Gravida typ 1-diabetiker snackar vidare

Skönt att det blev bättre! Ja det lär bli mycket ändringar. Det är en svår balansgång att hitta rätt..

Jag träffar min ssk och läkare ca 1 gång i månaden. Mailar min ssk en gång i veckan och checkar av läget. Funkar bra för mig. Har som sagt ingen koll alls på vad spec mvc innebär eller varför man har behov av det :p Men vad tacksam man ska vara för all hjälp man får. Jag har en fantastisk bm på mvc denna gång, hon är verkligen toppen.

Aklejan är det ditt första barn?

Huvudsaken är ju att det fungerar bra! =)
Jag har fått veta att jag ska träffa dem på smvc en gång i månaden första tiden, men ska skicka in mina kurvor varje vecka så att en läkare kan gå igenom dem. Ska väl även ha kontakt med min ordinarie sköterska. Som jag förstår det så är det läkare från vanliga medicinmottagningen som turas om att ha hand om "diabetesmottagningen" på smvc, så jag då även får kontakt där med min läkare ibland. Så det känns ju bra =)

Härligt att höra! Uppfattar det som att du inte haft lika bra förut?

Ja, det stämmer. Första barnet och första graviditeten, så allt är nytt!

Spännande med första barnet! Och resan med graviditet!

Nej, mvc var rena kaoset min förra grav. Träffade I princip olika bm varje gång jag var där. Så fick ingen chans att skapa något förtroende, ingen som hade koll på vad man sagt vid tidigare besök osv. så det var bara allmänt kaos. Men allt gick ju bra ändå:)

Låter som ett bra upplägg! Skönt att få mycket stöd och hjälp. Och att det finns någon som kan svara på frågor och stötta. Det gör väldigt mycket att ha en bra sköterska och läkare!

Hur gick ditt besök hos mvc?

Men oj, det är ju verkligen så man inte vill ha det! Skönt att det gick bra ändå :) Men det gör det väl oftast, men det underlättar ju om man kan känna sig trygg och inte stressad för att det blir olika.

Det gick bra! Va mest bara information och jag fick med mig en del papper och broschyrer, inget jätteupphetsande ;)

Igår va jag även till smvc för första gången, det va ju inte så givande tyvärr. Gick mest bara igenom kurvorna för att se om vi skulle göra nå justeringar och Det kunde vi ju lika gärna gjort på telefon. Sen kollade de blodtryck och vikt, vilket man ju kunde ha tagit förra veckan när jag ändå va och tog prover inför besöket. Men aja, det blir nog bra!

Hur går det för dig?

De första besöket är väl inte så spännande men å andra sidan så brukar det gå upp för en att det är "på riktigt" när man varit på mvc.

Trist att det inte kändes givande. Föreslå att ta en del grejer över telefon, annars. Själv har jag en bit att köra till ssk och läkare så jag är inte så glad för "onödiga" besök. Det är kanske mer att det känns så, dom har ju ett stort ansvar iofs...:)

Jodå. Jag kämpar på! Jag ska jobba mina sista pass denna vecka, sen ska jag bara gå hemma och vänta;) Jag har fått oerhörd foglossning (hade jag min förra grav också) det tar på krafterna. känner sig inte särskilt rolig varken som mamma eller sambo. Man blir verkligen en annan människa av att ha ont.. Men jag ser ljuset i tunneln. Nästa vecka ska vi på vårt första TUL. Hoppas att det inte är någon jättebebis i magen, det brukar iofs inte visa sig förren senare...

Har du fått info om kub och eller nipt? Det funkar väl olika beroende på vart man bor men det verkar vanligt att man blir erbjuden som diabetiker.

Lite mer verkligt blir det ju när hela apparaten dragit igång, men ändå inte riktigt än...

Det blir ju bara en gång i månaden nu till en början så det får väl gå ändå, fast kommer ju kännas drygt senare att behöva åka ca 5 mil enkel resa när det blir oftare.

Är du i v 32 nu? Hoppas att du kan ta det lugnt och försiktigt så att du inte förvärrar någonting. Men skönt med de sista jobbpassen! =)

På mvc nämnde hon fosterdiagnostik, men sa att det inte erbjuds i mitt län. Men om jag är intresserad kunde jag vända mig till ett grannlän. Känner mig dock inte så begeistrad i det, det blir som det blir känner jag nog mest.

Har iaf fått tid för första ultraljudet, så nu längtar man ju dit =)

Jag är så dålig på o gå in här. Tiden springer iväg o det är nåt hela tiden.

