Tröttnat på lilla Sverige..

puff

Jag kände så innan jag skaffade barn och reste runt, bodde, och jobbade utomlands.

När jag skaffade barn fick jag tvärtom en längtan att rota mig. Att ge mitt barn en likadan trygg uppväxt som jag hade med friluftsliv, nära kontakt med släkt och stabilitet. Så nu bor jag med BR, kombi och fast jobb i en större ort i Sverige och vill INTE flytta.

Däremot är ressuget alltid närvarande... :)

Jag känner som du TS. Om inte flytta så måste jag åtminstone resa mycket så sonen får uppleva mycket...

V i har i och för sig alltid velat resa och tänkt oss att bo periodvis utomlands och det har inte förändrats sedan vi blev föräldrar. Våra små tjejer verkar tycka om vårt liv lika mycket som vi och så länge man planerar och ser till att det finns något för alla familjemedlemmar så är det inget som hindrar en utlandsflytt. Med engelskan finns det ju massor av länder att arbeta och bo i, lite beroende på vad man har för yrke kanske. lycka till!

Vi reste i tre månader under föräldraledigheten det är inte samma sak som en flytt men det fick mig att uppskatta Sverige och vardagen på ett nytt sätt. Tvåan vi bor i kändes enorm när vi kom hem eftersom vi levt mer spartanskt ett tag.

Jag längtar också efter att någon gång få bo utomlands och hoppas den chansen kommer någon gång tills dess får man väl göra det bästa av den svenska vardagen.

jag har bott i tyskland de senaste 8 åren, men nu efter att jag och min man har slagit oss ner i Oslo och fått en liten pojke, så känner jag att jag föredrar att bo i norden trots jantelag.

dels för att jag kommer härifrån, och det är en del av mitt barns ursprung, dels för att vi faktiskt har mycket bra lagar och förmåner som småbarns föräldrar. Trots att det inte finns 100% dagis-platser, och trots att min man inte får pappa-ledigt bara för att JAG inte jobbade tillräckligt mycket innan vi fick barn. och trots jantelag!

men jag tycker det är jättebra om barnen får se en multi omgivning (multi-kultur, multi-språklig)
det finns ju t.ex. skolor där barnen lär sig fler språk. det finns iallafall nära/i stockholm en fransk skola, och en tysk skola. och sen kan man ju leta upp föräldrar som är från andra länder, det kan ju vara en eller båda som är det...
vi kanske har haft lite lättare än andra att få utländska vänner, i och med att vi är forskare.. i universitetsmiljöer och forskningsinstitut är det väldigt vanligt med utlänningar, eller folk som är gifta med utlänningar...

lycka till med att hitta en miljö som du vill uppfostra dina barn i! antingen det blir i sverige eller inte!

det smakar gottit gott gott gotti gotti gott gotte gott gootttttiiiiiii GOOOOOOTTTTTTTTTTT

När min dotter var 3 månader flyttade vi uttomlands för min man skulle studera. Efter 4 år och med två barn, längtade jag hem väldigt mycket. Delvis pga att min dotter aldrig kunde identifiera sig med engelskan och blev väldigt innåtvänd, osäker och mammig. Det var språket som hon hade svårt med. Nu när vi flyttat hem igen har hon blivit som en ny människa, utåtriktad och glad. Så nu är min dröm att ha ett stort hus, rota sig och låta barnen växa upp i ett mysigt Sverige. Men det har varit fantastiskt utomlands. Men jag förväntar mig att reslusten kommer tillbaka när barnenen är lite äldre, kanske 10 år eller nått. Då kan vi nog tänka oss att flytta ut igen. :)