Någon med erfarehet av ODD/Trotssyndrom?

Jag har läst ganska mycket om ODD då jag har en flicka som det stämmer in väldigt väl på. Hon är just nu under utredn på BUP. Jag tycker att du ska söka på ODD och på trotssyndrom. På neuronätet finns det också en hel del information.
Lycka till!

Är han utredd på BUP? Hans betéende låter väldigt likt min dotters, hon har Asperger och Tourettes syndrom. Vilken sorts psykofarmaka äter han?

Hej och tack för svaren.
Har läst på Neuronätet och tycker att det stämmer in på honom där det står om ODD. Även min sambo och mamma har läst och känner igen sonen i mkt men dock inte hans pappa. Problemen är tydligen inte lika stora där som hos mig. Har varit på bup sedan han började skolan i olika omgångar men har nu haft tätare kontakt men hans läkaren kan inte säga vad det är som är det eg problemet.
Är så less på att känna mig oförmögen att orka med hans utbrott. Han är annars en snäll och helgo kille som bygger lego och älskar data och tvspel. Han börjar bli så pass stark att jag har svårt att hålla fast honom. Har kronisk värk och lederna har en tendes att "hoppa ur"vilket försvårar hanteringen med honom när han är arg.Min sambo hjälper mig givetvis men det är inte så lätt alla ggr att be om hjälp.
 Han slår sig själv och säger elaka saker om sig själv. Har fått stoppa honom då han har tagit hammaren för att slå sig själv. Är mkt självdestruktiv när han har gjort nåt fel och man har höjt rösten för att påpeka att nu blev det fel.
Ibland verkar det som han är i en bubbla men samtidigt väldigt medveten om vad som händer. Han äter 30mg Fluoxetin.

Behöver alla råd som finns.

kram och tack så länge

Hej!

Min dotter har haft samma problem som din son. Hon är nu "botad" med hjälp av en teknik som finns mycket väl beskriven i en bok som heter "Explosiva barn" av Ross W Greene.
Den finns bl.a att köpa på Internetbokhandeln.se för 205:-.

Tro inte att du ska få särskilt mycket stöd av BUP vad gäller ODD. De verkar inte veta (inte vilja veta?) särskilt mycket om detta handikapp.

I korthet går det ut på att vi andra runt omkring barnen måste förstå att de inte beter sig så här för att de är elaka eller trotsar, utan för att det helt enkelt blir någon form av kortslutning i hjärnan på dem. Under ett utbrott går det heller inte att prata förnuft med dem - det måste vänta tills allt lugnat ner sig.
Dessutom måste vi vara beredda på att göra barnen mer delaktiga i de beslut som tas och släppa på de krav som vi har på "normala" barn. Detta beskrivs i boken och kallas för "korg A, korg B och korg C".
I korg A ligger allt som är livsviktigt och som ni ALLTID kommer att ta strid för, t.ex frågor kring människors säkerhet - man får inte springa rakt ut i gatan, man får inte slänga ut lillebror från fönstret på övervåningen, man får inte hugga kniven i katten, etc.
Korg B ska vara i stort sett tom i början av behandlingen, för att sedan fyllas på allteftersom barnet klarar av det.
Korg C är överfull i början. Där hamnar allt som egentligen inte är värt att ta strid om. Det är där vi andra måste stålsätta oss och inse att nästan ingenting är värt att ta strid om. ALLT som får pojken att få utbrott måste hamna här, så länge han inte skadar andra. Låt honom slippa t.ex tandborstning, att duscha, att klä på sig, att äta det han inte vill (laga istället mat till hela familjen som ni vet att han tycker om, eller - köp pizza till honom varje dag om det är det han vill äta). Låt honom få bestämma själv över i stort allting, genom att ge honom fullt acceptabla alternativ för honom att välja mellan.
Det viktigaste är att undvika utbrott, för på så sätt behåller han lugnet och kan börja lära sig att kommunicera med er andra om vad det är som är jobbigt för honom.
Min dotter har fortfarande problem att kommunicera sina problem och vi måste aktivt fråga ut henne så fort vi märker att hon "tvekar" inför något nytt.

