Forum Husdjur Hundar
  • Terppa
    Äldre 6 Mar 00:40
    23885 visningar
    53 svar
    53
    23885

    Min katt är döende!

    Min sjuåriga katt, min högt älskade vän, min lilla pälsbebis är döende.
    Igår var vi hos veterinären med honom då han magrat mkt på sista tiden och börjat dricka mkt mer. Det visade sig att hans njurar håller på att lägga av, de var nere på 25% funktion och det finns inget att göra. Vi ger honom nu specialkost för att förhoppningsvis vinna lite tid med honom, men veterinären var inte hoppfull, hon sa att det bara handlar om månader nu, kanske bara n´gra veckor, innan han blir så dålig att han måste få somna in!

    Jag fixar inte det här! Sisu har alltid funnits där för mig, jag skaffade honom som 18åring, när jag bodde ensam och hade inte mkt till vänner. Men han fanns där, alltid glad när jag kom hem, sovandes varje natt bredvid mig, kom och gosade när jag var ledsen. Vi har idag fyra katter allt som allt men just han är extra speciell för mig, det kommer aldrig finnas någon som min Sisu!

    Hur orkar man? Hur kan jag göra hans sista tid så bra som möjligt och hur göra vid avlivningen för att det ska vara så ostressande som möjligt för honom?

    Han får nu extra mkt kärlek, får sova inne hos oss i sovrummet varje natt och så men vad mer kan vi göra? Jag kommer aldrig komma över det här, den här katten är bara ett ytterst litet snäpp under min son i mitt hjärta, jag älskar honom så mycket!

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2010-06-01 02:32
    Tänkte bara skriva att Sisu nu har fått somna in... Han blev till slut så dålig att jag inte kunde dra ut på det mer, han var fortfarande tillgiven och kelen men sov så mkt och sista beviset för hur dåligt han mådde kom när han kissade i sängen, något han aldrig någonsin gjort, inte ens som kattunge innan han lärde sig gå på lådan. Så för två veckor sen fick han stilla somna in i min famn hos veterinären. Vi har begravt honom bland blommorna vid vårt lantställe i en fin papp-kista som veterinären gav oss, med sig fick han en nalle (han tyckte om att bära runt på nallar i munnen) och ett foto på matte&husse. Vi har gråtit så mkt men det känns fortfarande overkligt. Han har ju funnits hos oss i nästan åtta år ändå!

    Jag kommer aldrig glömma min Sisu, en katt som han får man bara en gång i livet, han var perfekt på alla vis. Tack för ert stöd!

  • Svara i tråden
    Svar på tråden Min katt är döende!
  • Puma87
    Äldre 12 Mar 11:49
    #21
    Terppa skrev 2010-03-12 08:32:16 följande:
    Det ÄR alltså förbjudet? Jag diskuterade det nämligen med 'svärfar' och han sa att det är tillåtet på egen mark. Hade först tänkt kremering nämligen.Jag vet att katter döljer smärtan ooch allt det. Men jag tror på vad min veterinär säger. Och om hon säger att hans allmäntillstånd i övrigt är bra och att han inte behöver avlivas nu så är jag beredd att tro på det. Varför skulle hon säga det om det inte var så? Deras uppgift är ju att se till djurens bästa.
    Har kollar upp det lite mer nu och jag har fått fram att det är förbjudet. För att begrava ett djur måste det kremeras och sedan begravas på en utsatt tillåten plats tex. en djurkyrkogård man får inte begrava på egen tomt.
    Ja du det vet jag inte men jag har själv studerat djursjukvård och lärt mig både i skola att när djur har njursvikt eller någon annan form av organsvikt så har djuret oerhört ont men visar det inte då de går på överlevnadsinstinkten. Var även 5olika veterinärer som sa samma sak till oss när vi avlivade våran katt.
    Kitty 081003
  • Probab­ly the best in the
    Äldre 12 Mar 11:52
    #22
    Terppa skrev 2010-03-12 08:32:16 följande:
    Det ÄR alltså förbjudet? Jag diskuterade det nämligen med 'svärfar' och han sa att det är tillåtet på egen mark. Hade först tänkt kremering nämligen.Jag vet att katter döljer smärtan ooch allt det. Men jag tror på vad min veterinär säger. Och om hon säger att hans allmäntillstånd i övrigt är bra och att han inte behöver avlivas nu så är jag beredd att tro på det. Varför skulle hon säga det om det inte var så? Deras uppgift är ju att se till djurens bästa.
    Min katt har ju levt i snart 5 år med sin njursvikt och ingen veterinär vi har träffat har pratat om att just njursvikt orsakar smärta.
    Vad skulle smärtan bero på?
    Ett akut tillstånd där det blir ischemi i vävnaden för att blodet inte kommer fram är ju en sak (som en hjärintfarkt) men när värden har stabiliserats så förstår inte jag vart smärtan ska komma ifrån. Och även om katter är duktiga på att dölja den, så har jag vid fleral tillfällen sett min katt ha ont och att hon under nästan 5 år skulle ha döljt den smärtan, nja...istället har hon blivit mer kelen, förut var hon ganska arg på den andra katten, det har gett med sig...
    Jag säger inte att hon absolut inte har ont, men en lätt smärta kanske finns där, som katten kan hantera utan problem, hon lider inte av den, det lovar jag!
  • MrsHW
    Äldre 12 Mar 11:54
    #23

