• Kan man lära sig att dricka?

    Ons 28 okt 2009 16:40 Läst 6606 gånger Totalt 67 svar
    Anonym (vill veta)
    Visa endast
    Ons 28 okt 2009 16:40

    Jag har precis separerat från min sambo och den största anledningen var att han beter sig illa när han dricker. Han har aldrig slagit mig eller gett sig på mig, han brusar upp och vill skada sig själv för att han får så dåligt samvete när han dricker. Vi har nu separerat då han inte kan tänka sig att vara helt nykter för resten av sitt liv och jag inte vill leva med ovissheten. För det händer inte varje gång, utan han kan dricka 40 gånger och det går bra.

    Han säger att han vill inte sluta dricka, han vill lära sig att dricka. Han har kommit en lång bit på väg ska tilläggas...

    Svara gärna ni som har personlig erfarenhet av liknande!

    Hos Prisjakt jämför du pris på barnprodukter!
  • Anonym (AA)
    Visa endast
    Tor 5 nov 2009 22:00 #51

    NEJ, det kan man inte! Hans beteende är ju klart alkoholistiskt och det finns inget sätt att tämja det förutom att sluta dricka helt.

  • Anonym (AA)
    Visa endast
    Tor 5 nov 2009 22:02 #52

    Många alkoholister är bara duktiga på att lura sig själv, tro mig, jag har varit där och skulle lätt kunna börja skruva till det inför mig själv om jag började dricka igen...

  • Anonym (vill veta) Trådstartaren
    Visa endast
    Fre 6 nov 2009 18:51 #53

    Usch! Jag vet varken ut eller in just nu! Jag älskar ju verkligen den här personen! Och han har blivit sååå mycket bättre! Känner mig tom utan honom... Allt annat han gör är klockrent! Han är händig, snygg, social, världens bästa pappa, mm mm. Vi ska träffas på söndag och se hur vi ska göra i framtiden. Vi vill ju båda att det ska bli bra och ingen av oss vill att alkoholen ska ha den negativa effekt den har just nu och jag tror verkligen att han vill göra det han kan (nej jag vet, han kan sluta dricka helt). Jag funderar på om det är bra att vi bor isär ett tag, kanske typ ett halvår eller så. Då har han ju full frihet att dricka precis hur mycket han vill. Och vi får känna på hur det är att bo ifrån varandra. Men jag tänker nog föreslå att vi är tillsammans under den tiden även om vi bor isär, för annars tappar vi nog kärleken... Önskar sååå att det fanns ett rätt och fel!

  • Anonym (D)
    Visa endast
    Sön 8 nov 2009 14:04 #54

    Hoppas ni haft ett bra samtal idag.

    Jag kan bara inte förstå att alkohol ska vara så viktigt att man inte är beredd att avstå det för sin familj. Oavsett om man har något 'problem', 'missbruk' eller 'beroende' eller ej.

  • Anonym (marie­)
    Visa endast
    Sön 8 nov 2009 15:13 #55

    Har bara läst TS.

    Jag är "i svängen" i Stockholm, med allt vad det innebär av rockstjärnor och alkohol. Jag såg mig inte som alkoholist förrän i våras. Då insåg jag att jag gjorde bort mig på fyllan rätt ofta, och förstörde min egen karriär pga alkoholen.

    Jag tänkte precis som din kille, att jag ville inte sluta dricka helt, bara lära mig dricka. Jag fick panik inombords av tanken på att aldrig få dricka igen. Först tänkte jag ta ett vitt år, men fick panik av det också - förstod inte hur jag skulle överleva utan alkohol så länge.

    Till slut bestämde jag mig för ett system (halv-vitt kan man säga, säg till om du vill veta detaljerna, så inboxar jag dig) som jag skulle försöka med i ett år. Det har funkat ganska bra första halvåret. Ibland har jag gett mig själv dispens, av olika anledningar, det är förstås inte bra. Men jag har aldrig druckit mer än vad jag planerat från början. Utom en gång, då jag drack cirka 30-40 cl vin och blev full och skällde ut en kompis. :-/

    Jag tror, att jag efter det här året, inte kommer gå tillbaka till att dricka som förut. Jag har lärt mig så mycket, t.ex. att man kan ha kul på krogen utan att dricka sprit, men också har jag lärt mig om hur kulturellt betingat det är med alkohol, hur kufig man verkar när man tackar nej osv.

