Ingen livsglädje del xx

HellviHumle

Äldre 10 Oct 01:26
235 svar

Citera Visa endast Anmäl

Ingen livsglädje del xx

I den här tråden kan man skriva av sig när livet känns tungt av olika anledningar. Vi kan utbyta tankar, ge varandra råd och stöttning, krama varann.

Varmt välkomna, gamla som nya!

Det här är en fortsättning på de andra trådarna med samma namn. Hoppas inte den trådskaparen (anonym (ledsen)) tar illa upp.

TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2008-10-14 21:31
Hej allihop. Jag vill bara förklara en sak. De ev tips och råd jag kommer dragandes med bygger bara på min egen erfarenhet av att må dåligt/depressioner (mer än 40 år). Jag har läst en del böcker och gått nästan fyra år i terapi. Det finns alltså mycket som jag inte har en aning om och mina råd ska tas för vad de är dvs råd.
- «
- ‹
- Sida 2 av 23
- 1
- 2
- 3
- 4
- 5
- 6
- 7
- 8
- 9
- 10
- 11
- 12
- 13
- ›
- »
Svara i tråden
Svar på tråden Ingen livsglädje del xx
Anonym (hjälp!)

Äldre 10 Oct 01:57

#11

Citera Visa endast Anmäl

Det är absolut en tröst. Kom på att det är för mycket för att jag ska klara av det själv när jag fick panik och ville sätta en kniv i benet för att slippa gå till jobbet. Sa upp mig nästa dag. Men nu är jag rädd att det blir samma sak på nästa jobb...
Anonym (Overload)

Äldre 10 Oct 01:58

#12

Citera Visa endast Anmäl

FÖrstår din rädsla.. Har själv väldig ångest så fort jag ska jbba.. Inte blir det bättre av att det är så långt emellan varje jobb-tillfälle..Hinner ju bygga upp hur mycket ångest som helst mellan varven:(
HellviHumle

Äldre 10 Oct 01:58

#13

Citera Visa endast Anmäl

Anonym (hjälp!) skrev 2008-10-10 01:48:33 följande:

Jag skulle faktiskt behöva lite råd. Jag vet att jag behöver söka hjälp för mina depressioner, men jag vågar och orkar inte. Sen vet jag inte om jag har råd heller. Jag vet att det inte är något jag kommer kunna lösa på egen hand, och sambon säger bara att han inte vet hur han kan hjälpa. Nu vet jag inte hur eller vad jag ska göra!
Det verkar som du har bra insikt i problemet. Och tydligen har du pratat med din sambo också. Kan säga att du kommit en god bit på väg.
Hur allvarligt ser du på det? Har du hållit på länge? Ser du nå'n orsak?
För det första så tycker jag du ska kontakta vårdcentralen och få prata med en läkare. Försök få en träff med kuratorn där. Om du har en djup depression så kanske du ska försöka få remiss till psykmott.
Kostnaden går på frikort när du kommit upp i niohundra kronor. Jag tror att det är samma över hela landet.
Kan du prata med din sambo om dina problem? Tala iaf om för honom att det bästa han kan göra är att finnas till. Stötta så gott han kan. Ta hand om det där som du inte orkar av vardagen.
Anonym (Lissie)

Äldre 10 Oct 02:05

#14

Citera Visa endast Anmäl

Hejsan allihopa och tusen tack H H. Jag är en nykomling här i tråden, inte vad gäller depressioner tyvärr. Tycker att jag borde bara vara nöjd och glad nu som väntar första barnet efter flera års kämpande, men känner hur jag sjunker ner igen efter alla prövningar. Allt kommer ikapp nu men jag vågar knappt erkänna det för någon. Känns som lite tabu att må dåligt just nu, men har hört att det kan vara vanligt när man tidigare har kämpat med depressioner. Jag som borde ha blivit starkare...och som alla ser som ganska stark, både här och privat. Kanske för att jag känt på mig en längre tid nu att jag inte klarar av all upp och nedgångar som är men jag har en otrolig fasad utåt så ingen märker hur det egentligen ligger till. Snart ska jag börja kbt för att se om det kan hjälpa mig framåt.... Kram alla.
Anonym (hjälp!)

Äldre 10 Oct 02:06

#15

Citera Visa endast Anmäl

HellviHumle skrev 2008-10-10 01:58:57 följande:
Anonym (hjälp!) skrev 2008-10-10 01:48:33 följande:Det verkar som du har bra insikt i problemet. Och tydligen har du pratat med din sambo också. Kan säga att du kommit en god bit på väg.Hur allvarligt ser du på det? Har du hållit på länge? Ser du nå'n orsak?För det första så tycker jag du ska kontakta vårdcentralen och få prata med en läkare. Försök få en träff med kuratorn där. Om du har en djup depression så kanske du ska försöka få remiss till psykmott.Kostnaden går på frikort när du kommit upp i niohundra kronor. Jag tror att det är samma över hela landet. Kan du prata med din sambo om dina problem? Tala iaf om för honom att det bästa han kan göra är att finnas till. Stötta så gott han kan. Ta hand om det där som du inte orkar av vardagen.
Jag har inte mått riktigt bra så länge jag kan minnas. Inte på flera år iaf. Självmordstankar som kommer och går... Gjorde ett självtest (MADRS) på nätet för ett par dagar sen, fick 38 poäng.