Jag är i vecka 35 nu. Kan inte riktigt förstå det. Har en livlig krabat i magen. Varit på vårt andra TUL som var inom normalgränsen. Känns riktigt bra. Men det är många kontroller nu. Ögonbotten, vanliga mvc, TUL och spec mvc med diabetesläkare och ssk. Men de är duktiga. Jag har ju oroat mig en del för att få högt blodtryck men det har legat fint. Har däremot en del sammandragningar vilket så klart är jätte jobbigt, de gör dessutom ont trots vila. Har varit på kontroll på förlossningen några gånger och bl.a. fått bricanyl för att det ska lugna sig.

Roligt att det kommit hit fler gravida typ 1:or! Grattis till er!

Är imponerad av dig Lady2 som fixat att jobba så länge. Jag har ju knappt jobbat alls på hela graviditeten.

Jag var inte heller helt intresserad av den anledningen utan mest för att få ett tidigt ul. Men jag upplevde det ändå lugnande att göra kub som förra gången, eller nipt som jag gjorde denna. Vi fick iofs dåligt resultat på kub som gav en hel del oro, sen visade det sig inte vara något. Min dotter är 1.5 och helt frisk så den ångesten man gick med dom veckorna från resultat till nästa ul hade jag gärna sluppit. Man ska helt klart göra som man själv känner! Förstår att du längtat till ul. DÅ känns det verkligen på riktigt!:)

Har åkt på en riktig dunderförkylning och legat däckad 2 dagar. Nu börjar det bli bättre. Men det har varit kämpigt med bs. Insulinet räcker inte och har legat högt mycket. Träffade min ssk och läkare häromdagen men dom tyckte allt var bra. Heller att jag ligger högt (runt 8-11) stabilt än att det åker upp och ner hela tiden. Kan inte riktigt hålla med men man måste ju lita på dom..

Roligt att höra från dig Littlefriend! Härligt att allt ser bra ut på TUL! Nästa vecka är det min tur:) Är lite orolig men det finns inte nåt att göra. det är som det är, ju. Tror du att du kommer gå tiden ut? Eller har ni pratat ev igångsättning? Hoppas det lugnar ner sig för dig. Det låter tufft. Inte lång tid kvar för dig hur som helst! Snart kan du släppa på bs nojorna och mysa med bebis istället:)

Jag som är en riktigt kontrollfreak vill gärna veta så mycket som möjligt så tidigt som möjligt så man kan förbereda sig och samla tankar och kraft. Men man måste vänta in alla ul och läkare och bm besök, det vet jag...

Nu får jag ju ett ul i v 11 (10+0), tycker det är ganska tidigt som det är =) sen är det ju klart att det vore roligt om man fått se vad som gömmer sig därinne tidigare. Men som du säger, den där eventuella oron känner jag att jag inte behöver.

Usch då, skönt att du är på bättringsvägen. Upplever du att det är svårare att hantera en förkylning under graviditet? Det brukar räcka för mig att höja basalen om jag är förkyld, men kan tänka mig att det kanske blir annorlunda med alla hormoner i kroppen. Nej, det känns ju inte bra att ligga på de värderna men jag kan nog förstå hur de menar ändå. Rekylerna kan ju bli riktigt jobbiga så det är ju bra att undvika dem.

Har fått sånt problem med illamående den här veckan... har verkligen fått tänka om gällande storleken på portionerna så att jag tror att jag får i mig det istället för att ta som vanligt och riskera att få upp allting :( I måndags tog det mig typ en timme att få i mig frukostsmörgåsen... Ställer ju till det lite med insulindoseringen :/

Tack Littlefriend! =)

Va roligt! Ett tidigt ul hör nog till för oss. Jobbigt med illamående. Är du pigg annars eller trött? Förstår att det blir knepigt med maten. Svårt att leva som vanligt när man inte mår bra. Inte helt lätt att ta på en mask och vara sitt vanliga jag. För du hade inte inte berättat för nära och kära ännu? Lagom till man vill göra det brukar man typsikt nog må bättre;)

Ja det har varit tufft faktiskt. Insulinet biter inte som det ska, eller hur jag ska förklara. Men det har varit mer än hosta o snorighet, har nog haft en massa skit i kroppen. Hade en ordentlig ögoninflammation samtidigt så kroppen har nog haft att jobba med!

Idag var det dags för TUL! Och japp, det är en stor en där inne. Det var jag ganska beredd på men blir ändå besviken på något sätt. Tycker alltid det är tufft när man möter läkare eller bm som ifrågasätter hur jag ligger i min diabetes. Ja min diabetesläkare säger vid varje besök att allt är perfekt. Vad mer kan man göra då:( Jag förstår att dom frågar men blir lite stött ändå...