Tips på dikter

som passar till dop antar jag det ska stå vid första adoption

Hihi nä faktiskt inte. Men visst ska vi ha den i det sammanhanget.

Intro

D, Em7, Asus4, A

Vers 1

      D                               Aadd9/C#
Så kom du då till oss du älskade barn,
       Bm                               F#m/A
och grep våra hjärtan med kraft.
        G                     D
Med ens fick allting mera mening,
         E                                Asus4
långt mer än det någonsin haft.
 

Vers 2
     
Du ler så du strålar, din själ lyser klar,
Du fångar all ömhet omkring,
små fötter och fingrar, din hud och din doft
så underbart skapat allting.

Refräng

       D             G            Em7          A
Ditt liv skall vi följa och finnas för dig
       D           Em7           A
och dela din glädje och sorg.
        Bm                            F#m7
När skuggorna hotar ditt solsken,
     G                           A
så är vi din tryggade borg.
             D
Älskade barn

Vers 3

Idag vill vi visa för vänner och släkt,
den gåva vi fått att bevara;
Ett barn att få älska och skydda från ont,
en lycka för stor att förklara

Refräng x2

Nähä då hade jag fel

Ja men vad gör det

HJÄRTATS ALLRA KÄRASTE BARN
Av: Harriet Löwenhjälm (1887-1918)

Är det du, är det du, allra käraste barn,
som har kommit till sist ändå.

Om du kunde begripa, vad jag längtat,
men det kan du visst aldrig förstå.

Tänk att du skulle komma till sist
det vågar jag väl knappast tro,
fast det var då min enda beständiga dröm,
som aldrig kom till ro.

Kom och sätt dig hos mig, lilla barn.
Får jag krama dig sakta ett slag?

Jag vill känna, att du är mig nära,
jag vill höra dina andetag.

Tänk, vad allting konstigt och krångligt
med ens blivit lätt att förstå.

Hjärtans allra käraste barn,
så väl att du kom ändå!

Hmm - "hjärtaTs" ska det ju vara på slutet också...

"Nyfått barn" av Britta Kignell

Du nyfådda barn
i främmande land
Nu sitter jag här
med dig i min famn
Allt har du med dig
Allt ska du få
Och solen den är ju
densamma ändå

Du nyfådda barn
jag undrar just nu:
Är vi som främlingar
vi - jag och du?
Nej, dig har jag känt
i en hel evighet
Vi delar på nåt vis
en hemlighet

Mitt nyfådda barn
du börjar på nytt
Din säng och ditt namn
-allting har du bytt
Men du är som solen
du är ju densamma
och jag är din egen
nyfådda mamma!

Denna dikten skickade jag till min svägerska när hon och hennes man kommit hem med deras "nyfådda" barn. Jag tycker att den är så väldigt fin!

Ja den växer för varje gång. Men från början tyckte jag den var svår läst.

Lyckans minut

Är det sant att jag håller ett barn på min arm
och ser mig själv i dess blick,
att fjärdarna blixtra och jorden är varm
och himmelen utan en prick?

Vad är det för tid, vad är det för år,
vem är jag, vad bär jag för namn?
Du skrattande knyte med solblekt hår,
hur fick jag dig i din famn?

Jag lever, jag lever! På jorden jag står.
Var har jag varit förut?
Jag väntade visst i millioner år
på denna enda minut. (Erik Lindorm)

Fler?

Du kom som en gåva från "Vietnamns" jord(eller det aktuella landet)
till ditt nya hem häruppe i Nord
Söt liten näsa, håret är svar
Bruna ögon, så fulla i skratt
Ögonen glittrar, man blir helt betagen
Man ser sig ej mätt på anletsdragen
Viken tur att vi fick som vi ville
Världens finaste lille kille

Du växte inte under mitt hjärta du växte i det!

Amelie: Vilken fin visa! Vill jag läsa på vårt dop. Vet du vem som skrivit den?

Cianna; Gå in på www.dopguiden.se så kan du även lyssna på "Älskade barn"

Denna är så vacker att det blir svårt att få någon att läsa den på dopet... Tårarna trillar på mig när jag hör den;

Det var en gång två kvinnor som aldrig lärde känna varandra.
Den första kommer du inte ihåg. Den andra kallar du mamma.
Två olika liv skapade för att ge dig ditt.
En tände din stjärna. Den andra blev din sol. Den första gav dig livet. Den andra lärde dig leva det.
Den första skapade hos dig behovet av kärlek. Den andra fanns där för att ge dig den.
En gav dig ett ursprung. Den andra gav dig en identitet.
En gav dig begåvning. Den andra ett mål med den.
En gav dig förmågan att känna. Den andra fanns där när du kände dig orolig.
En såg ditt första leende. Den andra torkar dina tårar.
En sökte åt dig ett hem hon inte kunde ge dig. Den andra bad om ett barn, och hennes önskan gick i uppfyllelse.
Och nu ställer du, genom tårarna, den urgamla frågan som förblivit obesvarad genom alla år. Arv eller miljö; vad är du en produkt av? Varken eller raring, varken eller, bara två olika sorters kärlek.