Wesley Snipes gör författardebut
Forum Barn 1-2 år - Förälder
Varje medlem är ansvarig för sina inlägg.
  • 2-3årstrotset Stödgrupp

    Ons 22 okt 2008 13:00 Läst 18641 gånger Totalt 505 svar
    Ons 22 okt 2008 13:00

    Välkommen till stödgruppen för föräldrar med barn som är inne i trotsåldern.

    Här kan vi skrika ut lite, och ventilera tankar. Man kan be om tips och råd om man vill, men främst är det till för att få ur sig sin frustration.

    Välkomna


    ♥Nora 060810♥Bf 090503♥
    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2008-10-27 09:18
    Ett bra citat

    Barnet vill mycket, vill inget och vet inte vad det vill och handlar därefter.

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2009-01-22 19:30
    Ny tråd; www.familjeliv.se/Forum-3-168/m40600467.html
  • Ons 22 okt 2008 22:07 #1

    Precis den tråd jag letade efter! Min son beter sig ruggigt skumt just nu! Han är drygt 2,5 år och har i en dryg veckas tid betett sig underligt... Idag började han gråta hysteriskt och otröstligt när det blåste lite hårt på honom. Sen gallskrek han när jag skulle tvätta hans hår, och slutade inte gallskrika på ett bra tag, förrän jag gav honom en badanka. Då slutar han tvärt och säger typ: Mamma den kan spruta vatten. Sen är ju varje rutinsituation ett h*vete. Inte borsta tänder, inte klä på sig osv... nån som känner igen detta helskumma beteende??? Han har också gått från att gallskrika tvärilsket till att gapskratta hysteriskt! Jag känner mig som ett levande frågetecken och vet inte om jag ska skratta, gråta, krama honom eller bli arg?

  • Tor 23 okt 2008 09:19 #2

    YES Här har vi en till liten tjej som är inne i en underbar period nu ...

    Allt är nej och hon gåt runt och är små ilsk mest hela tiden ... men pendlar från att skratta högt till att bli jätte ledsen .

    Jag känner mig alldeles utpumpad och det har bara börjat - som tur var så glömmer man ju bort det För jag kommer inte ihåg att vår äldsta dotter trotsade - men läser jag mina dagböcker så VET jag att hon gjorde det

    Kram till er alla !

  • Jeanne­DArc
    Visa endast
    Tor 23 okt 2008 09:27 #3

    ja imorse var ju en bra morgon faktiskt, men den innehöll ju ändå vägran att ta på sig kläderna och öppna munnen vid tandborstning. När väckarklockan ringde blev hon förbannad för att jag inte hade kvar huvudet på min kudde. Som tur var så va hon rätt pigg och glad så det mesta löste sig rätt snabbt.

    Har kommit på en grej nu de senaste dagarna förresten som ni kanske kan testa. När vi ska ta på kläderna så är det som att hon förväntar sig en kamp vareviga gång. Istället för att tjata så säger jag bara glatt men bestämt 1 gång tex; "nu tar vi på byxorna." Sedan håller jag byxorna så hon kan sticka i fötterna och så väntar jag tålmodigt i den positionen medans hon inte vill och efter en stund brukar hon faktiskt göra det om jag bara är tyst och stilla. Funkar ju inte varje gång, men det är rätt ofta och man slipper en del tjasf och tjat

    En annan sak som funkar nu är att tänka på att låta henne göra klart det hon sysslar med, för det spar tid även när man är stressad och tycker hon slösar tid. Tex, istället för att tvinga på henne blöjan under vilda protester, säg till henne att nu får du hoppa färdigt så tar vi på byxorna sen. Hon brukar då faktiskt göra det till min stora fövåning. Funkar super när man ska hämta på dagis och hon vill leka mer.

  • Tor 23 okt 2008 09:56 #4
    JeanneDArc skrev 2008-10-23 09:27:43 följande:
    ja imorse var ju en bra morgon faktiskt, men den innehöll ju ändå vägran att ta på sig kläderna och öppna munnen vid tandborstning. När väckarklockan ringde blev hon förbannad för att jag inte hade kvar huvudet på min kudde. Som tur var så va hon rätt pigg och glad så det mesta löste sig rätt snabbt. Har kommit på en grej nu de senaste dagarna förresten som ni kanske kan testa. När vi ska ta på kläderna så är det som att hon förväntar sig en kamp vareviga gång. Istället för att tjata så säger jag bara glatt men bestämt 1 gång tex; "nu tar vi på byxorna." Sedan håller jag byxorna så hon kan sticka i fötterna och så väntar jag tålmodigt i den positionen medans hon inte vill och efter en stund brukar hon faktiskt göra det om jag bara är tyst och stilla. Funkar ju inte varje gång, men det är rätt ofta och man slipper en del tjasf och tjat En annan sak som funkar nu är att tänka på att låta henne göra klart det hon sysslar med, för det spar tid även när man är stressad och tycker hon slösar tid. Tex, istället för att tvinga på henne blöjan under vilda protester, säg till henne att nu får du hoppa färdigt så tar vi på byxorna sen. Hon brukar då faktiskt göra det till min stora fövåning. Funkar super när man ska hämta på dagis och hon vill leka mer.
    Än så länge fungerar att klä på och äta helt ok - såklart hon säger NEJ men hon gör det ändå .
    Hon är inte heller så att hon lägger sig ner och skriker länge på golvet men hon låter oss gärna veta att hon inte vill .
    Rivas kan hon också och slåss om hon vill arg eller inte ..