Niohundra kronor har jag inte. Har just nu inte ens pengar till att gå till vårdcentralen.
Jag pratar helst inte för mycket med min sambo, försöker dölja det för honom eftersom han tar åt sig och blir oroligt tills hans mage börjar krångla. Annars är han ett stort stöd för mig, klagar aldrig på om det är något jag inte orkar göra. Men nu känns det som om han börjar tröttna, även om han inte säger det...
Anonym (hjälp!)

Äldre 10 Oct 02:08

#16

Citera Visa endast Anmäl

Anonym (Overload) skrev 2008-10-10 01:58:57 följande:

FÖrstår din rädsla.. Har själv väldig ångest så fort jag ska jbba.. Inte blir det bättre av att det är så långt emellan varje jobb-tillfälle..Hinner ju bygga upp hur mycket ångest som helst mellan varven:(
Precis så är det! hade timanställning och det var det värsta jag har varit med om.
HellviHumle

Äldre 10 Oct 02:20

#17

Citera Visa endast Anmäl

Anonym (hjälp!) skrev 2008-10-10 02:06:34 följande:

Jag har inte mått riktigt bra så länge jag kan minnas. Inte på flera år iaf. Självmordstankar som kommer och går... Gjorde ett självtest (MADRS) på nätet för ett par dagar sen, fick 38 poäng. Niohundra kronor har jag inte. Har just nu inte ens pengar till att gå till vårdcentralen. Jag pratar helst inte för mycket med min sambo, försöker dölja det för honom eftersom han tar åt sig och blir oroligt tills hans mage börjar krångla. Annars är han ett stort stöd för mig, klagar aldrig på om det är något jag inte orkar göra. Men nu känns det som om han börjar tröttna, även om han inte säger det...
Du behöver inte ha niohundra på stört. Du betalar för besöken som vanligt upp till niohundra därefter är det fritt fram till ett år efter första besöket. Försök få ihop pengar till första besöket!
Det är svårt att stå utanför och se sin älskling må dåligt utan att kunna göra nå't. Om du då inte pratar med honom så kan det vara så att han känner sig utesluten. I så fall är det inte konstigt om han tröttnar. Orkar du ge honom nå't erkännande för att han ändå ställer upp på dig? Tänk på att det inte är säkert att han håller på att tröttna utan att det kan vara så att det bara är nå't du upplever så.
Om du mått dåligt så länge och har/haft självmordstankar så ska du nog försöka få remiss till psyk. Även om du får remiss så kan det ta lång tid att komma dit. Tala om för läkaren att du haft de tankarna.
Anonym (hjälp!)

Äldre 10 Oct 02:28

#18

Citera Visa endast Anmäl

HellviHumle skrev 2008-10-10 02:20:34 följande:
Anonym (hjälp!) skrev 2008-10-10 02:06:34 följande:Du behöver inte ha niohundra på stört. Du betalar för besöken som vanligt upp till niohundra därefter är det fritt fram till ett år efter första besöket. Försök få ihop pengar till första besöket!Det är svårt att stå utanför och se sin älskling må dåligt utan att kunna göra nå't. Om du då inte pratar med honom så kan det vara så att han känner sig utesluten. I så fall är det inte konstigt om han tröttnar. Orkar du ge honom nå't erkännande för att han ändå ställer upp på dig? Tänk på att det inte är säkert att han håller på att tröttna utan att det kan vara så att det bara är nå't du upplever så. Om du mått dåligt så länge och har/haft självmordstankar så ska du nog försöka få remiss till psyk. Även om du får remiss så kan det ta lång tid att komma dit. Tala om för läkaren att du haft de tankarna.
Jag ska se om jag kan få ihop pengarna.

Jag försöker ge honom erkännande för allt han gör mig, men jag vet inte om han förstår hur tacksam jag egentligen är. Lite svårt att veta med honom eftersom han har svårt att öppna sig och berätta hur och vad han tänker.

Nu ska jag försöka sova, tack för att du tog dig tid att lyssna!
HellviHumle

Äldre 10 Oct 02:31

#19

Citera Visa endast Anmäl

Anonym (hjälp!) skrev 2008-10-10 02:28:49 följande:

Jag ska se om jag kan få ihop pengarna. Jag försöker ge honom erkännande för allt han gör mig, men jag vet inte om han förstår hur tacksam jag egentligen är. Lite svårt att veta med honom eftersom han har svårt att öppna sig och berätta hur och vad han tänker.Nu ska jag försöka sova, tack för att du tog dig tid att lyssna!
Jag ska också i säng. Vi hörs kanske i morgon.
Anonym (liten)

Äldre 10 Oct 12:23

#20

Citera Visa endast Anmäl

Den här tråden känns rätt för mig.

Har en kronisk depression, GAD, ev någon typ av personlighetsstörning också, ska påbörja en utredning nu.

Har provat Zoloft, Seroxat (blir manisk av den), Lamictal, Fluanxol utan att bli hjälpt. Ska nu försöka med medicinen Cymbalta, håller tummarna för att den ska ge mig viljan att leva.

Jag känner egentligen inte att jag måste vara anonym här, men jag är ändå orolig för att få mina diagnoser slängda i ansiktet på mig om jag skriver i andra trådar...

«
‹
Sida 2 av 23
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
›
»

Svara i tråden

Svar på tråden Ingen livsglädje del xx

Ingen livsglädje del xx

INNEHÅLL