• Äldre 23 Mar 07:06
    2099329 visningar
    7938 svar
    7938
    2099329

    Viktig info som MVC- och förlossningspersonal brukar hoppa över

    *lägger till i favoriter*

    Nu har jag bara 41 dagar kvar till BF och på måndag ska jag prata förlossningsönskemål med min BM. Eftersom jag går på Södra BB tror jag inte det blir några större problem. Ska dock bli spännande att se vad hon säger om livmoderssammandragande och K-vitamin.

  • Äldre 24 Mar 12:46
    #18
    Bra att veta för alla RH negativa!

    Man kan numer ta ett blodprov på mamman och på så sätt se om bebisen är RH pos eller RH neg. Vet man det så slipper man få vaccin vid ex fostervattenprov, man slipper ta ett imuniseringsblodprov i sen graviditet och man slipper vaccin efter förlossning.

    Det har jag gjort och vet att även bebisen i magen är RH neg.

    Här kommer en text kopierad från vårdguidens hemsida:

    Nya rutiner

    Med ny teknik är det möjligt att tidigt i graviditeten upptäcka om en Rh-negativ mamma bär på ett Rh-positivt barn. Under hösten 2009 införs därför nya rutiner. Det betyder att Rh-negativa kvinnor som bär på Rh-positiva barn inte längre behöver kontrolleras lika många gånger. Istället får den blivande mamma en spruta med vaccin kring graviditetsvecka 28-30. Detta för att förebygga att mamman ska blida antikroppar mot barnets blod.


    Du kan läsa mer om de nya rutinerna i Karolinska Universitetssjukhusets pdf Nya rutiner för RhD-negativa.pdf på deras webbplats. Se även länk till höger: Karolinska Universitetssjukhuset / Graviditet, förlossning, eftervård.

  • Äldre 25 Mar 11:53
    #41
    Makane skrev 2010-03-24 20:23:37 följande:
    tyvärr gäller detta inte överallt än. Frågade nämligen på mitt MVC för att min syster fått göra det. Men de hade inte ens hört talas om det. (min BM ropade in kollegor för att fråga och ingen hade hört något alls). Så än så länge verkar det bara gälla i Sthlmsområdet.
    Du kan ju prova att hänvisa till vardguiden.se så kanske de tar reda på lite mer och kan utföra det. Det är ju bara ett vanligt blodprov de tar som de sen skickar till lab. Jag var först ut på Södra BB att göra det och när jag sen skulle göra FVP så hade de ingen aning om hur de skulle ta reda på provsvaret. Det blev en väldans massa spring fram och tillbaka. Men tillslut löste det sig.
  • Äldre 27 Mar 21:59
    #87
    abuelita skrev 2010-03-27 16:27:39 följande:
    Här har jag översatt stycket om K-vitamin  i Notes on Birthing , av Michel Odent (finns väldigt mycket intressant där) www.waysofthewisewoman.com/dr-michel-odent-no... Vilka är riskerna/fördelarna med att låta ditt barn få en  K-vitamin- injektion efter födseln? Idag finns det många skäl att avdramatisera ämnet och samtidigt lugna  både de föräldrar som överväger att avsäga sig  injektionen och de som tänker att tillåta den. Till de föräldrar som vägrar injektionen kan vi meddela att de inte tar en stor risk, eftersom risken för  att  barn som ammas ska  få en blödningssjukdom  p.g.a.  k-vitamin-brist är ungefär en på  15.000. Det är även troligt att riskerna är ännu lägre om både födseln  och  amningsstarten  varit  ostörd. Min åsikt är att k-vitaminbrist på spädbarn under amningsperioden  förmodligen  är lika onaturlig  som viktminskning hos nyfödda (det här var intressant!!!). Efter tusentals år av kulturellt kontrollerande av förlossning och amning  underskattar vi  mängden  "colostral mjölk", och därför även  mängden  av k-vitamin,  som ett människobarn  har programmerats att få i sig  under de första dagarna efter födseln. En noga genomförd  japansk studie visade att barn som konsumerar 350 ml bröstmjölk under de första tre dagarna efter födseln är skyddade mot K-vitaminbrist. Låt oss också komma ihåg att k- vitaminbrist är ovanlig bland bebisar som ges modersmjölksersättning (all modersmjölksersättning  är numera k-vitaminberikad) . Föräldrar som accepterat  injektionen kan känna skuld och oro efteråt när de hör talas  om  de två brittiska studier som tyder på att k-vitamin som  injiceras vid födseln (inte k-vitamin som ges oralt) är en riskfaktor för barncancer. Dessa föräldrar måste lugnas  eftersom de brittiska resultaten inte har bekräftats av andra studier som gjorts , bland annat en gedigen svensk studie som involverar  mer än en miljon barn (undrar just vad detta är för studie!?!?) . Men man kan inte dölja det faktum att den rutinmässiga injektionen  av 1 mg  k-vitamin vid födseln alltid ges i kombination  med 10 mg propylenglykol och 5 mg fenol (vad är nu detta?!?)  , vars effekter är okända. Det här att det inte skulle vara naturligt med viktminsking hos nyfödda är verkligen intressant!!!  Blgebo och Ecorelle, ni som har fött helt naturligt, har era barn haft någon viktminsking i början som alla bebisar brukar ha? 
    Jag som skulle gå och lägga mig blev så ivrig när jag läste detta så jag var tvungen att leta fram mina gamla förlossningsjournaler.

