Inlägg från
-
-
-
Han är så ovettigt jobbig att ha att göra med. Ibland bara jag ger efter för att jag helt enkelt inte orkar med honom.... Denna gång verkar det dock kosta mig en hel del pengar. Därav frågan...Anonym (74) skrev 2011-01-12 22:03:05 följande:Det finns ingen lag som tvingar dig att skicka med kläder till pappan. Det finns heller ingen lag som tvingar dig att köpa kläder som ska ligga i pappans garderob.
Be honom visa dig var i lagen det står att du måste köpa kläder hem till honom.
Han kommer inte att lyckas.
Kanske det är dags att jag står på mig lite bättre inför honom....?
Tack gulliga för dina ord.... -
Har skickat med kläder förut, men de blir ofta kvar där. T.ex. en tröja som ett av mina barn fick i julklapp och ännu inte hunnit använda.....Mama Africa skrev 2011-01-12 22:03:34 följande:Undrar lite:
Du har ingen skyldighet att köpa kläder som han ska ha hos sig när barnen är hos honom. Skicka med en väska med ombyten och se till att få tillbaka kläderna. Vill han ha ombyten ligga hos sig så är det väl bra, men då får han köpa dem själv.
Men att skicka med en packad väska känns ändå som det vettigaste alternativet; att köpa enligt hans beställning skulle kosta mig flera tusen....
Han trycker på att jag får underhållet och barnbidraget och då ska jag stå för alla kläder. Även de kläder hos honom.... -
Anledningen till att jag lämnade honom var för att han aldrig någonsin förstod mig eller visade någon form av sympati.... Har insett att han aldrig kommer ändra på sig; oavsett vad jag säger till honom, så rinner det av honom som på en gås.Anonym (74) skrev 2011-01-12 22:47:07 följande:Det är jobbigt att stå på sig när man är van att vika sig. Och att man viker sig är ju för att barnen ska slippa bråket. Men det brukar bara krävas en eller två gånger innan motparten har fattat att det inte funkar med överkörning längre. Jag som har varit där kan säga att det är såååå skönt nu när barnens pappa har slutat försöka köra över mig.
Och i längden är det bättre för barnen att man tar striden ordentligt en gång istället för att de känner av vibbarna många gånger...
Kan tillägga att han har en dom om hemfridsbrott på sig också. Även det lägger han på mig; hatet mot mig efter det blev om möjligt ännu värre. Då är det ändå över 3 år sedan det hände....
Hur gjorde du...? Vad sa du till ditt ex? -
Mycket målande beskrivning det där med glass innan maten....Anonym (74) skrev 2011-01-13 07:59:39 följande:Jag sa nej. Bara nej, rakt upp och ner. Han gormade och skrek om att det var mitt fel att barnen blev ledsna. Och visst blev barnen ledsna, men det gick över till nästa dag. Det var rätt läskigt att stå där och säga nej. Det jobbigaste var att inte gå in på några förklaringar, oavsett vad han skrek åt mig. För det var där jag alltid brukade fastna, jag gav en förklaring till mitt nej och han sågade min förklaring, och vips så fick han som han ville. Den här gången vägrade jag att argumentera och han gav sig faktiskt till slut.
(Det är som ett barn som vill ha glass före maten. Föräldern svarar "nej för vi ska snart äta middag", varpå barnet säger "men jag orkar äta mat ändå", föräldern svarar "förra gången orkade du inte äta upp maten när du hade ätit glass innan", varpå barnet säger "men den gången åt jag en grön glass och idag vill jag ha en gul glass", föräldern svarar "den gula glassen är lika stor som den gröna glassen så du kommer inte alls att orka maten", varpå barnet säger "men idag är jag mycket hungrigare så jag orkar visst maten", osv tills det slutar med att barnet får sin glass. Om man istället säger "Nej. Hjälp till att duka bordet." så får barnet ingen chans att argumentera och det slutar med att barnet inte får någon glass. )
Det är nog där man fastnar. Så rätt du har..... Det är bara ett nej. Varken mer eller mindre...
TACK snälla för dina råd!!
