• Hugg/stickningar i magen vid nysning/hosa eller hastiga rörelser??

    Mån 21 dec 2009 11:02 Läst 8581 gånger Totalt 25 svar
    Mån 21 dec 2009 11:02

    Hej alla gravida

    Jag har lyckats bli gravid efter nästan 4 års försök och 4 IVF försök . Jag lyckades även på tredje IVF men det slutade med MF (tvillingar)

    Men nu har jag lyckats igen och jag e gravid i vecka 5+3, Jag plussade förra veckan

    Nu undrar jag.. e det normalt att känna hugg/stickningar när man rör sig lite hastigt, nyser eller hostar? Jag har det inte så hela tiden.. men ibland när jag nyser, som nu imorse så gjorde det ont på höger sida.. nästan vid äggstocken{#lang_emotions_undecided} och jag undrar bara om det e normalt.. Det kan hugga till i magen oxå om jag rör mig snabbt eller så..

    Tacksam för svar!


    Lär som om du skulle leva för alltid, Lev som om du skulle dö imorgon...
    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2009-12-28 23:58
    Glädjen varade inte.. började blöda imorse.. var inne på akuten och man såg två hinnesäckar, en tom, och en med något som liknade en gulesäck, men inget foster och ingen hjärtaktivitet.. jag är v 6+6 eller nåt, så man borde ha sett något. Jag blöder en massa och jag har ont! Doktorn trodde till 90 % att det var kört. Men hon sa att ibland så kan fosteret ligga gömt när det är så litet.. Dom tog HCG och jag har ny VUL tid i övermorgon.. Men jag är inte särksilt hoppfull då hon själv bad mig sluta med crinonen.. Har ny tid på tisdag.. Hon trodde att det mesta skulle ha kommit ut tills dess.. Jag saknar ord, saknar hopp, saknar glädje..
    Hos Prisjakt jämför du pris på barnprodukter!
  • Mån 21 dec 2009 22:09 #11
    Vanillie skrev 2009-12-21 16:32:54 följande:
    Hej Pluttens mamma!!! Vad är det jag ser! Har du plussat?? Tusen miljoner grattis!Du kanske inte minns mig, men vi hängde i tråden "fragmenterade embryo" för ett bra tag sen!Jag hade också stickningar och hugg vid snabba rörelser i början!
    jaaaa visst minns jag dig Jaa jag har plussat för andra gången Första slutade med MF Men det ska det inte göra denna gång ber jag   tråden vu hängde i försvann ju bara kram
    Lär som om du skulle leva för alltid, Lev som om du skulle dö imorgon...
  • Vanill­ie
    Visa endast
    Tis 22 dec 2009 08:15 #12

    Ja, den tråden blev för gammal antar jag...

    Men vad kul det var att läsa att ni lyckats igen! Och såklart kommer det gå hela vägen denna gången!! Vilken underbar julklapp ni fick!
    GRATTIS!

    Kommer ni få fler vul/ul denna gången så att ni ser att allt är ok hela tiden? Det är ni värda!!