    Drömmen vore att kunna sköta alkohol ordentligt, att bara dricka så mkt man planerat. Men jag tror det hänger just på planering, att man bestämmer nån regel i förväg hur mkt man får dricka.

    Lycka till!

  • Anonym (vill veta) Trådstartaren
    Visa endast
    Sön 8 nov 2009 21:40 #56

    Från att ha sånt hopp inför vårt samtal, till att allt kastas omkull ännu en gång. Han har varit barnfri den här helgen, och vad gör han då, om inte dricker? Han ringde mig kl 4 i lördags morse, onykter... Och igår var han på fotboll och tog några öl innan för att komma i stämning. Har har varit hos mig ikväll och imorgon ska han ringa till Länkarna. Han säger själv att han inser nu att det inte går att fortsätta som han gör och jag håller alla tummar jag har. Har sagt till honom att jag finns här för honom så länge jag ser att han gör framsteg, annars kan han glömma att jag ställer upp! Det känns mycket bättre att han inte kommer att dricka alls förhoppningsvis, än att ständigt vara orolig för om han ska klara att dricka lagom... Håll tummarna!

  • Anonym (vill veta) Trådstartaren
    Visa endast
    Sön 8 nov 2009 21:40 #57

    Från att ha sånt hopp inför vårt samtal, till att allt kastas omkull ännu en gång. Han har varit barnfri den här helgen, och vad gör han då, om inte dricker? Han ringde mig kl 4 i lördags morse, onykter... Och igår var han på fotboll och tog några öl innan för att komma i stämning. Har har varit hos mig ikväll och imorgon ska han ringa till Länkarna. Han säger själv att han inser nu att det inte går att fortsätta som han gör och jag håller alla tummar jag har. Har sagt till honom att jag finns här för honom så länge jag ser att han gör framsteg, annars kan han glömma att jag ställer upp! Det känns mycket bättre att han inte kommer att dricka alls förhoppningsvis, än att ständigt vara orolig för om han ska klara att dricka lagom... Håll tummarna!

  • Anonym (AA)
    Visa endast
    Tis 10 nov 2009 09:07 #58

    Anonym (D) skrev 2009-11-08 14:04:49 följande:


    Hoppas ni haft ett bra samtal idag. Jag kan bara inte förstå att alkohol ska vara så viktigt att man inte är beredd att avstå det för sin familj. Oavsett om man har något 'problem', 'missbruk' eller 'beroende' eller ej.
    Är alkohol så pass viktigt att man inte är beredd att avstå från det för sin familj är man alkoholist, så enkelt är det. Alkoholist är ett för många starkt ord, jag var på toppen av en fin karriär och var väldigt framgångsrik utåt sett innan jag blev nykter. Väldigt få kände till mitt dubbelliv och hur mycket alkoholen påverkade mitt inre även om jag inte halsade en 75:a när jag vaknade. Svaret för mig ang alkoholism är snarare, hur såg mitt liv ut när jag inte drack, kunde jag uppskatta vardagen eller var den en gråsträcka. Hur alkohol påverkar en även när man inte dricker är viktigt att förstå, det är ens inre som avgör om man är alkoholist eller inte. Att käbbla om antal liter och procent är inte intressant utan bara ett sätt att lura sig själva. Underskatta inte ts hur mycket alkohol kan skruva till ens hjärna, konstiga tankar, åsikter och system för att hålla sig på mattan...
  • Anonym (Trass­la)
    Visa endast
    Tis 10 nov 2009 10:44 #59

    Anonym (AA) skrev 2009-11-10 09:07:35 följande:


