Ni som är eller läser till läkare?

Har precis börjat plugga till ssk och vi har några i klassen som vill bli läkare men som inte kommit in än och pluggar ssk under tiden. De ser det som ett bra alternativ och framförallt så vill de hålla igång intresset och vårdkunskaparna medan de söker igen. Kanske stannar de kvar, eller så går de vidare till läkare så småningom. Vad jag hört, så är de bästa läkarna... de som först varit sjuksköterskor. Just för att de varit insatta i en helt annan sida av vården, de har den omvårdande biten oxå och inte bara den medicinska. Många läkare saknar tyvärr omvårdnadsbiten och medmänskligheten tycker jag!

Själv är jag lite i din sits. Eller har varit... Jag ville bli barnmorska och hade svårt att se mig som sjuksköterska. Men jag kände att jag inte bara ville stå och trampa, utan ville komma nån vart. Så jag sökte in och hoppade på sjuksyrra.
Enligt de som pluggat ett tag så ser det ut som så att minst 50% av de tjejer som söker in till ssk, ska bli BM i början av utbildningen. Men det ändras rätt rejält under tidens gång vart efter man blir mer insatt i andra ämnen! Flera väljer ambulanssjukvård och akutvård tex. Vissa inser att man trivs superbra inom äldrevården osv.
Så mitt råd är nog ändå att ge det ett försök!

Jag var väldigt inriktad på just förlossningsBM i början. Nu är jag lika mkt inriktad på BM på tex ungdomsmottagning och kanske barnsjuksköterska! Kanske dyker det upp fler saker som intresserar mig under resans gång!
Det finns så mkt man kan göra som ssk egentligen!

Läkare har aldrig lockat mig måste jag säga. Det känns för mkt rullande band och för lite patientkontakt för att jag ska gilla det! Men är det det mer medicinska man vill åt... så är det ju läkare man ska satsa på!

Det viktiga är nog att man tar något beslut i någon form... Kanske behöver man inte just ta ett slutgiltigt beslut. Men börja med något. Har några i klassensom egentligen vill bli läkare men känner att de är för gamla nu och därför läser till sjuksyrra! Så påbörja innan du känner att tiden bara rinner iväg och du "tvingas" ta ett beslut pga ålder! Det är ju trist!

Lycka till och hoppas du kan hitta rätt i tankarna/känslorna!