  • bananf­lugan8­2
    Visa endast
    Tis 22 dec 2009 09:41 #13
    Pluttemor skrev 2009-12-21 16:20:58 följande:
    tack så mycket vännen!Jag hade lite färgade flytningar på RD 13.. (RD= ruvardag, dvs efter att man fått embryot insatt) o då trodde jag att det var kört.. o jag vart så rädd att jag tog ett test innan min riktigt testdag som är på RD 16.. men jag plussade redan på dag 13 flytningarna upphörde dock dagen efter..
    Blodiga flytningar och t.o.m. blödningar kan ju vara helt normalt! Men jag förstår din oro. Jag hade blivit helt hysterisk och det kommit blod. Och jag kan inte ens sätta mig in i vad ni har fått gå i genom och vilket jobb det har varit att komma dit ni är nu.
    Själv hade vi turen att lyckas så fort vi började bebisverkstad och det är vi så tacksamma för!
  • Tis 22 dec 2009 16:43 #14
    Vanillie skrev 2009-12-22 08:15:56 följande:
    Ja, den tråden blev för gammal antar jag...Men vad kul det var att läsa att ni lyckats igen! Och såklart kommer det gå hela vägen denna gången!! Vilken underbar julklapp ni fick!GRATTIS!Kommer ni få fler vul/ul denna gången så att ni ser att allt är ok hela tiden? Det är ni värda!!
    Vet inte riktigt hur det blir med extra VUL UL.. Jag vill nog inte göra för många sånna heller.. förra gången gjorde jag 5 stycken VUL på mindre än två veckor
    Lär som om du skulle leva för alltid, Lev som om du skulle dö imorgon...
  • Tis 22 dec 2009 16:44 #15
    bananflugan82 skrev 2009-12-22 09:41:29 följande:
    Blodiga flytningar och t.o.m. blödningar kan ju vara helt normalt! Men jag förstår din oro. Jag hade blivit helt hysterisk och det kommit blod. Och jag kan inte ens sätta mig in i vad ni har fått gå i genom och vilket jobb det har varit att komma dit ni är nu. Själv hade vi turen att lyckas så fort vi började bebisverkstad och det är vi så tacksamma för!
    Ja.. tacksam ska man alltid vara
    Lär som om du skulle leva för alltid, Lev som om du skulle dö imorgon...
  • Sön 27 dec 2009 18:15 #16

    Glädjen varade inte.. började blöda imorse.. var inne på akuten och man såg två hinnesäckar, en tom, och en med något som liknade en gulesäck, men inget foster och ingen hjärtaktivitet.. jag är v 6+6 eller nåt, så man borde ha sett något. Jag blöder en massa och jag har ont! Doktorn trodde till 90 % att det var kört. Men hon sa att ibland så kan fosteret ligga gömt när det är så litet.. Dom tog HCG och jag har ny VUL tid i övermorgon.. Men jag är inte särksilt hoppfull då hon själv bad mig sluta med crinonen.. Har ny tid på tisdag.. Hon trodde att det mesta skulle ha kommit ut tills dess.. Jag saknar ord, saknar hopp, saknar glädje..


    Lär som om du skulle leva för alltid, Lev som om du skulle dö imorgon...
  • Mån 28 dec 2009 00:28 #17

    Hamnade i den här tråden och läste... Får tårar i ögonen när jag läser ditt senaste inlägg. Stor styrkekram till dig pluttens mamma.

  • Mån 28 dec 2009 09:03 #18
    Pluttemor skrev 2009-12-27 18:15:59 följande:
    Glädjen varade inte.. började blöda imorse.. var inne på akuten och man såg två hinnesäckar, en tom, och en med något som liknade en gulesäck, men inget foster och ingen hjärtaktivitet.. jag är v 6+6 eller nåt, så man borde ha sett något. Jag blöder en massa och jag har ont! Doktorn trodde till 90 % att det var kört. Men hon sa att ibland så kan fosteret ligga gömt när det är så litet.. Dom tog HCG och jag har ny VUL tid i övermorgon.. Men jag är inte särksilt hoppfull då hon själv bad mig sluta med crinonen.. Har ny tid på tisdag.. Hon trodde att det mesta skulle ha kommit ut tills dess.. Jag saknar ord, saknar hopp, saknar glädje..
    Saknar ord! Kramar till dig...
  • Mån 28 dec 2009 10:31 #19

    tack för alla styrke kramar... allt känns fortfarande som en dröm.. vaknade i natt o trodde att allt som hänt igår inte var på riktikkgt... när jag insåg att det var verklighet började jag trörtgråta igen 