    Anonym (D) skrev 2009-11-08 14:04:49 följande: Är alkohol så pass viktigt att man inte är beredd att avstå från det för sin familj är man alkoholist, så enkelt är det. Alkoholist är ett för många starkt ord, jag var på toppen av en fin karriär och var väldigt framgångsrik utåt sett innan jag blev nykter. Väldigt få kände till mitt dubbelliv och hur mycket alkoholen påverkade mitt inre även om jag inte halsade en 75:a när jag vaknade. Svaret för mig ang alkoholism är snarare, hur såg mitt liv ut när jag inte drack, kunde jag uppskatta vardagen eller var den en gråsträcka. Hur alkohol påverkar en även när man inte dricker är viktigt att förstå, det är ens inre som avgör om man är alkoholist eller inte. Att käbbla om antal liter och procent är inte intressant utan bara ett sätt att lura sig själva. Underskatta inte ts hur mycket alkohol kan skruva till ens hjärna, konstiga tankar, åsikter och system för att hålla sig på mattan...
    Tror att detta är svårt att förstå för människor som inte är alkoholister. Det handlar inte om vad och hur mycket vi alkoholister dricker, utan vårt sätt att tänka, känna och fungera både när vi dricker och inte dricker. Jag vet att det finns alkoholister som hävdar att de "lärt sig" att dricka. För mig fungerade det inte, för det var bara frågan om hur lång tid det skulle ta innan jag var tillbaks i gamla vanor igen. Livet ska vara värt att leva och inte bara en enda lång och plågsam avhållsamhet från alkohol. Hur tråkigt det än är att säga, så vill inte din sambo sluta TS, d.v.s. saknar han den riktiga insikten och motivationen att sluta så kommer han troligtvis inte att lyckas. Man måste komma till den punkten där man kan erkänna att man har ett alkoholproblem (man måste inte sitta på fester och säga "nej tack, jag är nykter alkholist), men man måste erkänna inför sig själv att det är ett problem, det hjälper inte att bara låta bli att dricka för att andra säger det. Problemet för oss alkoholister är inte alkoholen, det är vi själva som är problemet. Hade det inte funnits alkohol hade jag säkert hittat något annat att missbruka. Det tar tid att "tillfriskna", det är inte gjort på en vecka och man kan behöva mycket stöd och hjälp på vägen. Föreslå din sambo att han ska besöka ett AA möte, det kan vara början på ett nytt liv för honom (det har det varit för många andra).
  • Anonym (marie­)
    Visa endast
    Tis 10 nov 2009 10:51 #60

    Anonym (AA) skrev 2009-11-10 09:07:35 följande:
    Att käbbla om antal liter och procent är inte intressant utan bara ett sätt att lura sig själva.
    [/citat]

    Instämmer helt. Alla såna där tester och grejer är bara skit. Man måste själv inse att man har problem. För mig var problemet att jag sabbade karriären. Det räckte. För andra kan det vara misshandel, hälsoproblem, whatever. Det vet bara var och en. och vill man inte bättra sig så kan man inte göra det heller.

  • Anonym (D)
    Visa endast
    Tis 10 nov 2009 11:13 #61

    Jag försöker förstå hur min mamma tänker, vad som händer i huvudet på henne och om hon är medveten om vilka konsekvenser hennes missbruk har i vår familj eller om hon lyckas förneka/förskjuta det på något sätt...

    Jag har så himla svårt att se hur min annars så förståndiga och omtänksamma mamma aktivt kan ha tanken 'träffa min dotter nykter om en stund' eller 'öppna och dricka upp det här tetrapacket' i huvudet, och sedan välja det senare.

  • Anonym (vill veta) Trådstartaren
    Visa endast
    Tis 10 nov 2009 12:02 #62

    Nästa onsdag åker min sambo till Vårnäs behandlingshem. Han verkar ha insett sitt problem och jag håller alla tummar jag har för att det ska gå vägen nu! Hjälper inte det här så hjälper inget känns det som. Jag kommer att flytta hem under tiden han är borta och finnas där när han kommer hem.

  • Anonym (Trass­la)
    Visa endast
    Tis 10 nov 2009 14:06 #63

    Anonym (vill veta) skrev 2009-11-10 12:02:39 följande:


    Nästa onsdag åker min sambo till Vårnäs behandlingshem. Han verkar ha insett sitt problem och jag håller alla tummar jag har för att det ska gå vägen nu! Hjälper inte det här så hjälper inget känns det som. Jag kommer att flytta hem under tiden han är borta och finnas där när han kommer hem.
    Åhhh, grattis till er båda! Så skönt att han insett vidden av en fortsatt alkoholkonsumtion. Glöm inte bort dig själv bara, utan fråga efter anhörigutbildning och stöd för din del också.
  • Anonym (Trass­la)
    Visa endast
    Tis 10 nov 2009 14:21 #64

    Anonym (D) skrev 2009-11-10 11:13:37 följande:


