Skönt att höra ändå att man inte är ensam med att kämpa, fast jag önskar ingen detta elände. Jag gjorde precis som du och jag har klarat mig bra ett tag, fast nu kommer en massa ikapp och det är svårt att hålla huvudet ovanför vattenytan.
Ring läkaren du också så du får stöd igen...Jag spolade ner tabletterna för ett par år sen och det har varit lite knackigt ibland. Antar att jag har förnekat för mig själv att jag inte har riktig balans utan "det har ju fungerat ganska bra i alla fall" .
Jag har kommit på svaret på frågan du ställer. Det kan bli "bra" men inte helt ok nu, utan hjälp. Märkt av förändringarna att jag sover väl mycket senaste tiden och är istället uppe på nätterna och grubblar. Visst mannen stöttar bäst han kan, men jag kan inte hålla honom vaken varje natt...Kram på dig. Ta steget. Vi håller tummarna för dig.
analklåda skrev 2008-10-13 17:45:32 följande:
den lögnen har jag dragit många ggr. men gott att du gör framsteg! jag gjorde det också ett tag. ringde till min läkare och sade som det var, att jag behövde hjälp. vilket jag fick. i tablettform. har nu slutat äta dem sedan ett halvår tillbaka, utan att meddela läkaren om mitt beslut. börjar dock inse att jag kanske tog fel beslut.skulle nog däremot behöva byta ut medicinen, eftersom jag inte märkte någon större skillnad med de jag hade. men det känns som att jag backat tillbaka till ruta ett. det är en kraftansträngning att behöva be om hjälp och jag tror inte att jag är stark nog.tror inte att jag har ork nog. det enda jag vill är att få sova, men det gör jag inte. jag sover varannan natt. allt kraschar omkring mig, men jag ids inte ta tag i det. jag orkar inte prata, orkar inte se folk i ögonen, orkar inte göra någonting. det enda jag gör, är att vänta. vänta på att allt ska bli bra. men det blir inte det va? det blir aldrig bra.