• kolibr­i
    Äldre 19 Nov 14:38
    20250 visningar
    505 svar
    505
    20250

    2-3årstrotset Stödgrupp

    Kan passa på att vädra lite här också. Vår 2,5-åring är på de flesta väldigt otrotsig men just nu har han hamnat i en trotskurva, helt klart. Kan bryta ihop, vill ibland inte äta middag, igår skulle han kasta allting osv. För det mesta funkar det ju med lugnt bemötande, och tålamod behövs Häromdagen blev vi skitsura på varandra när han hällt ut en massa stenar på golvet som han vägrade plocka upp, men efter lite trixande och humor så fick vi upp dem. Det gäller oftast att göra saker lite lekfulla, som att räkna hur många stenar det var eller liknande. Eller att göra påklädningen till en busig brottningsmatch med glimten i ögat. Fast man känner sig ju inte alltid så leksugen.

    Jag brukar försöka tänka på att han vill klara saker själv, och när han får klä på sig själv eller liknande så brukar det också gå bättre.

  • kolibr­i
    Äldre 20 Nov 09:26

    isbi: tack för kloka tankar från din psykologvän. Det är ungefär så vi gör, tror jag. Jag tror inte alls på skamvrår eller liknande för övrigt. För egen del vet jag inte heller alltid varför jag blir arg, sur, irriterad och det är klart att min 2,5-åring funkar likadant ibland!

  • kolibr­i
    Äldre 10 Dec 09:35

    En liten fråga: i den här åldern, 2-3-årsåldern, när brukar utvecklingperioderna komma, och hur märker man det? Med trots, eller på andra sätt? De utvecklas ju hela tiden. Läste Växa och upptäcka livet och tyckte att den gav bra tankeställare för det första året, men nu har jag inte samma koll längre. Ibland är det ju väldigt tydligt att det är mycket som händer och som han lär sig, men ibland är det otydligare. Några tips?

    ELI: lycka till med nappen!

  • kolibr­i
    Äldre 12 Dec 09:16

    Anke: ja, Trotsboken har vi. Den är väl mest uppdelat i typ 2-3-årsåldern, 4-årsåldern osv. Minns inte så mycket om just utvecklingsfaser... Har kanske inte läst den så i detalj. Men den är bra. Och Albin gillar att titta på alla bilder med de arga barnen.

  • kolibr­i
    Äldre 15 Dec 15:00

    Smurfstrumpan: jag brukar också strunta i saker. Fast jag försöker tänka på att inte låta honom känna att jag överger honom (jag har svårt för föräldrar som går ifrån sina barn tex på stan och säger "Hejdå, nu går jag hem utan dig". De ska inte behöva bli rädda för att bli övergivna). Men jag kan säga "Ja, JAG ska i alla fall gå ut i snön nu".
    Och så brukar jag säga "du måste inte" för ibland upplever jag att han känner sig tvingad till en del, och man har ju onekligen en maktposition. Det brukar vara ganska bra.
    Albin får också ofta klä på sig själv och överhuvudtaget klara själv, det är ju det han vill och behöver.

  • kolibr­i
    Äldre 15 Dec 20:16

    Smurfstrumpan: vad bra med overallen!
    Och jag tror att de där nyanserna faktiskt kan spela roll. Ordval är viktigt.

  • kolibr­i
    Äldre 21 Jan 09:36

    Anouschka - vi har inte den situation du har, men rent allmänt vid sån där trots så kan det funka just med avledning. Kanske allra bäst att böja i förväg, innan det ens hinner bli trots. Att bygga upp en förväntning på hur bilresan ska bli. Jag kan fråga "vad tycker du vi ska lyssna på i bilen?" och så nämner jag några av hans favoritlåtar Albin gillar. Då blir det till något roligt, och han får bestämma. Kan kanske vara värt att testa nåt sånt. Inget fokus på bilstolen, utan på det som är roligt. Lycka till!

  • kolibr­i
    Äldre 21 Jan 10:10

    Ett annan boktips, för barn, är Viggos nej. Finns säkert många andra böcker om barn som trotsar, men det kan vara bra att läsa sånt tillsammans och försöka diskutera den där känslan, och också visa att man som vuxen förstår att ibland är det bara NEJ. Näpp, sa Alfons Åberg heter en också tror jag. Ibland när Albin säger "nej" kan vi säga nåt i stil med "är du Viggo nu?" och så kan man skämta bort det lite.

Svar på tråden 2-3årstrotset Stödgrupp