    Jag har fött båda mina tjejer på SÖS men utan medicinsk smärtlindring och framförallt barn nr 2 började klunka så fort hon hittade bröstet. Nr 1 hade när hon var 4 dagar gammal gått ner 75 gram och nr 2 hade när hon var 4 dagar gammmal gått ner 10 gram. Inte speciellt mycket med andra ord.

    Vad jag upptäckte när jag började läsa är att jag fick livmoderssammandragande injektion när jag födde nr 2 (hon blev sent avnavlad) vilket jag inte hade någon aning om. Scary... Det står inget om det i journalen för ettan dock men vem vet...

    Ang K-vitamin är det ikryssat i en ruta som det står i.m. efter. Betyder det att båda barnen fått sådan injektion? Jag gissar det.

    Vad jag ville komma fram till är att jag trots att jag födde på sjukhus har fött hyfsat naturligt och mina barn har ju inte gått ner speciellt mycket.
  • Äldre 27 Mar 22:01
    #88

    Oj, jag skrev visst fel. Nr 2 hade gått upp 10 gram när hon var fyra dagar gammal. {#lang_emotions_tongue_out}

  • Äldre 29 Mar 09:46
    #98
    abuelita skrev 2010-03-28 14:30:13 följande:
    Där ser man   Jag skulle ju tro att den sena avnavlingen har en viktig del i att hon inte gick ner i vikt, utan istället ökade.Undrar just hur det var med avnavlingen på SÖS när ditt förta barn föddes. Mitt första barnban föddes där 2001, och när jag frågade  en barnmorska på förlossningen hur de gjorde med avnavlingen  svarade hon att de väntade tills det slutat pulsera. Man kan förstås inte vara säker på att det gällde alla barnmorskor.  Men sen blev det ju katastrofsnitt p.g.a. att en klantig och stressad läkare slet loss  navelsträngen från sitt fäste i samband med hinnsprängning.  men eftersom jag  larmnade meddetsamma (jag såg att min dotter började blöda)  så var hon inne på operation efter bara några minuter, redo att snittas. Och tack vare att barnet fick omedelbar blodtransfusion (vilket alla tidigt avnavlade barn borde få), plus att pappan var med honom hela tiden,   klarade han sig helt utan några men. När nästa barnbarn föddes , 2007,  också på SÖS, hade de infört klampning före första andetaget. Vilket jag dock lyckades rädda mitt barnbarn från, och det var då jag bestämde mig för att jag skulle ta upp kampen mot tidig avnavling  igen, som jag började med redan på 80-talet, och göra allt som står i min makt för att sätta stopp för de här dumheterna. 
    Jag undrar också hur det var med avnavlingen då. Jag hade en superbra barnmorska som verkligen hejjade på mig i min intention (stavas det så?) att föda utan medicinsk smärtlindring så man kan ju hoppas att hon även tyckte att bebisen skulle ha sen avnavling. Detta var juni-05. Det står i alla fall inget i journalerna om varken tidig eller sen avnavling.

    Ikväll skall jag till BM och prata förlossningsönskemål. Får se hur det går. Önskar jag hade en mer engagerad man men tyvärr är det inte så. Hans enda önskemål är att det inte är några män eller elever på rummet och han vill inte klippa navelsträngen. Tur att han är bra på andra sätt.
  • Äldre 29 Mar 19:23

    Verkligen intressant diskussion sen i morse.

    Jag har precis kommit hem från BM och sa då att jag ville att bebisen skulle få K-vitamin oralt. Hon visste inte hur det skulle administreras, om jag själv skulle köpa det på apoteket eller om det var något läkaren skulle skriva ut. Hon sa att vi båda skulle försöka forska på varsit håll och jag hade ju så klart hoppats på att få svar här i tråden. Antroposoferna ger det tydligen oralt. Kanske ska kontakta dem för att få reda på hur man gör.

