- +
- Artiklar
- Planerar
- Förälder
- Mina länkar
- Skapa en ny tråd
- Regler
- Forum
- Senaste
- Nya trådar
- Omröstningar
- Quiz
- Obesvarade
- Hetaste
- Kategorier
- Adoption
- Adopterad/vuxen
- Förälder
- Hemma igen
- Hjälp/Råd
- Intresserad
- Land
- Under utredning
- Väntar barnbesked
- Övrigt
- Ekonomi & juridik
- Ekonomi
- Familjerätt
- Företagande
- Juridik
- Konsument/Inhandla
- Lån & skulder
- Spartips
- Övrigt
- Familjeliv.se
- Artiklar
- Dagens fråga
- Efterlysning - media
- Familjeliv - sajten
- Familjeliv förslagslåda
- Helgvärd
- Information
- Jultävlingar på Familjeliv
- Ny på Familjeliv
- Träffar
- Tävlingar - av Familjeliv
- Tävlingar - av medlemmar
- Övrigt
- Fritid & hobby
- Dator & Teknik
- Foto & Video
- Internet
- Motor
- Photoshop
- Pyssel
- Scrapbooking
- Släktforskning
- Spel
- Sport & Fritid
- Teknik
- Övrigt
- Fråga experten
- Barnmorskan
- Öron-näsa-hals- läkaren
- Inaktiva
- Förälder
- 40+
- Allergier
- Amning
- Attachment Parenting
- Barn 0-12mån
- Barn 1-2 år
- Barn 3-5 år
- Barn 6-12 år
- Barn/funktionshinder
- Barnböcker
- Barnkläder
- Barnomsorg
- Barns utveckling
- Barnvagnar
- Bilbarnstol/Säkerhet
- Blöjfri bebis-EC
- Blöjor/Potträning
- Bärsjal / Bärsele
- Dop & Namn
- Efter förlossningen
- Enbarnsföräldrar
- Ensam förälder
- Far/morförälder
- Flaskmatning
- Flerbarnsförälder
- Fosterförälder/barn
- Funktionsnedsättning
- Föräldrapenning
- Hemmaförälder
- Inhandla
- Kost/Matvanor
- Mobbning
- Mor-och farförälder
- Namn
- Njutningsföräldrar
- Pappor
- Pedagogik
- Prematurbarn
- Regnbågsfamilj
- Relation/samliv
- Resa med barn
- Skola
- Styv/Bonusförälder
- Syskon
- Sång/Lek/Boktips
- Sömn/Dygnsrytm
- Tonåring
- Tvillingförälder
- Ung förälder
- Ungdomar
- Uppfostran
- Utlandsförälder
- Varannan-veckas förälder
- Åkomma/sjukdom
- Övrigt
- Barnkalas
- Lekar och aktiviteter
- Gravid
- 40+
- Andra trimestern
- Arbetslivet
- Ensam gravid
- Fosterdiagnostik
- Fosterutveckling
- Förlossning
- Förlossningsrädsla
- Första barnet
- Första trimestern
- Grav. komplikationer
- Hälsa & Kost
- Inhandla/preparera
- Kejsarsnitt
- Mammakroppen
- Namn
- Oro för missfall
- Pappagrupp
- Regnbågsfamilj
- Samlevnad
- Syskon
- Tredje trimestern
- Tvillingar
- Ultraljud
- Ung & Gravid
- Övrigt
- Smärtlindring
- Hus & hem
- Bakning
- Dryck
- Heminredning
- Hus
- Lägenhet
- Matlagning
- Trädgård
- Övrigt
- Husdjur
- Akvarium
- Burfåglar
- Hundar
- Hästar
- Kaniner
- Katter
- Reptiler
- Smågnagare
- Övrigt
- Kropp & själ
- Filosofi
- Frivilligt barnlösa
- Glädje
- Kosthållning
- Medialt
- Mode
- Psykologi
- Relationer
- Rädsla/skräck
- Singel
- Skönhet
- Sorg
- Tatuering & Piercing
- Träning
- Vikt
- Övrigt
- Hälsa
- Känsliga rummet
- Abort