    Har dock sett ett mönster att när hon är på väg att lära sig ngt nytt så blir hon alltid gnälligare , mammigare , kortare tålamod osv .
    Så var det när hon lärde sig rulla runt , krypa och gå ...och nu i full fart med talet ..
  • Tor 23 okt 2008 10:05 #5

    Vilken perfekt tråd! Stöd i svår nöd !!

    Jag försöker också köra samma stuk som "JeanneDArc" när det gäller påklädning osv, typ vänta ut honom. Bra tips!

    Men sedan har jag en fråga; under senaste veckan har min 2,5 åring totalvägrat att äta middag med oss (vi brukar äta vid 17.30-tiden då alla kommit hem från jobb, skola...). Så fort vi sätter oss vid bordet börjar han gråta och skrika för absolut ingenting! Det kan vara allt från att man skär potatisen fel, blåser för mycket på maten, för lite mjölk i glaset - you name it! Det har slutat med att han faktiskt får gå från bordet (inte som vi säger utan han som "ber") - allt för att de stora barnen ska få lugn och ro vid matbordet.

    Tips på hur vi kan ändra detta mottages mer än tacksamt !

  • Tor 23 okt 2008 10:08 #6
    Svar på #5
    Vi har också svårt att få sonen att sitta kvar vid bordet. Han vill gärna gå ifrån snabbt. Han kan också bli väldigt upprörd om nåt blir fel med maten. Han livnär sig på välling just nu...
  • Tor 23 okt 2008 10:14 #7
    cs68 skrev 2008-10-23 10:05:41 följande:
    Vilken perfekt tråd! Stöd i svår nöd !!Jag försöker också köra samma stuk som "JeanneDArc" när det gäller påklädning osv, typ vänta ut honom. Bra tips!Men sedan har jag en fråga; under senaste veckan har min 2,5 åring totalvägrat att äta middag med oss (vi brukar äta vid 17.30-tiden då alla kommit hem från jobb, skola...). Så fort vi sätter oss vid bordet börjar han gråta och skrika för absolut ingenting! Det kan vara allt från att man skär potatisen fel, blåser för mycket på maten, för lite mjölk i glaset - you name it! Det har slutat med att han faktiskt får gå från bordet (inte som vi säger utan han som "ber") - allt för att de stora barnen ska få lugn och ro vid matbordet.Tips på hur vi kan ändra detta mottages mer än tacksamt !
    Har inga tips om maten , men jag tycker absolut att han kan gå från bordet om han "förstör " för resten av familjen . Han lär ju inte dö av hunger
    Men det är kämpigt - jag kommer ihåg att vår stora tjej brukade vilja springa runt när hon åt - tog en tugga och sprang iväg Vilket naturligtvis inte är ok - och jag kommer ihåg vilka bråk vi hade för att till slut få henne att sitta kvar .
    Men vi körde på att hon helt enkelt inte fick äta om hon inte satt still ... skrek hon vi bordet fick hon också gå efter en varning ...

    Men alla barn och allas trots är ju såå olika ..
  • vickis­75
    Visa endast
    Tor 23 okt 2008 10:32 #8

    Sällar mig till skaran.

    Jag har en Hannah på 2½ - envis som få i vanliga fall, utvecklingsfaserna är inte direkt jättekul... *himlar med ögonen*

    Vad gäller påklädning får hon sammanbrott hur vi än gör. "NEJ, Hannah inte lillar den tröjan" o.s.v. Det vi gör här hemma är lite åt samma håll som ovan, att vi väntar ut henne, fast vi går undan från henne och låter henne sitta och fundera på saken ett tag. Alltså, säger lungt och sansat att "Nähä, ska du inte klä på dig idag. Då går jag ut i hallen en stund så kan du sitta här och tänka ett tag." Det verkar vara det som fungerar bäst - just nu.

    Vid matbordet brukar hon få sitta kvar även om hon inte äter - samma gäller för storebror. Där funkar det å andra sidan bättre (just nu)...


    Bara den ovetande blir arg, den vise förstår.
  • Tor 23 okt 2008 11:06 #9

    Smurfstrumpan; Verkar gå bra för Semper/Findus just nu !

  • Tor 23 okt 2008 11:09 #10

    Vår dotter lider dessutom av en svår släng av MAMMITIS ( mamma-sjukan ) hahhaha

    NEEEEJ PAPPA ! säger hon kanske 1000 ggr per dag

    Men bara om jag är där , när pappa är själv med henne går det hur bra som helst .

2-3årstrotset Stödgrupp
Följ oss på Facebook:
    2-3årstrotset Stödgrupp
Svara i tråden: 2-3årstrotset Stödgrupp
Logga in
Bli medlem
Skapa en ny tråd
Ändra kategori Skriver i kategorin: Förälder
Svara i tråden...

Innehåll