentligen såvida man inte blir sjukligt nedsatt på andra sätt.

Det bästa man kan göra är att acceptera och låta vara. Det är en lång fas att ta sig ur, för i början är det verkligt svårt.

Jag hoppas verkligen att alla ni tar er ur detta onödiga mående för det kan vara extremt knäckande i längden. Jag har fått tillbaka panikångesten pga detta och då fått frekventa ves ihop med hjärtrusning, det är inte! roligt och ännu mer nojande men helt ofarliga även dom enligt läkaren.

Oh, glömde nästan att... om extraslagen går över när man anstränger kroppen på nått sätt brukar man säga att det är godartat, får du det vid ansträngning kan det vara läge att kolla upp sig, men oftast och även i detta fall beror det på att... man har dålig motion!

Kram hjärtvänner :)

Nej, det är absolut inte då du kan svimma. Det du beskriver är ett klassiskt extraslag som alla människor har någon gång.
Hjärtat brukar även ta en paus och då blir nästkommande slag också något starkare eftersom hjärtat hinner fyllas med mer blod än vanligt. Det upplever många som väldigt obehagligt också.

SSK - Tack för berömmet :D Sanningen ligger i att min mamma har jobbat på kardiologen i 30 år eller liknande så när det varit som värst har jag pratat med henne och då har hon förklarat endel med.
Hon tycker väl generellt att typ ingenting är oroande. Jag antar att man hör och ser mycket konstigt på ekg's mm och då förstår man nog hur vanligt det är och vad folk stressar upp sig egentligen helt i onödan.

Även ett tack till din egen personliga hypokondri-berättelse. Been there done that, vet precis vad du gick igenom. För mig börjar det släppa nu och man börjar förstå att man inte kan hålla på såhär.

Vad du SSK skriver här tror jag hjälper väldigt många. Det är viktigt att lyssna på sin kropp, blir man yr och svimfärdig? Är det hjärtat det kommer ifrån osv.
Jag kom till den graden då jag fick hjärtrusningar på 180bpm och frekventa extraslag på det. Blev tokyr och kände mig svimfärdig.
Panikångest... ingenting annat

När man oroar sig kommer ju ångesten. Jag vill också ge ett tips till alla som oroar sig, läs inte för mycket, lyssna inte till allt ni hör. Kunskap är hjälpande till en viss del, men för mycket av det goda kan istället vara stjälpande. Lagom är bäst!
Ett litet märke på foten blir lätt till lekumi om man bara vill (i teorin alltså). Samma sak är det med hjärtat.

...och om ni nu verkligen måste läsa, läs inte bara ena sidan, dvs vad det kan vara för fel utan läs även om ångest och oro och vilka naturliga förklaringar det kan handla om.

Bra jobbat ts med att inte känna på hjärtat! Jag vet hur svårt det kan vara då det ibland är i det närmaste reflexartat att göra det.
Du kommer säkerligen få lite bakslag sen, det är fullt normalt, låt dom inte knäcka dig dom heller. Det vänder inte på några dagar, det kommer gå i vågor en tid innan det blir stabilt, antagligen.
Kör hårt