- Adoption
- Allmän debatt
- Barnlängtan
- Ekonomi
- Familjehem
- Familjejuridik-Vårdnadstvist
- Familjerätt
- Förlorat barn
- Förlossningsrädsla
- Föräldraskap
- Graviditet
- Kroppsligt
- Missbruk
- Missfall
- Misshandel/Våld
- Myndighetskontakt
- Psykisk ohälsa
- Relationsproblem
- Skilsmässa/Separation
- Sorg
- Styvförälder
- Svårt att få barn
- Medlemstrådar
- Allmänna
- Föräldrar
- Föräldrar med funktionsnedsättning
- Planerar barn
- Väntar barn
- Nöje
- Bloggliv
- Böcker
- Film/TV
- Humor
- Högtider
- Kultur & Konst
- Musik
- Nöje
- Poesi
- Shopping
- Övrigt
- Resor
- Pappagrupp
- Fritidsintressen
- Föräldrapenning
- Graviditet
- Infertilitet
- Pappaledighet
- Provrörsbefruktning
- Spel
- Sport
- Övrigt
- Planerar barn
- 40+
- Barnlängtan
- Ensamstående/Singel
- Fertilitet & Kropp
- Förberedelser/kost
- Graviditetssymtom
- Graviditetstest
- Kvinnosjukdomar
- Oro för missfall
- Preventivmedel
- Regnbågsfamilj
- Relation & samliv
- Syskon
- Utredning
- Äntligen gravid
- Övrigt
- Samhälle
- Anonyma diskussioner
- Arbete
- Etik
- Fråga mig vad du vill
- Irritation
- Jämställdhet/Genus
- Natur & Miljö
- Nyheter
- Politik
- Religion
- Samhälle
- Språk
- Studerande
- Vetenskapligt
- Välgörenhet
- Övrigt
- Valet 2014 - Vad tycker du?
- Sandlådan
- Egotrådar
- Ironi & satir
- Lektrådar
- Tro det eller ej
- Sex & samlevnad
- Föräldraskap
- Homo/bi/trans
- Könssjukdomar
- Leksaker/hjälpmedel
- Minskad lust
- När man inte vill
- Otrohet
- Sex & graviditet
- Sex & Sånt
- Sex efter förlossning
- Skydd
- Smärta/Obehag
- Ställningar
- Svårt att få barn
- 40+
- Behandlingar
- Ekonomi
- Endometrios
- Fertilitet och kropp
- Insemination
- Läkemedel
- Manlig infertilitet
- Ofrivillig barnlöshet
- Oförklarlig barnlöshet
- PCO
- Provrörsbefr. / IVF
- Regnbågsfamiljer
- Relation och samliv
- Ruvare
- Sekundär barnlöshet
- Singel
- Spermiedonation
- Svårt -bli gravid
- Upprepade missfall
- Utomkvedshavandeskap
- Utredning
- Äggdonation
- Ägglossning
- Äntligen gravid
- Övrigt
- änglarum
- Anhöriga
- Avbruten graviditet
- Begravning
- Grav/Minneslund
- Missfall
- Sjukvård
- Sorg
- Väntan
- Änglabarn
- Änglasyskon
- Övrigt
- Annonsera
- Kontakt
- Säkerhet & regler
- Cookies
-
Äldre 4 Apr 14:052110758 visningar7938 svar79382110758
Viktig info som MVC- och förlossningspersonal brukar hoppa över
Det är tydligen bara det järn som finns i kött och andra animaliska produkter, alltså hemjärn, som kan överdoseras:
”Att överdosera järn är svårt då kroppen bara tar upp den mängd den behöver, förutom då det gäller hemjärn som är vanligt förekommande i exempelvis rött kött." http://www.vitaminsidan.se/mineraler/jarn
I förra tråden diskuterade vi järn från inlägg 921 och några sidor framåt.