    Usch vad jag lider med dig. Blir alldeles tårögd. Har mina tre friska ungkissar här hemma och kan inte tänka mig ett liv utan dom!


    Kram på er och hoppas att det blir en lugn och fridfull insomning..
  • Toppen­9
    Äldre 12 Mar 11:56
    #24

    Min kissekatt som jag haft från att jag var 12 år dog för två år sedan. Vi fick 13 år ihop och var så oskiljaktiga som man kan bli. Jag saknar henne så fruktansvärt mycket fortfarande och undrar fortfarande vad det var som hände.

    Hon var krasslig på morgonen och det blrv värre så vi åkte till veterinären vid lunch, på kvällen fick jag ta det svåra beslutet att låta henne somna in med hjälp av en spruta. Då kunde jag inte längre känna igen henne, hon hade bara ont då så jag vet att det var rätt beslut men det gör fortfarande ont i hjärtat.
    Gråter nu med när jag tänker på det.

  • Puma87
    Äldre 12 Mar 12:00
    #25
    Probably the best in the skrev 2010-03-12 11:52:08 följande:
    Min katt har ju levt i snart 5 år med sin njursvikt och ingen veterinär vi har träffat har pratat om att just njursvikt orsakar smärta. Vad skulle smärtan bero på? Ett akut tillstånd där det blir ischemi i vävnaden för att blodet inte kommer fram är ju en sak (som en hjärintfarkt) men när värden har stabiliserats så förstår inte jag vart smärtan ska komma ifrån. Och även om katter är duktiga på att dölja den, så har jag vid fleral tillfällen sett min katt ha ont och att hon under nästan 5 år skulle ha döljt den smärtan, nja...istället har hon blivit mer kelen, förut var hon ganska arg på den andra katten, det har gett med sig...Jag säger inte att hon absolut inte har ont, men en lätt smärta kanske finns där, som katten kan hantera utan problem, hon lider inte av den, det lovar jag!
    Hur kan du veta att katten INTE lider av den? Det är väll lika svårt att veta om katten lider som om hon INTE lider?
    Kitty 081003
  • Probab­ly the best in the
    Äldre 12 Mar 12:04
    #26
    Puma87 skrev 2010-03-12 12:00:54 följande:
    Hur kan du veta att katten INTE lider av den? Det är väll lika svårt att veta om katten lider som om hon INTE lider?
    Därför att jag känner min katt!!!!
    Ska jag avliva min katt då som varje kväll kommer och lägger sig på mitt bröst och spinner! Som varje dag leker med sin dotter (dom är 10 och 12 år), som trånar efter sin blötmat varje kväll, som har normal avföring, som går ut och ligger i solen och njuter, som aldrig springer undan (bara när damsugaren sätts på), som låter barnen bära på henne, aldrig rivs eller bits. Så för att jag inte är säker på om hon lider eller itne så ska jag avliva henne i förebyggande syfte?
  • Sara K
    Äldre 12 Mar 18:57
    #27
    Probably the best in the skrev 2010-03-12 12:04:49 följande:
    Därför att jag känner min katt!!!!Ska jag avliva min katt då som varje kväll kommer och lägger sig på mitt bröst och spinner! Som varje dag leker med sin dotter (dom är 10 och 12 år), som trånar efter sin blötmat varje kväll, som har normal avföring, som går ut och ligger i solen och njuter, som aldrig springer undan (bara när damsugaren sätts på), som låter barnen bära på henne, aldrig rivs eller bits. Så för att jag inte är säker på om hon lider eller itne så ska jag avliva henne i förebyggande syfte?
    Det låter inte som om katten lider, du känner ju själv din katt och så länge du ser att den njuter av livet så varför ta bort den i förtid? Jag tror katter med akut njursvikt kan ha ont och må dåligt men om den är i så pass tidigt stadie att den kan behandlas och katten svarar på behandlingen förstår jag inte varför den skulle ha ont. Känner till flertalet katter som går på specialkost för njurarna och mår bra!