    Angående sen avnavling sa hon att de alltid gör det (Södra BB) men att de håller bebisen under placentas nivå och mjölkar navelsträngen ungefär den tid det tar för mamman att pusta ut när bebisen väl kommit fram. Hon påstod att bebisen annars inte får i sig de sista stamseller som den behöver. Samtidigt som jag känner mig påläst så är det svårt att argumentera. Bara jag får upp bebisen på bröstet så fort jag vill så gör det väl inget om de mjölkar. Eller?

    Jag tog även upp sen avnavling vid medtaget barn och då sa hon att de alltid håller bebisen under placentas nivå och mjölkar i 30 sekunder. Förut höll de på i en minut men nu springer de iväg snabbare enligt de nya riktlinjerna.

    Livmoderssammandragande ges alltid efter att navelsträngen är klippt men det verkar som om de alltid ger det varken det behövs eller inte. Jag sa att jag läst i journalen att jag fått det med barn nr 2 men inte vetat om det och då sa hon att det är ju nästan ett övergrepp. Kan man ju hålla med om.

    Jag känner mig så där nöjd med svaren jag fick. Dessutom hade jag mina barn med mig för att de skulle få se var deras lillebror ska födas så det var ju inte världens lättaste tillfälle att diskutera förlossning. Kanske har mer skinn på näsan när jag ska dit om två veckor igen.

  • Äldre 30 Mar 09:24

    Länk om K-vitamin:

    http://se.babycenter.com/baby/health/vitamink/


    Jag hade tänkt att jag inte skulle skriva ett förlossningsbrev utan att det räckte med det hon skrev in i journalen igår men ju mer jag tänker på det så blir det nog ett brev. Känner att det var vissa saker jag glömde ta upp igår också som jag vill få med i ett brev. Och om jag inte får plats på Södra BB så måste de ju få samma info på den förlossning det blir då för alla KK i Stockholm har väl inte samma journalsystem?!?

    Apropå pappor närvarande vid förlossningen så har du satt grillor i huvet på mig. Min man säger att han gärna slipper vara med på förlossningen (om han verkligen menar det vet jag inte) men jag tycker att han egentligen inte har något alternativ. Men han kanske inte är det bästa stödet. På förlossning nr 2 satt han upptagen i jobbsamtal (just den dagen var den enda han hade svårt att vara borta från jobbet) under en stor del men när jag slutligen röt ifrån så stängde han av telefonen och ägnade sig helt åt mig och var ett enormt stöd. När bebisen slutligen var ute så satte han sig bara på stolen och var aldeles svimfärdig. 

    Samtidigt har jag en kompis som både på förra förlossningen och inför den här har sagt att hon skulle vilja vara med. Kanske skulle hon vara ett bättre stöd. Hon är dessutom sjuksköterska. Men jag vill ju att min man skall få vara med när vår son föds. Fast han tycker allt jag nämner om sen avnavling, bondning osv är flum.

    Det bästa skulle vara om båda kunde var med men det är tyvärr inget alternativ.

    Förra veckan födde en kompis till min svägerska sitt tredje barn hemma på badrumsgolvet. Det tog 24 min från första värk till att bebisen var ute. Ska jag vara ärlig så önskar jag mig nästan en sådan förlossning. Då skulle jag klara allt själv och jag slipper oroa mig för ev klampade navelsträngar, injektioner jag inte märker av osv.

    Nu är det bara 34 dagar kvar till BF. Skönt att få bli av med magen. Inte lika kul att vara gravid nu som det varit tidigare tycker jag.

  • Äldre 30 Mar 09:49
    SchumiFerrari skrev 2010-03-30 09:30:09 följande:
    Varför kan inte båda vara med? Här i Helsingborg får man ha med mer än 1 eller man har iaf fått... Märkligt att inte kunna få ha med en doula...
    Det tror jag absolut att man får för förlossningen men det är min man som är avig. Vi diskuterade saken inför förra förlossningen nämligen.

    Jag skall ta ett ordentligt snack med honom om vad han verkligen vill. Är det så att han inte vill vara med så är det ju bättre om min kompis följer med. Se om vi får tid att snacka ikväll...
  • Äldre 1 May 17:34

    Hej i tråden!
    Här kommer en förlossningsberättelse för er som är intresserade
    Kl. 03.10 natten till torsdag (vecka 39+2) vaknade jag av att dottern var ledsen och samtidigt som mannen var nere och hämtade henne så fick jag min första riktiga värk (har haft en del förvärkar). Man blir lätt lite uppspelt när man förstår att förlossningen närmar sig så det var svårt att fortsätta sova. Men jag slumrade ända fram till ca 6.30 och hade värkar då och då.

    Vid 7-tiden ringde jag södra BB för att säga att det var dags för mig att föda barn. Då fick jag beskedet att det var fullt där. Det var det förra gången jag skulle föda där också. Jag undrade om hon skrev upp mig på någon kö lista och det gjorde hon.
    Vid 10 ringde jag igen för att säga att det var ca 7 min mellan värkarna och funderade på om vi skulle komma in. Då stod det tydligen ett rum och väntade på mig. Hurra! Hon undrade om vi ville komma direkt eller vänta ett tag och eftersom det fanns ett rum avsatt till mig ville jag vänta lite till.