-
Navelsträngsnörd som jag är har jag förstås varit inne och tittat på den superlånga navelsträngen med knut på .Fossa skrev 2010-04-02 20:22:07 följande:Hörrni navelsträngsnördar. Kolla in i mitt galleri under starka bilder så får ni se en riktigt lång navelsträng med knut på.Knuten är faktiskt läskigt hård. Tur att det gick bra ändå!Jag talade med min farmor om förlossningen häromdagen och hon berättade att när hennes mamma födde barn (hemma förstås med syskonen närvarande) bet mamman av navelsträngen efter moderkakan kommit ut Man trodde nämligen att allt som kom i kontakt med navelsträngen kunde förgifta barnet och det var särskilt farligt med metaller så sax och kniv gick bort. Eftersom mammans mun ansåg som renast fick det bli ett bett Min farmor är snart 90 år och kommer från Finland.
Vilken himla tur att det var pulsationer i den trots den hårda knuten !!!
Det vore kanske inte så dumt att återinföra den där gamla tron att allt som kommer i kontakt med navelsträngen utom mammans tänder kan förgifta barnet
Då skulle det förstås inte finnas risk för att det blir för tidig avnavling. -
Den viktigaste slutsatsen är att i undersökningsgruppen fick en högre andel mödrar opiater (morfin eller petidin) eller barbiturater (äldre typ av beroendeframkallande läkemedel mot ångest, sömnproblem och epilepsi) , eller båda, under förlossningen. Om läkemedel tillförs mer än 10 timmar före födseln finns ingen signifikant skillnad mellan de båda grupperna. Riskerna ökar när läkemedel har tillförts flera gånger. Dessutom hade mödrarna i studiegruppen fått lustgas under längre perioder och oftare under förlossningen än de i kontrollgruppen. Möjliga påverkande faktorer såsom kirurgiska ingrepp och födelsevikt har beaktats.
Denna rapport har föregåtts av en studie av samma forskarteam, den här gången med fokus på amfetaminmissbruk (Acta Obstet Scand 1988; 67: 677-82). Något som är speciellt för Stockholm är att där finns cirka 3.000 missbrukare som uteslutande använder amfetamin medan det endast finns 400 missbrukare som uteslutande använder opiater.
Den viktigaste slutsatsen av denna studie är att lustgas i samband med förlossningen är en väsentlig riskfaktor för eventuellt amfetaminmissbruk hos barnet senare i livet och missbruksrisken är proportionell till hur länge under förlossningen mamman fått lustgas. Varaktigheten av lustgas och smärtlindrande medel testades i konkurrens med 12 potentiella påverkande faktorer, såsom födelsevikt, förlossningens längd, kirurgiska ingrepp och användande av andra droger, såsom opiater. När lustgas har getts under fyra och en halv timme eller mer är risken att barnet kommer att bli beroende 5,6 gånger högre än om lustgas har getts mindre än 15 minuter.
Jacobson hamnade i den här studien av en slump. Han är professor i medicinsk teknik, och det var när han programmerade datorer som han råkade hitta ett samband mellan traumatiska födslar och självdestruktivt beteende senare i livet.
Födelsedata samlades in från 281 otvetydiga självmordsfall från personer födda i Stockholm efter 1940 och som avled mellan 1978 och 1984. Jämförelse med 2901 personer i kontrollgruppen visar att självmord med kvävning var nära förknippade med syrebrist vid födseln, medan självmord med våldsamma mekaniska hjälpmedel var associerade med mekaniskt födelse trauma
Dessa resultat blir ännu mer betydande om de jämförs med de slutsatser från forskning som gjorts i Rhode Island i USA av Lee Salk med kollegor, om ungdomar som begått självmord (The Lancet, den 16 mars 1985). De prenatala och neonatala uppgifterna om 52 spädbarn som senare begick självmord i åldrarna 12 till 20 år granskades och jämfördes med två matchade kontrollgrupper. Fyrtiosex riskfaktorer undersöktes. En av de viktigaste resultaten är att andningssvårigheter under mer än en timme vid födseln ( förvärras eller orsakas av tidig avnavling) är en riskfaktor för självmord bland ungdomar. Författarna till rapporten föreslår en koppling mellan den dramatiska ökningen av självmord bland tonåringar och det faktum att allt fler barn överlever tack vare moderna metoder för återupplivning.