    Lär som om du skulle leva för alltid, Lev som om du skulle dö imorgon...
  • Mån 28 dec 2009 22:21 #20
    Pluttemor skrev 2009-12-28 10:31:53 följande:
    tack för alla styrke kramar... allt känns fortfarande som en dröm.. vaknade i natt o trodde att allt som hänt igår inte var på riktikkgt... när jag insåg att det var verklighet började jag trörtgråta igen 
    Åå jag läste ditt inlägg & tänkte att denna gången går de säkert vägen men så läste jag senare längst ner på sidan, Usch fick faktiskt tårar i ögonen.. Jag hoppas ändå att du inte ger upp, jag menar, du kan ju BLI gravid, det är den första tiden som inte riktigt verkar fungera, men kanske kroppen lär sig?
    ja jag vet inte men jag kan förstå att detta är en stor påfrästning för dig & din man men tillsammans kan ni kanske vara starka nog & inte ge upp..
    Jag hoppas, Hoppas HOPPAS att du & din man ska få ert barn som ni verkligen kämpar för, att du en dag kommer att bli Pluttens Mamma.

    Många styrkekramar!
  • Tis 29 dec 2009 00:02 #21
    GreatMaffian skrev 2009-12-28 22:21:27 följande:
    Åå jag läste ditt inlägg & tänkte att denna gången går de säkert vägen men så läste jag senare längst ner på sidan, Usch fick faktiskt tårar i ögonen.. Jag hoppas ändå att du inte ger upp, jag menar, du kan ju BLI gravid, det är den första tiden som inte riktigt verkar fungera, men kanske kroppen lär sig?ja jag vet inte men jag kan förstå att detta är en stor påfrästning för dig & din man men tillsammans kan ni kanske vara starka nog & inte ge upp..Jag hoppas, Hoppas HOPPAS att du & din man ska få ert barn som ni verkligen kämpar för, att du en dag kommer att bli Pluttens Mamma.Många styrkekramar!
    Tack för dina styrkekramar! Det värmer otroligt mycket.. Men just nu känns allting hopplöst.. Imorgon har jag ny tid för att lämna blodprov bara för att kolla HCG.. dvs åt vilket håll det utvecklas.. Men jag tror som läkarna... dvs att det e början på missfall.. Jag e så trött bara.. Vi har kämpat en himla en massa.. och när vi blir glada så försvinner glädjen bara efter ett par veckor.. Det känns overkligt bara att det ska hända mig två gånger.. Jag har en underbar man som stöttar mig och finns där hela tiden.. Vi kommer klara oss genom detta.. men frågan är hur mycket man orkar..  
    Lär som om du skulle leva för alltid, Lev som om du skulle dö imorgon...
  • Sön 3 jan 2010 21:00 #22

    Ja, jag förstår att de måste va skitjobbigt rent ut sagt men jag hoppas att de kom mer gå bättre..
    En väninna till mig fick 6 missfall innan hon fick sitt första barn, hon sa att efter 3:e missfallet orka hon inte "känna" något, hon blev ganska känslo"lös", efter varje missfall efter så verkade det om att hon försvann allt mer & mer in i sig själv.. Tack & lov fick hon sen 1barn (& idag har de 3) =)

    Jag kan tänka mig att du går igenom samma sak känslomässigt & det är ju oxå en gräns till hur mycket man orkar..

    jag tycker i alla fall inte att ni ska ge upp, ni kommer ju ångra er om 20 år, tänka tbax över att ni kanske skulle kunna lyckas på nästa försök.. förstår du vad jag menar?

    Själv hade jag oxå problem att bli gravid, upplevde i och för sig inga missfall (tack & lov) men de tog oss 5 år att bli gravida, de kom helt oväntat att jag helt plötsligt vart gravid, vi som nästan gett upp all hopp.. Men du vet som på triss, plötsligt händer de & man vinner Jackpotten, De kommer ni oxå göra så länge ni inte ger upp.. Sen finns de ju andra alternativ till att bli föräldrer, om du förstår vad jag menar?

    // <3

  • Jojjan­74
    Visa endast
    Mån 4 jan 2010 19:14 #23

    Pluttens mamma: Skickar massor med tröstkramar. Har själv gått igenom sammanlagt 6 IVF varav ett missfall men fick till slut en dotter. Är nu oroligt gravid igen. Håller tummarna för att du orkar kämpa vidare och att det går vägen för er för om det lyckas så är det värt allt kämpande och mer därtill!

