• Anonym (jag)

    Att leva med en man som lider av hypomani...

    Jag har en nära vän med hypomani, har märkt att det viktigaste är att ta hand om sig själv och mår bra, samt bemöta den andre lugnt och vänligt. Lugnet brukar smitta.

    Kan du berätta lite mer om hans symptom och så?

  • Anonym (jag)

    Anonym (Någon mer?) skrev 2009-09-08 13:47:53 följande:


    Anonym (jag) skrev 2009-09-08 13:44:03 följande:
    Han har alla symtom man kan ha...under själv skoven är han glad, lycklig, generös, kärleksfull, pratar hela tiden, löser en massa "konflikter" som legat och grott, umgås med vänner och vill älska hela nätterna...Efter skoven är han rena motsatsen. Tyst, grinig, lättstött, säger mer "elaka" saker till mig än kärleksfulla, han är trött, vill inte umgås med mig ens, vill inte att jag rör honom och är mest osocial...Hur ska man själv klara av denna vändning?
    Tror det som är mkt viktigt är att ha en fullständigt öppen och rak dialog!

    Hur är hans sjukdomsinsikt, har han gått i terapi för att lära sig hur man hanterar "låga" perioder, kanske behöver han ngn låg dos medicin ex. lithium ?
    Kunskap och öppen dialog med anhöriga och nära vänner är superviktigt, att ha ngn som kan påpeka att nu är man där igen så man kan sätta in ett batteri med åtgärder, lite som att ha en plan i bakfickan.
    Min vän kan tex jobba mer hemifrån då, är jättenoga med träning och mat, äter kosttillskott och träffar sin terapeut oftare. Ngra ggr har hon även fått sjukskriva sig.

    Det gäller att vara medveten om sjukdomssymptomen för att kunna betrakta dem utifrån.
  • Anonym (jag)

    Anonym (Någon mer?) skrev 2009-09-08 13:52:06 följande:


    Jag tyckte det oxå, men han har nära anhöriga som lider av samma sak och de har visat hur man blir av att äta medicinerna och både han och jag vägrar att leva i ett komplett känslolöst förhållande så därför avstår vi från att ta detta med en läkare...
    Alltså, han måste ju söka hjälp för att kunna hantera detta om det går ut över ert förhållande. Han behöver ju inte äta ngn medicin övt, ingen kan tvinga honom till det. Men att lära sig vad som hjälper genom att ex. gå i KBT terapi kan vara en bra och långvarig lösning.
  • Anonym (jag)

    Anonym (Någon mer?) skrev 2009-09-08 13:55:47 följande:


    Anonym ((sk)) skrev 2009-09-08 13:53:43 följande:
    Ska söka anhöriggrupper genast, men att få diagnosen vill vi inte. Vi har sett vad som händer med de som får medicinen för hypomani och jag vill inte att han hamnar där, då får jag hellre stå ut med detta. Men jag skulle vilja ha lite tips på vad man kan göra för att underlätta för honom.Är det någon som själv har hypomani och vet vad han går igenom och vad tycker ni att jag ska göra för att underlätta för honom?
    Alltså, det är ganska begränsat vad man eg kan göra för ngn som inte vet hur han ska hjälpa sig själv.
    Vad får honom att må bättre när han är nere?
    Vilket slags bemötande är bäst?
    Ni kanske måste lära er varandra lite bättre, har ni varit tillsammans länge?

    En fara med detta är ju att du inte kan vara dig själv under de perioder han är dålig, så jag tycker att om den enda lösningen som finns är att Du ändrar dig är det dåligt.
Svar på tråden Att leva med en man som lider av hypomani...