    Har själv haft en katt som jag tog bort då hennes njurar la av helt, det gick otroligt fort och veterinären tror att det kan ha berott på förgiftning eller en tumör. Hon slutade helt att äta, drack mängder, kissade luktlöst, kräktes och luktade konstigt (urinförgiftning). Från det att vi märkte första symptomet tills det att hon var borta tog ca 2 veckor.
  • Sara K
    Äldre 12 Mar 19:02
    #28
    Sara K skrev 2010-03-12 18:57:39 följande:
    Det låter inte som om katten lider, du känner ju själv din katt och så länge du ser att den njuter av livet så varför ta bort den i förtid? Jag tror katter med akut njursvikt kan ha ont och må dåligt men om den är i så pass tidigt stadie att den kan behandlas och katten svarar på behandlingen förstår jag inte varför den skulle ha ont. Känner till flertalet katter som går på specialkost för njurarna och mår bra!Har själv haft en katt som jag tog bort då hennes njurar la av helt, det gick otroligt fort och veterinären tror att det kan ha berott på förgiftning eller en tumör. Hon slutade helt att äta, drack mängder, kissade luktlöst, kräktes och luktade konstigt (urinförgiftning). Från det att vi märkte första symptomet tills det att hon var borta tog ca 2 veckor.
    Lät ju lite knasigt förstås... Vi märkte att något var fel på måndagen, hon åt dåligt, var lite hängig och drack mycket. Beställde tid hos vet, fick tid på fredagen. Under den veckan försämrades hon och sista två-tre dagarna framförallt. När vi tänkte tillbaka kunde vi se att hon redan veckan innan druckit mycket och att hon börjat magra av. Men DÅ tänkte vi inte på det utan trodde hon drack mer för det var en väldigt varm sommar och att hon blivit smalare såg vi som positivt för vi hade bytt till "bantnings-foder"..
  • Probab­ly the best in the
    Äldre 12 Mar 19:06
    #29
    Sara K skrev 2010-03-12 18:57:39 följande:
    Det låter inte som om katten lider, du känner ju själv din katt och så länge du ser att den njuter av livet så varför ta bort den i förtid? Jag tror katter med akut njursvikt kan ha ont och må dåligt men om den är i så pass tidigt stadie att den kan behandlas och katten svarar på behandlingen förstår jag inte varför den skulle ha ont. Känner till flertalet katter som går på specialkost för njurarna och mår bra!Har själv haft en katt som jag tog bort då hennes njurar la av helt, det gick otroligt fort och veterinären tror att det kan ha berott på förgiftning eller en tumör. Hon slutade helt att äta, drack mängder, kissade luktlöst, kräktes och luktade konstigt (urinförgiftning). Från det att vi märkte första symptomet tills det att hon var borta tog ca 2 veckor.
    Min katt var så sjuk man kan bli utan att dö, enl veterinären. Det har hon varit två gånger i sitt kattliv, så jag vet precis vad en sjuk katt innebär. Även om katten döljer finns ändå tecken, som man som kattägare ser, om man låter katten leva som en del av familjen.
    Skulle aldrig fresta mig att ta bort henne i nuläget. Dock är vi ju medvetna om att hon inte kan ha så många år kvar, hon lever på övertid som hon gör. Och den dagen hon börjar visa symtom att hon inte mår bra då har vi bestämt att då kommer hon att få somna in, och inte utsätta henne för onödigt lidande i form av behandlingar som vid det laget troligen kommer att vara verkningslösa.
    Självklar har jag diskuterat min katts status med veterinärer vid flertalet tillfällen, ingen har nånsin antydd något om att hon kan ha ont. Njurvärdena  var vid senaste kollen något högre än tidigare (flera år tidigare) och då togs värdena enbart pga att hon skulle genomgå tandkoll och behövde sövas.
    Tack för dina ord och jag beklagar din katts snabba bortgång.
  • viseve­rsa
    Äldre 12 Mar 19:12
    #30
    {#lang_emotions_frown}Beklagar ts. Vet hur det känns. Våran älskade katt Jonas lämnade oss hastigt för närmare 10 år sen nu. Han blev sjuk och inlagd på sjukhus. Inte ens veterinärerna vet vad som var fel. Hans lungor "växte liksom ihop" på något konstigt sätt så han inte fick tillräckligt med syre. Han kämpade i en vecka innan han somnade in av sig själv {#lang_emotions_cry}.
    fast det var så länge sen han dog så saknar jag honom än. Var otröstlig läääänge när han dog. Det var otroligt tungt för hela familjen. men jag är glad att veta att han levde ett lyckligt liv. han fick vara ute så mycket han ville och kom alltid hem på kvällen och åt och sov. Han var en underbar vän!
Svara i tråden
Svar på tråden Min katt är döende!

INNEHÅLL

Forum
Avdelningar
FamiljeLiv.se
© 2003-2024 - All rights reserved       Modern Women Media Sweden AB       Kungsgatan 44, 5tr       111 35 Stockholm       Sweden


Annonsera Kontakt Säkerhet & regler Cookies