  • Tis 5 jan 2010 12:29 #24

    Tack för era kramar.. Jag glömde uppdatera i denna tråd.. Men när jag åkte in till sjukhuset två dagar senare för att bekräfta missfallet så såg en jätteduktig läkare ett levande foster... detta var inlägget jag skrev då..

    Jag kopierar samma inlägg då jag fortfarande är chockad och inte kan skriva mer.. Jag som har gråtit en massa i tre dagar fick mig en glad överraskning idag. Vaknade tidigt imorse och lämnade prov för HCG... ett par timmar senare åkte jag till sjukhuset för att verkligen bekräfta missfallet..

    Det första jag frågar läkaren är hur HCG hade utvecklats men han sa att han ville göra ett VUL innan vi tog den diskussionen.. En mycket duktig och erfaren läkare undersökte mig.. Han hittade en liten plutt på knappa 5 mm med ett tickande hjärta .. Den tomma hinnesäcken var helt borta.. troligtvis södrats bort eller blivit en massa små blodklumpar.. och det kan vara det bruna som kommer ut nu... 

    Han sa att vi inte skulle bli allt för positiva.. men han sa att jag nu har en plutt och jag såg den med mina egna ögon.. lilla busen hade tidigare gömt sig.. HCG hade däremot inte utvecklats som det skulle.. istället för att dubblas hade det endast ökat från 3000 till 4800.. Läkare sa att han trodde att det beror på att det var tvillingar innan i och med att man kunde se en tom hinnesäck oxå vid första VUL. och att det kunde vara orsaken till att HCG inte gått upp så jättemycket.
    Chocken har inte släppt.. och jag känner mig riktigt glad men samtidigt förvirrad.. Hur kunde den förra läkaren säga åt mig att helt sluta med crinonen och även att det var 90% missfall..

    Jag har ny tid den 15:e Jan..


    Får vi bli tre i familjen i år?
  • Ons 6 jan 2010 14:09 #25
    Pluttemor skrev 2010-01-05 12:29:04 följande:
    Tack för era kramar.. Jag glömde uppdatera i denna tråd.. Men när jag åkte in till sjukhuset två dagar senare för att bekräfta missfallet så såg en jätteduktig läkare ett levande foster... detta var inlägget jag skrev då.. Jag kopierar samma inlägg då jag fortfarande är chockad och inte kan skriva mer.. Jag som har gråtit en massa i tre dagar fick mig en glad överraskning idag. Vaknade tidigt imorse och lämnade prov för HCG... ett par timmar senare åkte jag till sjukhuset för att verkligen bekräfta missfallet.. Det första jag frågar läkaren är hur HCG hade utvecklats men han sa att han ville göra ett VUL innan vi tog den diskussionen.. En mycket duktig och erfaren läkare undersökte mig.. Han hittade en liten plutt på knappa 5 mm med ett tickande hjärta .. Den tomma hinnesäcken var helt borta.. troligtvis södrats bort eller blivit en massa små blodklumpar.. och det kan vara det bruna som kommer ut nu... Han sa att vi inte skulle bli allt för positiva.. men han sa att jag nu har en plutt och jag såg den med mina egna ögon.. lilla busen hade tidigare gömt sig.. HCG hade däremot inte utvecklats som det skulle.. istället för att dubblas hade det endast ökat från 3000 till 4800.. Läkare sa att han trodde att det beror på att det var tvillingar innan i och med att man kunde se en tom hinnesäck oxå vid första VUL. och att det kunde vara orsaken till att HCG inte gått upp så jättemycket.Chocken har inte släppt.. och jag känner mig riktigt glad men samtidigt förvirrad.. Hur kunde den förra läkaren säga åt mig att helt sluta med crinonen och även att det var 90% missfall..Jag har ny tid den 15:e Jan..
    Nu håller vi tummarna.. =) STENHÅRT!!!!
Svara i tråden
Logga in
Bli medlem
Skapa en ny tråd
Ändra kategori Skriver i kategorin: Gravid

Innehåll



Annat innehåll

Dagens fråga

Jagar du?

Du måste logga in för att rösta eller se resultatet av omröstningen.