Jag hoppas att jag har gett dig tillräckligt mycket information för att du ska känna att du har någonting att gå vidare med.

Jag brinner verkligen för dessa barn, som så ofta blir totalt missförstådda, så du får gärna maila mig om du behöver fler råd -problemen med din son måste bara lösas och det tror jag kommer att gå.

Min mailadress till dig och andra som har barn med samma problem:
maria@norcoat.se

Jag blir så glad när jag läser det här så Ni har ingen aning! Jag har en son med exakt dessa problem, och vi håller på med BUP, och med lite tur ska vi få "en sista" utvärdering nästa vecka om vad de tror (ska bli spännande!) men när jag läser om Trotssyndrom så känns det som om jag hittat hem! Hymafr: Tusen tack för ditt inlägg och dina råd! Jag ska söka upp den boken!

Lovina P: Jag vill bara inge dig hopp. Jag har numera den allra gulligaste och snällaste dotter, även om hon behöver mer hjälp och stöd än andra barn i hennes ålder. Så ge inte upp.

Hallo där!
Har träffat en barnpsykolog/barnterapuet som nu ska börja jobba med sonen. Äntligen kanske vi kan nysta var/vad problemen är. Jag önskade bara att vi fått träffa henne för flera år sen. Men men en väg i rätt riktning. Hoppas bara att hon kan lösa upp hans knutar själsligt. Vi föräldrar kommer få en smatalterapeut knuten till oss. Det känns positivt. Smat att i skolan verkar mina önskningar och påtryckningar gett reslutat. Nu är han i skolan varje dag och det verkar som att han fungerar bättre. Just nu i alla fall.

 Även hemma fungerar det lite bättre. Samt att nu får hans pappa vab för att underlätta mornarna så att han kommer till skolan mer harmoniskt. SKÖNT!

Hoppas er helg varit bra. Det har vår varit.
Kram

Hejsan

Kan inget om ODD men det lät som min dotter..

Hon var upp och ner och ner och upp när hon var mindre

Idag är hon 17 och fick diagnosen AS vid 14. Vi har haft ett par helvetes år (ursäkta uttrycket!!) Där vi till och med var tvungna att låta henne bo i jourfamilj.. en alldeles underbar familj!! sen 1½ år bor hon hemma igen på heltid

Idag mår hon toppen, äter visserligen medicin och går på DBT (dyslektisk beteénde terapi) inne i stan.
Hon både kan och vill hitta på saker att göra och säger inte emot allt och alla.. JÄTTESKÖNT!!!

Kram

Hej.

Sonen har fått assistent i skolan men det är inte så mkt bättre då han rymt två ggr från skolan även att hon varit där.  Samt att han träffar en barnpsykolog för barnterapi då och då. Samtidigt får hans pappa sitta och samtala med en annan kontakt.
Han äter sina antidepressiva ff.
HAr blivit bättre hemma men ff jobbigt när man säger ifrån för han gör nåt galet.

Kram

Min pojke är världens goaste kille... ibland.
Dåliga dagar är det bråk och motsträvighet från morgon till kväll. Jag har helt fullt upp att bara HANTERA honom. Han är 5 år och har två småsyskon så nu känner jag att jag inte orkar mer. Har tagit en första kontakt med Familjetrappan här i Partille - ska dit nästa vecka.
Han har varit väldigt uppmärksamhetsberoende ända sen han föddes. Är väldigt rädd att bli ensam, men har inget emot att låsa in lillasyster i lekstugan... Bråkar om allt vissa dagar, känner sig ofta orättvist behandlad och fogar sig sällan i vad vi säger. Han har vänner, men dåliga dagar retas han (läs mobbar) och utnyttjar deras svaga sidor för att själv få kontroll och makt.
Han har svårt att läsa in andra människor och ibland känns det inte som att han bryr sig om hur vi mår alls.
När jag läser om Trotssyndrom stämmer han in på alla kriterierna. Vad göra? Känner mig uppgiven.