Vad är det för "krterier" som gäller för att soc ska ta ens barn ?

GRATTIS - du hade TUR att få en BRA handläggare - så är det TYVÄRR INTE för alla!

Anonym (NEJ) skrev 2009-05-18 16:49:02 följande:

Jag känner ingen som fått barn omhändertaget utan att de funnits fog. Vet däremot många som anser att de blivit felbehandlade men när man ser båda sidorna så ser man att de är de som inte ser sina brister.

Tex ensamstånde mamma med depression som skadar sig själv medan barnet får se på. Barnet LVU:ades eftersom mamman inte ville ta emot hjölp och frivillig placering. Mamman anser att hon inte gjort nått fel

Min egen mamma som då grovt misshandlade syrran och tycker att soc gör fel som tar barn ur fungerande familjer.

Ensamstående mamma med lättare hjärnskada. missköter ekonomin så att barnet inte får mat dagligen. Trots erbjudande om hjälp så förbättras inte situationen, barnet LVU:as. Mamman ser inte att hon gjort fel.

Par med social fobi och kan inte pga det gå utanför dörren. Son 2 år har knappt varit utanför lägenheten. Föräldrarna kan och vill inte ta emot hjälp. Föräldrarna kan inte prata i telefon pga socialfobi och kan därmed inte kontakta läkare om det skulle behövas. Barnet omhändertas tillsist. Föräldrarna tycker att soc gör fel.

Hemmet är smutisgt, med ingrodd och möglig mat. Föräldrarna anser att barnet blev omhändertaget för de hade lite stökigt.

Hade alla otur med handläggaren?

Jag säger INTE att det givetvis FINNS (flertalet) fall där det verkligen pågår vanskötsel!!!

Jag bara berättar om själva handläggningen - och att du blir (minst sagt) ifrågasatt, utredd och misstrodd! Det är ju soc JOBB att utreda! Frågan är om det ALLTID är så bra! MAN KAN ha otur - finns MÅNGA FALL (enl. min vän som arbetar som försvarasadvokat) där soc. handlat rent bedrövligt, panikartat och utan grund!

Just utredningshem är en socsekreterare närmast skylig om att föreslå - och frågan är om man är beredd att FRIVILLIGT försätta sig i den sitsen - då RISKEN faktiskt är relativt stor att du har otur och får en dålig handläggare!

Jag kan berätta att i mitt fall så blev det aldrig ngt utredningshem - men de pressade mig ända till jag berättade om min rätt till advokat - vilket de inte ens informerade om i början utan rent av skönmålade utredningshemmen!

Jag lägger bara fram fakta vad en utredning INNEBÄR! Vad man kan vara beredd på! Hur gången är! Men somsagt har du ovan, kontakter, vältalig, inga depressioner/sociala fobier, inte förekommer i belastningsregistret osv - samt NATURLIGTVIS ÄVEN tar väl hand om ditt barn - så brukar det oftast gå vägen! MEN man kan kallt räkna på att man är utömd av energi efter en 4 mån lån utredning!!

Varför inte tro på oss som har råkat ut för det? Varför tro att alla på soc är änglar som bara vill hjälpa? I mitt fall har mitt största misstag varit att be om hjälp på soc, dem har behandlat mig fel och gör fortfarande och det är det inte bara jag som tycker, alla i min närhet tom advokater, polismyndighet mm anser att soc har agerat mycket felaktigt i mitt fall och att det begått märkliga saker under min utredning dessutom bedrevs 2 liknande utredningar pararellt och det var en massa märkliga saker som jag inte kan gå in på då jag vill vara anonym.

Nåt utredningshem nämndes inte ens, inte en jävel brydde sig om mig, allting har ett stort frågetecken förtfarande. och nån upplysning om rätt till advokat blev jag givetvis inte upplyst om heller. Massa lögner också som inte stämde när jag på egen hand med min advokat kollade upp saker närmare. Soc är inte bara snälla det kan jag intyga, men jag har väl extrem otur då som råkat ut för detta då.

Mmm.. jo.. fast jag jobbar ju med det hela tiden...

Låter ju synnerligen hemskt.. Jag förekommer inte i ngt belastningsregister, har inga betalningsanmärkningar, är mkt verbal. jag är saklig och konkret, har en normal utbildning och fast anställning.. MEN jag har depressioner till och från.. det kanske räcker...??

De tar inte barn i första taget, de vet villken skada det sätter i barn när man rycker upp dem från deras hem och familj.
De är utbildade till att utreda och se om det finns nån risk för barnet i hemmet och har även lärt sig att människor är olika och att det är okej. Man behöver inte ha ett väl städat hem och alltid må bra för att vara en funktionell förälder.

De sätter alltid barnets bästa först och de vet att om det inte förekommer missbruk, våld eller liknande så ör föräldrarna alltid det bästa för barnet.

Sen är det ju även så att om man söker hjälp och är berädd att ta den hjälp de erbjuder så blir man i normala fall inte av med sina barn.

TS tror inte du behöver vara orolig över att de ska ta dina barn, de vet att tonåringar kan vara väldigt stökoga ibland och det betyder inte att de har det dåligt hemma.

Mina som jag hade var då inte utbildade att sköta utredningar, utan dem sysslade med annat egentligen.

Här är ett par MINST SAGT tänkvärda artiklar från verkligenheten - för alla er som tror soc är ofelbara - samt även för er som inte vill vara verklighetsfrånvända, utan inse HEMSK FAKTA:

www.tv4.se/1.653115/2008/10/02/nar_ska_samhallet_ga_in_och_tvangsomhanderta_barn

socialen.dinstudio.se/text1_35.html

www.alltforforaldrar.se/page/berattelse/socialen-stal-vart-barn

gd.se/nyheter/gavle/1.938805

forum.pappa-barn.se/index.php

metrobloggen.se/jsp/public/index.jsp

www.nkmr.org/fallet_helena_lufuma.htm

Ett FÅTAL länkar till Er som vill vidga Era vyer och inse att MÅNGA människor blivit både fruktansvärt/illa behandlade samt fått det värsta straffet av de värsta - nämligen, blivit av med sina barn - samt HUR Soc lurar in människor i falska förhoppningar - när de kontaktat dem i naiv god tro om HJÄLP!