amma v/s jämställd

Nej det går inte att vara jämställd och helamma. Omöjligt.

Men att sträva efter "jämställdhet" är väl lite 2002? Jag tycker vi ska sträva efter ny forskning i föräldraskap och anknytning och så kan politikerna utveckla lite smarta ekonomiska system efter dessa forskningsresultat så inte mor eller far förlorar ekonomiskt på att göra det bästa för barnen.

I korthet: Det råder _inget som helst_ motsatsförhållande mellan amning och jämställdhet. Dock kan det kräva en aktiv insats, ett genomtänkt förhållningssätt och en del arbete från båda parter för att det ska funka.

Jag tror inte att det råder ett motsatsförhållande mellan att amma och att leva jämställt (sen är det givetvis en stor fråga vad man menar med att leva jämställt). Däremot tror jag personligen att det underlättar om man inte ammar.

Jag har själv valt att inte amma alls, inte främst för att vi ska vara "helt lika" men för mig hade det inte fungerat att amma och samtidigt leva jämställt på det sättet som jag önskar.

Hänger jämställdheten på vem som matar barnet?

En motfråga:
Den bästa maten för en bebis är bröstmjölk, därom råder inget tvivel. (Däremot är amning inte alltid bästa lösningen för mamma och barn.) Ska ett spädbarns behov av mat sättas på undantag för en mans önskan att få mata sitt nyfödda barn lika mycket och lika lätt som mamman gör, eller tas det redan tillräcklig hänsyn till vuxna mäns behov i det här samhället?