Vad är det för "krterier" som gäller för att soc ska ta ens barn ?

Du ska inte läsa den där dyngan...*suck*...Det är sorgliga människor med stora problem som kan ge härligt chockerande rubriker.Som socialsekreterare kan jag säga att man ibland önskar sekretessen åt helvete när det varit nåt i tidningen, så att man fick berätta hur det EGENTLIGEN legat till och de saker som klienten lägligt INTE berättat. Men man får sitta där å¨hålla käften pga sekretessen.

flera av de länkar som har skickats har en annan sanning också.. jag känner till 3-4 av fallen och har sett dem på nära håll så att säga och kan säga att SOC GJORDE RÄTT! ! !De kanske strulade lite.. krånglade lite, men i mina ögon så väntade de bra länge innan något gjordes i flera av fallen.Sen måste vi tänka på att de fall som tas upp i pressen är de som har föräldrar som kan gapa högst med ... de föräldrar som är NÖJDA med de instanser som soc gjort hörs aldrig,... de föräldrar som är tacksamma för att soc gjort ingripande hörs aldrig, de föräldrar som i efterhand insett att de inte var lämpade föräldrar hörs aldrig, de föräldrar som bett soc om hjälp och klarat skivan till slut med hjälp och stöd från soc hörs aldrig så jag kan inte ge massa länkar till artiklar om dem.Sluta skrämma folk som vill be om hjälp.. stötta istället.

Jag sökte hjälp för min son när situationen var ohållbar här hemma.Min erfarenhet är att soc kan vara helt fantastiska. Jag fick precis det stödet som jag behövde, kände att jag kunde bolla mina problem med dem och få de redskapen jag behövde för att få vår tillvaro att fungera.Jag mådde också väldigt dåligt just då och gick i samtalsterapi med depression.Hemma var det kaos och jag fick sällan städat....detta pratade vi om också, och jag fick tips och råd hur jag skulle minska kaoset hemma. Delvis påverkade ju våran kaotiska hemmamiljö sonens hälsa.Det var aldrig tal om att de skulle omhänderta sonen eller göra någon utredning, jag hade ju själv sökt hjälp.....det påpekade de ofta att det var starkt av mig att själv söka hjälp hos dem och att de fall där de får rycka in oftast handlar om en förälder som inte vågat/velat be om hjälp i tid eller där föräldern inte insett problemen.

Det var jag som skrev inlägg 66 som du ifrågasatte.Det jag menar är är att de inte startade någon utredning om min lämplighet eller huruvuda sonen fungerade hemma, utan de lyssnade på vad jag sade och hjälpte mig med det jag bad om hjälp med.Sedan ställde de ju motfrågor för att få en bild av hur de skulle kunna hjälpa oss. Men det var ju jag som var där frivilligt. Ville jag inte ha mer hjälp så var det bara för mig att återgå till vårt liv. Det var ju jag som behövde få hjälp med hur jag skulle hantera situationen för att hela familjen skulle må bra.