Gör härmed ett försök att sparka igång en ny tråd då den gamla har blivit för gammal. Jag har inget att tillägga, ännu, har bf om ca 2 v, men ser fram emot fl med skräckblandad förtjusning efter att ha lusläst den förra tråden och ibland skrattat så jag legat dubbelvikt med tårarna sprutandes.
Kom igen, berätta om alla galna händelser under din förlossning!!!
Nu kan jag äntligen bidra!
Öppen 4 cm och Bm säger att det här kommer ta tid, lustgasen gjorde nog sitt när jag börjar gapflabba mitt i en värk och säger neeeej, jag har klarat av 4 cm duger inte det åt er nu? Jo flinade Bm.
Öppen 8 cm med krystvärkar så jag stod på knä hängandes över huvudändan på sängen. Bm stod med ryggen mot mig och fibblade med datorn då jag helt plötsligt känner att jag måste ställa mig upp. Så.. Utan att förbereda någon på vad som komma skall så reser jag mig upp på fötterna i sängen, full på lustgas så säger jag åt BM att hon fan får ta reda på vad det är för hårfärg på ungen nu.
Bm svarar att hon inte har en aning och jag tvingar henne helt sonika att gå ner och kolla. Jag gav mig inte helt enkelt. Hon kikade och jag vänder mig och talar om för henne att jag nog kommer bajsa ner henne nu om inte inte ser färgen (det kändes som ungen va påväg ut). Först här upptäcker hon att jag inte längre står på knä. Hon blir lite paff men skrattar och säger att bebisen har grönt hår.
JAG BLEV HELT CHOCKAD och börjar gråta och skyller allt på Fredriks (makens) gener och beklagar mig att det är för att han har så dåligt musiksmak (?!) som det blev grönt hår. Till saken hör att vi lyssnar på samma musik!
När hon väl skulle tryckas ut så kunde jag inte låta bli att tjata om hårfärgen (könet är helt oviktigt just då) Ut kommer ett huvud och eftersom jag sitter långt tillbaka med rumpan så ser jag när huvudet är ute och blänger skitförbannat på BM och säger att beisen inte alls har grönt hår!! Det är ju kladdigt. (som om det va en färg)
Ut kommer en bebis, avtorkad och med klippt navelsträng läggs ett litet knyte på magen och jag frågag gråtande Fredrik vad det blev. Han grät också och sa att han inte visste. Jag var nog fortfarande helt groggy för jag gråter ännu mer och säger VADDÅ vet du inte vad ditt barn har för kön.
Sen kollar vi tillsammans när jag är lite nyktrare och visst blev det min flicka!!
Olivia 3/5-2010 
Grattis till dotter förresten!
Kan bidra med en som inte är hysteriskt rolig för någon annan än mig själv kanske, jag vet inte.
När jag väntade mitt första barn var jag hela graviditeten hundra procent säker och helt fullkomligt övertygad om att det var en pojke där inne, trots att jag inte gjort något köns ul eller liknande.
Efter 66 timmar av värkar och ett kejsarsnitt händer följande
Sköterskan: Det blev en fin liten flicka!!
Jag: Nej, det blev det inte
Sköterskan: Jo titta själv
Jag: DET var som fan!!! Vad mycket hår ungen har
Och min tanke såhär i efterhand är "jaha, och det är det första man säger när man får se sitt barn??"
Hahaha helt underbar tråd! :D
Har inte gått mer än 3mån så det är länge än till förlossningen men GUD vad jag hoppas jag får en lika bra historia att sedan bidra med (en positiv dvs) :)
tack!
Försöker här istället! Är det någon som är sugen på att vara med med sin roliga förlossningsberättelse i en bok? Tänkte samla lite berättelser nämligen, för jag hade så himla roligt av att vara här inne och läsa när jag var gravid!