Gör härmed ett försök att sparka igång en ny tråd då den gamla har blivit för gammal. Jag har inget att tillägga, ännu, har bf om ca 2 v, men ser fram emot fl med skräckblandad förtjusning efter att ha lusläst den förra tråden och ibland skrattat så jag legat dubbelvikt med tårarna sprutandes.
Kom igen, berätta om alla galna händelser under din förlossning!!!
Kom på att under min förlossning så låg jag hög på lustgas och sa till min sambo att -jag föörstååår iiinte varför vissa blir taskiga mot pappan och personalen på förlossningen och liksom börjar slåsss o ssäga fula saker. Viiisst är det jobbigt, men inte sååå farligt ändåå!
ca 2 timmar senare så låg jag och VRÅLADE åt både personal och pappan. VARFÖR var det ingen som förstod mig?? "SKÄR UT UNGEN JAG ORKAR INTE MER! "
Pappan fick sig några snytingar och personalen fick en hel del fula ord...
Hihi man kan väl säga att dom ordentliga värkarna som gjorde att jag skakade spasmiskt och spydde som en gris fick mig att förstå varför vissa kan bli lite... små"subbiga" :P
hahaha 
. Så roligt alla läsa om allas förlossningar...
Mina förlossningar har varit relativt lugna när det gäller mig själv. Men däremot min sambo..första förlossningen åkte vi in tidigt på morgonen för att vattnet hade gått. De bestämde att de skulle sätta dropp för att starta upp värkarna. Eftersom det var 3 timmar bort innan droppet skulle sättas så bestämde jag o min sambo att han skulle åka hem o vila (Bor nära förlossningen) och att jag skulle vara kvar o sova lite. Droppet sattes vid 09.30. När kl sedan hann bli 12.30 o min sambo inte syntes till så ringde jag honom o gav en utskällning....han hade förstås försovit sig...jaja, hur fan kan man försova sig en sådan dag, tänkte ju jag...när han väl kom var jag inne i mina värkar..han var verkligen tafatt o visste inte vad han skulle göra. Minns att jag stod vid ett gåbord o höll i mig..när jag kommer ur värken så ser jag att han har kopplat bort CTG-kurvan från datorn o står o kollar på sportsidorna på internet...HERREGUD...vad säger man. Sen under dagen så försöker barnmorskan guida han o förklara att han kan försöka ge mig vätska eller annat om jag önskar...vad tror ni händer??? Jo, självklart kommer han med ett glas saft o kör in sugröret i munnen på mig o vill att jag ska dricka....MITT UNDER EN KRYSTVÄRK....då var jag inte glad, kan ni tänka...
Andra förlossningen hann vi båda inte med då det gick så fort, 40 min på förlossningen. Efteråt när våran pojke kommit vill min sambo gå ut en stund...Kort däredfter kommer barnmorskan o säger att det tagit hand om min sambo, och att han ligger i ett annat rum. Hade svimmat ute i korridoren. Ja, vad säger man....
Haha. en kompis till mig berättade att när det verkligen var dags att åka in för hon stod inte ut längre med värkarna därhemma, då sa sambon: jaha, om jag skulle gå ut och klippa gräset....
Min sambo var underbar under fl, men han fick försöka hyssja på mig för jag var riktigt pinsam när jag fick lustgas, speciellt mot narkosläkaren...
Sedan vet jag att han envisades med att trycka en kall handduk på min panna, vilken jag ilsket viftade bort, han tryckte dit den, jag viftade bort osv...
Egentligen var väl min förlossning inte speciellt rolig men jag vet att jag hörselahllucinerade av lustgasen. Jag hörde klappan från svtDRAMA och började fnissa hysteriskt och sa den där gamla slogan de hade "har ni sett ka-ka-nal ett"!
Vi var med om en oplanerad hemmaförlossning i torsdags. Jag var på BF+5 och hade typ haft lite molande värk under dagen och hade haft kontakt med förlossningskoordinatorn som rekommenderade att vi ringde in barnvakten. Vi hade precis gjort detta när jag plötsligt blev så fruktansvärt varm att jag inte riktigt visste vart jag skulle ta vägen. Ville inte gärna ställa mig i duschen i och med att min pappa snart skulle komma och hämta äldsta dottern så jag gick in i badrummet för att spola av armarna med kallvatten och därigenom svalka mig. Min kille ringde precis upp förlossningen igen för att förvarna om att vi snart skulle åka in. Då hände ungefär hundra saker på samma gång; jag får krystvärkar där och då. Min pappa som skall vara barnvakt stövlar in där nere och börjar fråga om vilken väska dottern skall ha med sig. Jag hör hur han tar fel och är påväg med min förlossningsväska så jag måste försöka omdirigera honom mellan krystvärkarna. 
Mannen får instruktioner av förlossningen att ringa 112 istället för att få hit en ambulans. Han är så skärrad att han lämnar fel adress. Mitt vatten går och när jag sticker ner handen mellan benen känner jag att barnets huvud är på väg. Jag skriker åt mannen att han måste ta av mig byxorna och att barnet är på väg. Han sliter av mig byxorna och rycker och drar i mina strumpor av någon anledning men jag står ju upp så de är inte de lättaste att få av...
-Vattnet har gått, barnet kommer, ropar jag och mannen hör bara den första meningen och sträcker sig efter toapapper för att torka bort fostervatten mellan benen på mig vilket är helt bisarrt i sammanhanget och jag måste förklara en gång till att det är barnets huvud och inget annat som han håller på att badda på! 
DÅ fattar han att vi nog inte kommer hinna in till förlossningen och hinner precis rycka åt sig en handduk och fånga upp lillasyster som kommer med nästa krystvärk.
Okej, det blev en lååång historia av något som faktiskt var över på typ 15 hektiska minuter. Jag kan ändå se humorn i all kalabaliken som var. Allt slutade bra iallafall och vi är väl över den värsta chocken nu.
Zirup: Klart du inte kan ha strumpor på dig när du ska föda, tur att karln din var klartänkt
Haha underbara berättelser!
Jag var med om en del lustiga saker när lillasyster föddes. Ni kan läsa berättelsen, se bilder och en liten film på min blogg.
http://lindaha.blogg.se/2010/january/valkommen-lillasyster.html