Anonym (Lissie) skrev 2008-10-14 00:33:32 följande:
Jag vill också. Det där med att vilja ha barn vid en viss ålder, det kämpar jag med att lägga åt sidan. En väninna till mig var sjuk samtidigt som mig och de skyndade på barnplanerna utan att hon hade läkt ihop helt. Nu kämpar hon med att hålla sig uppe för sina barns skull och sen henne själv. Hon har det väldigt tufft just nu. Jag har många ggr funderat på hur det hade varit om jag hade blivit gravid helt apropå tidigare och jag är rädd att det hade blivit för mycket. Jag läkte ihop och sen fick vi upp ögonen för att det här fixar sig inte. Vi sökte hjälp och efter ytterligare ett år lyckades vi (mitt fel och det bannar jag mig för. Tänk om ligger och mal i bakhuvudet. Tänk om jag hade förstått men jag var inte mig själv). Jag har också unga föräldrar och ville själv vara yngre men ja, det blev inte så. Jag verkar inte hantera såna här kriser särskilt bra helt enkelt och en del har inte hjälpt till med sitt prat om normer. I all välmening så förstår jag hur du känner, men sätt dig och din hälsa i första rum . Kram
Låter jobbigt! Men jag vet att jag måste läka innan jag skaffar barn, båda två måste också få ett fast jobb. Och det känns just nu som om det kommer ta lååååååång tid.
Men jag har till slut berättat för sambon om min barnlängtan så det känns lite bättre. Det jobbiga är att jag just börjat på p-piller igen. Ett steg bort från min dröm. Men jag vill ju inte sätta ett barn till världen när jag mår så här och när vi inte har råd att ta hand om det på bästa sätt.
Har fått så många kommentarer av släkten också, fasters man som frågade om vi skulle gifta oss snart, farmor som viskade "nästa gång är det din tur" i mitt öra på andra fasterns bröllop, svärmor som säger till oss att absolut inte skaffa barn än på många år och svärmor igen som säger "det är ju bra att ni kan passa din systers barn, då behöver ni inte skaffa egna"...