2-3årstrotset Stödgrupp

Här hoppar jag in!

Har en son som snart är 2½ och han är troligtvis också inne i sin "roliga period" :P

Inatt vart han så förbannad då han vaknade, han gallskrek och var helt förbannad över att han inte hade nappen - även fast den var i munnen.
Sen ville han att jag skulle läsa en bok om sopbilen, men då jag väl gjorde det vart han as förbannad och skrek rätt ner i kudden.

Han har börjat betett sig så konstigt på senaste tiden.

Denna jäkla trots.

Att få han att äta är ännu värre, hualigen.

Maten flyger över hela rummet..

Jag skyller all envishet på sambon, jag var rätt beskedlig som barn. Det var han också vad jag har hört, men han är envis som en gammal getabock. Det är rätt intressanta diskussioner mellan far och son här hemma. Ingen ger sig...

Imorse sa jag att "nu går jag till dagis själv" då blev det fart kan jag säga! Tur att han gillar dagis

Gud vad underbart med folk som förstår hur man har det.
Här hemma pendlar vi mellan fullt krig och kramkalas.
Ena stunden är sonen världens gosigaste för att i nästa sekund vända och bli en rabiat litet monster som skriker och gråter för allt, slår och puttar sin lillasyster och låtsasspottar när man säger något som inte duger för honom.

Herrejisses, är det så här tonåren är får man rejält med träning.. :P

Åh vad härligt med en sån här tråd :)
Sonen är inne i en så himla frustrerande period...
Ingenting kan göras om det inte görs på hans sätt
ALLT ska göras själv
Blir hysterisk vid maten för att han inte vill äta (helt oberoende maträtt)
Slåss, nyps, skallas, you name it!

Stundtals är han riktigt mysig och go, men för det mesta är vi nog mest osams hela dagarna...
Bättre blir det inte när man är ute bland folk heller, då är han helt oresonelig och om han någon gång lyssnar på oss därhemma så gör han det defenitivt inte ute!
Han är just nu det bästa levande p-pillret till våra barnlösa vänner :P