Är det bara jag som kräver?

Jag märkte en liknande tendens med en f.d. sambo.

Innan vi flyttade ihop, ja då var han nästintill pedant.
Men när vi bodde under samma tak var det som om något i hans hjärna slog till och han såg Mig som "hemmets fixare" och blev besviken då jag inte gjorde saker som hans mamma brukade göra och gav mig ibland rent av käcka tips som att "mamma brukade kliva upp 5 på morgonen och dammsuga"...

Jag vet inte varför, men vissa män verkar inte ens vara medvetna om dendär förändringen, eller så är det för att de får för sig att de bor "hos någon annan" istället för "Med någon annan". Jag misstänker iallafall att det var lite så för exet, för han gav mig i princip ensam bestämmanderätt över inredningen, vilket jag tyckte var kul först men kändes sådär lagom bra när jag insåg att han förväntade sig att jag skulle sköta allt underhåll också.
Förutom när hans mamma skulle komma på besök, för då höll han minsann på dammsuga och plocka och fixa undan smutstvätten han lämnat på golvet...

Det konstiga är ju också att när de bor själva, då kan de minsann både laga mat, diska, städa och fixa.
Men så fort det finns en annan vuxen i hemmet, ja då lyfter de inte ett finger för att det ska hållas rent.

Att de helt plötsligt inte vill ha rena golv, tycker att smutstvätt hör hemma på golvet istället för i tvättkorgen och låter diskberget hopa sig bara för att de delar hemmet med någon annan köper jag inte.
Då skulle de ha haft det lika stökigt och smutsigt redan Innan de blev sambo med någon.

Har man däremot flyttat ihop med en person som inte har samma städtröskel som en själv är jag med på att man nog får dra det största lasset - men så är ju inte fallet alla gånger.