    Jag försöker förstå hur min mamma tänker, vad som händer i huvudet på henne och om hon är medveten om vilka konsekvenser hennes missbruk har i vår familj eller om hon lyckas förneka/förskjuta det på något sätt... Jag har så himla svårt att se hur min annars så förståndiga och omtänksamma mamma aktivt kan ha tanken 'träffa min dotter nykter om en stund' eller 'öppna och dricka upp det här tetrapacket' i huvudet, och sedan välja det senare.
    Man tänker inte logiskt som alkoholist. Det är inte så att man väljer bort sina barn, man tror faktiskt att man kan välja både dem och alkoholen. När man börjat dricka så blir det kortslutning i hjärnan, och just då sätter man inte olika alternativ emot varandra. Nykter eller full så skulle jag gå i döden för mina barn, och jag blir lite arg när folk säger att alkoholister älskar alkoholen mer än något annat. Även då jag drack, så hatade jag alkoholen. Den var min värsta ovän och jag är glad över att jag kapat våra vänskapsband!
  • Anonym (D)
    Visa endast
    Tis 10 nov 2009 17:58 #65
    Anonym (Trassla) skrev 2009-11-10 14:21:02 följande:
    Anonym (D) skrev 2009-11-10 11:13:37 följande: Man tänker inte logiskt som alkoholist. Det är inte så att man väljer bort sina barn, man tror faktiskt att man kan välja både dem och alkoholen. När man börjat dricka så blir det kortslutning i hjärnan, och just då sätter man inte olika alternativ emot varandra. Nykter eller full så skulle jag gå i döden för mina barn, och jag blir lite arg när folk säger att alkoholister älskar alkoholen mer än något annat. Även då jag drack, så hatade jag alkoholen. Den var min värsta ovän och jag är glad över att jag kapat våra vänskapsband!

    Tack för ditt svar Trassla!


    Hittills är det ju inte så konstigt att min mor tror hon kan få bägge delar - för det har hon ju också fått! Hon har druckit och gjort oss besvikna, men vi är kvar allihop och upprätthåller någon form av fasad av att vi fortfarande är en fullt fungerande familj.

    Men nu tror jag att jag börjar bli trött på riktigt på situationen och nu med det analkande barnet/barnbarnet så MÅSTE det ske en förändring.

    *laddar*

    /D = vuxen dotter

  • Anonym (Trass­la)
    Visa endast
    Tis 10 nov 2009 19:04 #66

    Anonym (D) skrev 2009-11-10 17:58:25 följande:


    Tack för ditt svar Trassla! Hittills är det ju inte så konstigt att min mor tror hon kan få bägge delar - för det har hon ju också fått! Hon har druckit och gjort oss besvikna, men vi är kvar allihop och upprätthåller någon form av fasad av att vi fortfarande är en fullt fungerande familj. Men nu tror jag att jag börjar bli trött på riktigt på situationen och nu med det analkande barnet/barnbarnet så MÅSTE det ske en förändring. *laddar* /D = vuxen dotter
    Klokt av dig! Jag håller tummarna för din mamma och hoppas att du når fram till henne.
  • Anonym (vill veta) Trådstartaren
    Visa endast
    Tis 10 nov 2009 20:28 #67

    Anonym (D) skrev 2009-11-10 17:58:25 följande:


    Tack för ditt svar Trassla!
    Hittills är det ju inte så konstigt att min mor tror hon kan få bägge delar - för det har hon ju också fått! Hon har druckit och gjort oss besvikna, men vi är kvar allihop och upprätthåller någon form av fasad av att vi fortfarande är en fullt fungerande familj.Men nu tror jag att jag börjar bli trött på riktigt på situationen och nu med det analkande barnet/barnbarnet så MÅSTE det ske en förändring.*laddar*/D = vuxen dotter
    Det är ju precis så det har varit för min sambo också! Hans förra flickvän stannade kvar, och när de gjorde slut flyttade han hem till sin mamma, som han alltid har kunnat falla tillbaka på. I somras dog hans mamma och när jag nu lämnade honom, upptäckte han hur ensam han är när han håller på som han gör. Jag har hotat sååå många gånger med att lämna honom och sen stannat. På ett sätt visar ju det att det ändå är lite ok att han dricker, eftersom jag stannar.
Svara i tråden
Logga in
Bli medlem
Skapa en ny tråd
Ändra kategori Skriver i kategorin: Känsliga rummet

Innehåll

Annat innehåll

Dagens fråga

Har barnkläder och skor blivit för avancerade och "vuxna"

Du måste logga in för att rösta eller se resultatet av omröstningen.