Hur mår ni?

Är i vecka 18.
Magen syns.
Inte kännt av bebisen än.

Hej =)
Är i vecka 10 så jag känner inget än och det syns inget heller.
Bara lite lätt illamående ibland =)

Är i vecka 9+1 och känner så klart inget ännu, men visst syns det lite när man inte har kläder..men så klart tarmsvullnad med.

Mår lite illa till och från, men mycket bättre nu än innan då det var hela dagarna. Och inte lika ont i magen heller längre. Och så klart den klassiska huvudvärken..

Wow häftigt att du kunde känna redan i vecka 13!! Undrar just om man som gravid första gången kan känna så tidigt?

Går in i v 19 imorn och har sen strax innan nyår kännt lite mystiska puffar i magen. Igår var det ett himla liv där inne Bäs kanske är lika glad som sina mammor att flytta till villa, haha.
Jag mådde grymt illa i 11 veckor så det har precis börjat ge med sig, vilket jag prisar gudarna för. Magen börjar mer och mer puta utanför tröjan
Ni som är lite längre gångna, vågar man fråga hur mycket ni gått upp?

regnbågsbaby skrev 2009-01-19 12:48:43 följande:

Är i vecka 14 och har redan kännt "sprattel" två gånger! Annars mår jag fortfarande illa och spenderar en hel del tid omslingrad kring toastolen. *suck* hoppas hoppas att illamåendet är påväg bort snart. Min mage är en riktig mage... men så är det tredje barnet också... och en del julmat hihi

Hej alla!
Kul med denna tråd!

Jag är i vecka 15 (14+4) och har känt något som inte känts som något jag känt förut i livet, i magen, sedan vecka 13... Men vi vågar knappt tro att dte är vår bebis, den kan ju va död, sånt händer ju... Jag har en massa symptom (de har just nu avtagit, jag är i spökveckorna) men har haft många symptom och har fortfarande en del, så DET känns jätteroligt! Och ultraljudet i v. 9 var fantastiskt!
Så vi har ingen anledning att tro att bebisen är död... Bara vanlig oro och ett missfall i bagaget...
Därför vill vi inte ropa "HEJ" förrän vi har sett vår bebis LEVANDE än en gång. Nästa ultraljud i februari,,, längtar...

Men allt känns bra och det känns ändå som att det kanske kommer en liten regnbågsunge i juli till oss....

Mage har jag haft sedan v. 9 ca! Men jag har LADRIG haft mage förut, så det är inte konstigt! *I love my belly*

Hej.
Vi går snart in i vecka 23 så nu har mer än halva tiden gått. Jag har haft turen att må bra under hela tiden med undantag för blödningar i början. Jag började känna små puffar i magen just innan nyår i vecka 18-19 och nu har magen växt på rätt så bra det senaste veckorna. Jag har gått upp ca 6 kg och det syns tydligt att man är gravid vilket är underbart. Lycka till allihopa...snart kommer våra små mirakel!

Hej hej.

Jag är i mitten av vecka 20 nu och det känns helt otroligt roligt och underbart!

Jag har ju inte mått så bra i början av graviditeten då jag kräktes och mådde jätte illa i många veckor. Har fortfarande graviditetskräkningar vissa veckor men slipper iaf må illa hela tiden!
Foglossning är min nya fiende, aj aj vad ont det gör! Att komma upp ur sängen på natten för att för 311 gången gå å kissa är plågsamt! MEN MEN lika glad är jag ändå! För jag har en bebis i magen som är värd allt!!!

UL gick jätte bra! Det är en POJKE! Och han är precis på dagen så stor som han ska och allt såg precis ut som det ska så det är vi jätte glada för!

Lillkillen är mycket livlig och trots att jag har moderkakan i framvägg så har jag kännt honom tydligt sen vecka 14. Nu i vecka 20 kan jag tom känna utanpå magen när han sparkar, men inte varje dag än.

Jag är tjock som en överlevande julgris känns det som!
Är i v 35 å har gått upp ca 10-11 kg så egentligen har jag inte så mkt att klaga på men magen är stor, hård och i vägen. Märkligt nog är den olika mycket i vägen olika dagar, ibland kan jag lyfta dottern utan minsta bekymmer (hon har utvecklat ett sätt att sitta högt uppe på armen som en liten papegoja och dra upp benen när jag bär henne - urgulligt!) och andra dagar kan jag inte ens få upp en pryl från golvet. Foglossning i låg grad emellanåt och formidabla blodtrycksfall när jag står stilla en stund, typ opererar eller lagar mat, men sånt är hanterbart.

Är tyvärr sjukskriven halvtid pga väldigt mkt sammandragningar och jag tycker dte är URTRIST att vara hemma. Var på spec.mödravården igår för att få förlängt sjukintyg och träffade århundradets trevligaste läkare! Den första gynekolog jag träffat som undersökte med någon sorts finess och intresse och dessutom var han väldigt inkännande och tog sig tid (inte för att det var så komplicerat fall, men ändå).
Min arbetsplats har verkligen ställt upp och organiserat om itt schema så jag ska kunna jobba enklare och mindre, så nu hoppas jag att FK hjälper till med ersättning också.

Lillebror verkar må prima och är vansinnigt aktiv, känns väldigt bra även om jag önskar att mina revben kunde få vara ifred en stund...

*skrattar högt* Vad lustigt det låter med en gynekolog som undersöker med "finess och interesse" Förstår vad du menar men tycker ändå det blev kul Jag är i v. 34 och det är fullt ös!! Magen flyttar sig hit och dit efter hur lillgrabben behagar. Undrar om det är ett tecken på vem som kommer att styra och ställa efteråt?!