tamate skrev 2007-12-15 11:50:09 följande:
jag vet inte om jag eg tycker om taktiken att abrnet inte får vara med, det känns lite som mobbing, "om du inte är som oss så får du inte vara med", spec att använda det på ett så litet barn. däremot äldre barn kan jag tänka mig att bära in på deras rum när dom gjort något riktigt dumt eller beter sig riktigt illa och säga att dom ska fundera på vad dom gjort och komma när dom lugnat ner sig. denna teknik använde mina föräldrar och änn idag när jag blir upprörd så går jag till sidan och när jag svalnat så komme rjag tillbaks och förklarar varför jag blev upprörd.
Det är ju inte barnet som förvisas utan beteendet.
I samhället får man inte slåss, därför ska barnet lära sig det.
Vi ska uppfostra våra barn till harmoniska vuxna, och då måste man lära dem vad som är acceptabelt och inte.
En vuxen som slåss hamnar ju faktiskt förr eller senare i fängelse, och att då lära barnet att man inte får vara med när man slåss är knappast en björntjänst.
Jag undrar om jag straffade mitt barn, när jag stoppade ner mitt bröst i behån igen, när jag blev biten under amningen? Till slut såg mitt barn sambandet och slutade att bita.
När barnet som åttamånadersbebis bet och drog mig i håret, satte jag helt sonika ner det på golvet och vände ryggen till en sekund. Då fastnade det sambandet med, och inte är det synd om barnet då!
Att tala om för sitt barn att det är älskat oavsett vad det gör är det viktigaste som finns.
Vad de gör och vad de är är två skilda saker.
Jätteviktigt!