    Maken var ute och donade på huset och jag låg i sängen och halvsov mellan värkarna och dök igenom dem. Det funkade kanon och det var ett enormt drag i värkarna. Men när jag var uppe och rörde på mig kom de tätare och var jobbigare. Så 10.30 bestämde jag mig för att vi skulle åka. Det tog en halvtimme att få ordning på allt innan vi kom iväg så 11 åkte vi och då hade jag kräkts precis innan. (Huvudet vid spinae.)

    11.30 var vi framme på förlossningen och blev visade in i ett jättefint rum. Jag fick sitta/ligga med CTG i en halvtimme och sen undersökte BM mig. Då var jag öppen 8 cm. Jag tyckte att det tryckte på ganska ordentligt och BM sa att det var hinnsäcken som tryckte på.

    Jag körde ut maken för att värma en vetekudde och när han var iväg så började det göra mer ont så jag sa att jag vill nog ha sterial kvaddlar. BM började förbereda det och då fick jag värkar med krysttendens och BM konstaterade att det var för sent för kvaddlarna och hennes kollega fick springa ut i korridoren och ropa tillbaka min man. Utan vetekudde...

    I journalen står det: krystvärkar började 12.20, barnet fött 12.23.

    Snacka om häftigt. Jag dök igenom nästan varenda värk och kände verkligen hur värkarna gjorde nytta. De sista värkarna började jag få svårt att dyka igenom. Men det handlar om kanske 4 st.

    Ut kom en bedårande gosse på 3555 gr och 49 cm. Han blev sent avnavlad fast jag fick inte upp honom på bröstet direkt för de var där och skulle mjölka navelsträngen. Är förvånad att det gör så på ett ställe som Södra BB. Men jag orkar inte hetsa upp mig mer över det nu. 

    Livmoderssammandragande spruta slapp jag helt vilket är deras praxis att ge men hon tyckte som jag att fanns det ingen speciell anledning att få den så var det ju bara onödigt. Jag blödde 100 ml och fick sy ett stygn. Ändå kom han ut som Stålmannen med högerhanden vid kinden.

    Nu är vi hemma och försöker få fart på amningen. Tyvärr vill han inte så himla mycket så jag får truga. Vill verkligen inte behöva ge ersättnig. Ska försöka väcka honom en gång i halvtimmen och mata så hoppas jag det kommer igång. På måndag ska vi tillbaka för PKU-test och då får vi se om han rasat i vikt. HOPPAS, HOPPAS INTE! Amningen har funkat så perfekt med de andra barnen...

    Till er som väntar på förlossningen! Hoppas ni får en lika enkel och underbar förlossning som jag fick!

    Nu skall jag väcka monstret igen och se om han vill äta någon droppe.

    Trevlig 1 maj!

  • Äldre 1 May 17:36

    Oj, vad långt det blev. Föråt!

  • Äldre 12 May 09:02
    Monsterpannkaka skrev 2010-05-12 07:05:05 följande:
    Tack :) Nu tror vi bebis vill komma ut, snart iaf..Haft värkar sen 02 inatt och nu är de med 6 minuters mellanrum ungefär. Ont gör de också ;)Så, kanske  är det den stora Lillafro-dagen :)Uppdaterar er så snart jag vet mer!
    Oh, vad spännande!

    Lycka till!
  • Äldre 19 May 09:33

    Grattis till alla som bebisar. Håller med Abuelita, det föds barn på löpande band i denna tråd.

    Mina bomber har anpassat sig och läcker inte annt än när trollungen gnyr. De är inte ens ömma längre. Skönt.

    Han var lite seg att komma igång med amningen samt att både han och jag blev förkylda första veckan och jag åkte på halsfluss så i början gick han inte upp så bra men förra veckan hade han gått upp 200 gr och de "ska" gå upp 150 gr på en vecka. Skönt att veta att maten man har är tillräcklig.

    Tyvärr har vi inte kommit på något namn ännu, ändå visste vi att det var en pojke. Men vi kommer helt enkelt inte överrens. I söndags trodde jag att vi bestämt oss men då kom farmor med en kommentar så då ville inte min man längre ha det namnet. Suck...

    Mysigt är det med en bebis i alla fall. Konstigt bara att tiden går så himla snabbt. Imorgon är han tre veckor. Snart är det väl dags att köpa moppe.

    Nu ska jag smyga in och läsa Monsterpannkakas förlossningsberättelse. Kul!

Svar på tråden Viktig info som MVC- och förlossningspersonal brukar hoppa över