Ingen livsglädje del xx

Ja så var man tillbaks, tack HH för att du startade den här tråden!
Klistrar in från poeter.se, orkar inte riktigt förklara men det här är en liten del iaf..

Helt plötsligt stod jag där ensam..

Vart tog ni vägen?
Jag föll nyss, slog i marken.
Från svindlande höjder!
Alla de som skulle bry sig, alla de som borde finnas där har vänt mig ryggen.

Jag står ensam och bitter.
Ledsen och sårad!
Vem ska fånga mig när jag glider än längre ner?

Vem ska rädda mig från mörkret den här gången?
Nu finns det ingen och jag försvinner utåt.
Bort från allt!
Jag vill bara slitas bort, glömma världen, få sjunka ner i ovisshet!

Jag är svag, sargad och blödandes.
Det finns inget för mig i den här världen längre!

Anonym (hjälp!) skrev 2008-10-10 01:30:17 följande:

Jag hängde i några av de första.. sen tappade jag bort dem.. eller om det var under en period när jag drog ner på mitt fl:ande!
Men nu är jag altlså igång igen.. på fl och här.. tack vare HH!
Större och bättre stöttepelare finns knappast här på fl!
Synd bara att inte alla kan uppskatta honom för den underbara man han är!

HH: Det är ju bara sanningen och du vet nog att du är en väldigt bra lyssnare och att du ger bra och väl igenomtänkta råd!

hjälp!: Känner igen din situation, vet egentligen inte vad jag ska ge för råd för jag är i precis samma sits -sambo då jag ärensamstående...
Men du vet iaf att vi är fler.. om det nu är någon tröst!=)

FÖrstår din rädsla.. Har själv väldig ångest så fort jag ska jbba.. Inte blir det bättre av att det är så långt emellan varje jobb-tillfälle..Hinner ju bygga upp hur mycket ångest som helst mellan varven:(

Anonym (hjälp!) skrev 2008-10-10 02:08:22 följande:

Anonym (J.G) skrev 2008-10-10 13:05:17 följande: