Hur görs autismutredning?

Jag vet inte exakt., men det borde i alla fall ingå en psykologisk utredning (WISC) där man testar barnet när det gäller hur de arbetar och tar sig ann olika uppgifter. I den ingår också att man kan se vilket IQ barnet har (dvs om barnet har en utvecklingsstörning eller har ett "normalt" IQ).

Utöver det ver jag faktiskt inte. Du kan säkert söka på nätet.

Det vi fick göra var att vi föräldrarna svarade på många, många frågor om barnet. Barnet var med på ett ados-test som ser hur barnet använder leksaker, om det kan leka med psykologen (låtsaslek), psykologen försökte fråga barnet olika saker (det som visade sig med vår son var att alla svaren var saker han såg fysiskt kring sig). Sen var det ett test som såg vilka kognitiva förmågor han har (intelligentest). Därefter hade vi en kort sekvens där jag lekte med barnet och de såg hur barnet samspelade med mig. Detta vet jag dock inte om är vanligt, det kanske är vanligare att de observerar barnet på tex förskolan.

En utredning av autism hos ett barns görs som regel hos BUP (Barn och ungdomspsykiatrin) eller någon mottagning som BUP har avtal med. Misstanke om att det kan finnas en autismspektrumstörning (AST) kommer ofta från BVC, förskola/skola eller barnets föräldrar.

Utredningen, eller den fördjupande bedömningen, som det också kan kallas, görs av ett team som består av olika yrkesgrupper. En psykolog och en läkare ska alltid vara med, men ibland medverkar också till exempel sjukgymnast eller logoped.

Utredningen består av flera möten med barnet och föräldrarna på BUP. Först brukar familjen få träffa en psykolog och svara på frågor om hur barnets har utvecklats hittills, hur vardagen ser ut och vilka svårigheter som föräldrarna (och barnet, om det är tillräckligt gammalt och utvecklat) upplever. Psykologen brukar också vilja ta del av journaler från till exempel förlossningen och BVC.

Barnet träffar vid ett annat tillfälle en läkare som kollar om det kan en psykisk eller fysisk sjukdom som ligger bakom problemen. Läkaren kan också ta blodprover och observerar alltid hur barnet beter sig under mötet, och väger in detta i sin bedömning.

Vid ytterligare ett möte gör psykologen en psykologutredning. I den ingår bland annat en bedömning av barnets begåvningsnivå (eller hur utvecklat barnet är om det är litet) och hur det klarar sin vardag i förhållande till jämnåriga. Dessutom gör psykologen en speciell observation av barnet där hen tittar efter hur barnet leker och samspelar. Ibland följer psykologen även med barnet till förskolan för att se hur det beter sig där.

När bedömningarna är klara görs en sammanvägning av resultaten, där psykologen och läkaren och de andra yrkesgrupperna som eventuellt har varit med diskuterar om barnet har AST eller inte. Ibland har de också märkt att barnet har fler problem och det får kanske en diagnos till, som intellektuell funktionsnedsättning eller ADHD.

Slutligen kallas föräldrarna (och barnet, om det är större) komma på ett möte, där psykologen informerar om resultaten av utredningen, vad den innebär och vilket stöd som finns.

Vi fick svara på många frågor om barnet. Sen ett lek och samspels test. Dom va till förskolan och såg barnet i förskolemiljö och ställde frågor till dom också.

Begåvningstest göra i regel när dom börjar förskoleklass då barnet behöver något år att mogna till sig innan det görs.

Just så gick det till även får vår del. Psykologen gjorde även en observation i förskolan samt att förskolepersonal också fyllde i ett antal skattningsskalor. Blodprov gjorde aldrig under mina barns utredningar däremot kollade läkaren längd, vikt och blodtryck samt notera hur barnet deltog/samarbetade som tidigare nämnts.

Hej, 

Här kommer en övergripande sammanfattning av hur en autismutredning går till enligt Barn- och ungdomspsykiatrins riktlinjer till stöd för bedömning och behandling från 2015 samt föreläsningar med legitimerade psykologer och specialpedagog vid Stockholms Universitet VT 2018. 

Steg 1: Ett första informationsmöte. Här ges information till föräldern/föräldrarna om vad som kommer ingå i utredningen och vilka moment som barnet och föräldrarna kommer få göra. T.ex. kommer barnet genomgå en begåvningstestning,  föräldrarna får fylla i olika frågeformulär, berätta utförligt om graviditeten, förlossningen och barnets tidiga utveckling och den utredande psykologen kommer vilja ställa frågor till förskolan. I samband med detta möte ges också information om vad en diagnos kan innebära för barnet nu och i framtiden. Det är t.ex. viktigt att föräldrarna vet att att en autismdiagnos exempelvis berättigar till stöd enligt LSS men inte behövs för att barnet ska få det stöd det behöver i skolan. Föräldrarna får också information om syftet med utredningen, vilket är att samla in information för att kunna bedöma om diagnoskriterierna för autism uppfylls och som också kan användas för att planera insatser som kan vara till hjälp för barnet. 

 

Steg 2: Anamnes. Anamnes innebär att samla in information om barnets utveckling, symtom som lett fram till remiss, symtom som funnits tidigare och symtom som finns för närvarande. Även hur det fungerar för barnet i vardagen både hemma och i förskolan, ev sjukdomshistoria och hur barnets sociala situation (t.ex. familj och boende) är av intresse. All denna information samlas in med hjälp av intervjuer med föräldrarna och olika frågeformulär som föräldrarna och förskolepersonalen får svara på. Sådant som finns dokumenterat om barnet sedan tidigare i exempelvis förlossningsjournal och journal från barnavårdscentralen är viktiga informationskällor. 

 

Steg 3: Barnet genomgår en läkarundersökning. Läkaren undersöker exempelvis motorik och reflexer och kan även ta blodprover. Läkarundersökningen är till för att utesluta eventuella fysiska sjukdomstillstånd som kan ligga bakom symtomen barnet har, till exempel fästingsjukdomar eller hjärnhinneinflammation.

 

Steg 4: Psykologutredning. Psykologen vill undersöka hur barnets olika förmågor förhåller sig till vad som är väntat utifrån barnets ålder. Psykologen bedömer barnets sociala förmågor (t.ex. kommunikation, samspel, förmåga till delad uppmärksamhet genom att titta dit en person pekar mm), lek (om det finns glädje i leken, om barnet kan leka fantasilek, om leken är varierad eller repetitiv och materiell), hur barnet verkar må (om barnet är tyst och ledset eller kanske argt eller svårt att trösta) samt barnets intelligens (vilka styrkor barnet har och vilka saker som är svårare). Bedömningen är dels ett underlag för bedömningen av om kriterierna för en autismdiagnos är uppfylld men också något som används i kommande stödinsatser och behandling. Målet är att använda sig av barnets starka sidor för att skapa optimala förutsättningar för inlärning, utveckling och förbättrad livskvalitet för barnet. De metoder psykologen använder sig av är observation enligt en särskild mall, samtal med föräldrar och förskolepersonal och olika test av tänkande och minne. 

 

Steg 5: Bedömningen. Det som ur föräldrarnas perspektiv sker "bakom kulisserna" är en så kallad diagnos- eller utredningskonferens. Alla som har medverkat i utredningen av barnet (psykologen och läkaren, eventuellt logoped m.fl.) träffas och väger samman all den insamlade informationen. Utredningsteamet tittar på hur omfattande svårigheterna barnet har är (hur pass stor funktionsnedsättning de utgör i olika miljöer) och på om diagnoskriterierna för autismspektrumtillstånd (eller någon annan diagnos) är uppfyllda. En preliminär plan upprättas över hur åtgärder och insatser som kan vara till hjälp för barnet och familjen. 

Steg 6: Återgivning och skriftlig information. Föräldrarna får komma på ett möte till psykologen som de och barnet vid det här laget har träffat flera gånger. Föräldrarna får information om vad utredningen och bedömningen av barnet har mynnat ut i, med avseende på om diagnosen autismspektrumtillstånd är uppfylld eller inte. Framförallt innebär mötet att psykologen berättar om vad de olika testen och frågeformulären har visat att barnet har för styrkor och svårigheter och stämmer av med föräldrarna om detta stämmer överens med deras bild av sitt barns fungerande och livssituation. Psykologen ger också rekommendationer som brukar fungera för personer med samma typ av funktionsnedsättning/diagnos och framförallt specifika rekommendationer för det specifika barnet, vilka har identifierats under utredningen. Föräldrarna får information om planerade åtgärder och behandling samt tips på varthän de kan vända sig för ytterligare stöd, exempelvis till olika patientföreningar. Slutligen skickar psykologen med skriftlig information, vanligen i form av ett utlåtande där alla utredningens delar och den sammanvägda bedömningen ingår.