Jacobsons arbete ger en inblick i de förmodade långsiktiga effekterna av de läkemedel som ofta användes i Sverige mellan 1945 och 1966. Detta får en att undra över långtidseffekterna av den omfattande användning av droger som används idag.
För de av er som inte är familjära med medicinsk statistik, låt oss komma ihåg att alla dessa datoriserade studier endast kan etablera samband och upptäcka riskfaktorer. Korrelation betyder att sambandet mellan två fakta är vanligare än om det skedde av en slump. Statistiker har metoder för utvärdering av ingrepp och andra påverkande faktorer som finns att säga om partiskhet, innan begreppet riskfaktor presenteras. Det är dock alltid möjligt att missa en förväxlande faktor. Med andra ord behöver inte förväxling och riskfaktorer betyda orsak och verkan. Dessutom har statistiker medel till sitt förfogande för att avgöra hur stor en förväxling är .
Av uppenbara skäl är det fortfarande brist på vetenskapliga studier om eventuellt långsiktiga effekter av nya smärtlindringsmetoder, såsom epiduralanestesi (EDA). Men effekterna av epidural på beteendet hos barnet under den första månaden efter födseln har spårats med hjälp av
” neonatala beteendebedömningsskalan" av amerikanske forskaren TB Brazelton. En signifikant effekt av dosens storlek har upptäckts
(Developmental Medicine and Child Neurology, 1992; 34: 1072-80).
Om tackor ges epidural i början av förlossningen visar de inget intresse för sina lamm (Physiology and Behaviour , 1987, 40: 463-72).
Rapporterna om de troliga långsiktiga effekterna av läkemedel som används under perioden kring födelsen är inte förvånande. Hjärnans receptorer omorganiserar sig under exakta stadier i utveckling, och i synnerhet under den perinatala perioden och i puberteten. Detta gäller troligen oxytocinreceptorer, opiatreceptorer, bensodiazepin-receptorer GABA, insulinreceptorer , etc.
Innehållet av de vetenskapliga sammanhangen under 1990-talet gör det allt lättare att förstå att det inte finns några oskyldiga droger. Barnmorskor och läkare som använder lustgas bör känna till att denna gas direkt påverkar neurotransmissionen på opioidreceptorerna.
Utdrag ur Primal Health Research, ett kvartalsvis nyhetsbrev som publiceras av Primal Health Research Centre. Utgivare Dr Michel Odent är författare till många böcker , inklusive Primal Health.
Nu har jag gett mig på något så våghalsigt som att översätta texten i inlägg 184. Om någon upptäcker några felaktigheter är jag förstås bara tacksam om ni meddelar det.
Att föda missbrukare
Majoriteten av barn som föds i rika länder föds i samband med medicinsk smärtlindring. I dessa länder ökar drogmissbruket.
När dessa två fakta läggs samman kan man undra varför inte tusentals forskare försöker bekräfta (eller tillbakavisa) slutsatserna av de studier som B Jacobson och hans team i Sverige gjort om sambandet mellan opiat- och amfetaminmissbruk hos vuxna barn till mödrar som fått medicinsk smärtlindring under förlossningen (BMJ 1990; 301:1067-70).
Forskarteamet studerade förlossningsjournaler från över 200 opiatmissbrukares födda i Stockholm mellan 1945 och 1966. Kontrollgruppen bestod av endast syskon till missbrukare, som också var födda i Stockholm under samma period, i syfte att minska risken för partiskhet orsakad av socioekonomiska faktorer. -
Hoppas det funkar som det ska num så att texten kommer i rätt ordning:
Nu har jag gett mig på något så våghalsigt som att översätta texten i inlägg 184. Om någon upptäcker några felaktigheter är jag förstås bara tacksam om ni meddelar det.
Att föda missbrukare
Majoriteten av barn som föds i rika länder föds i samband med medicinsk smärtlindring. I dessa länder ökar drogmissbruket.
När dessa två fakta läggs samman kan man undra varför inte tusentals forskare försöker bekräfta (eller tillbakavisa) slutsatserna av de studier som B Jacobson och hans team i Sverige gjort om sambandet mellan opiat- och amfetaminmissbruk hos vuxna barn till mödrar som fått medicinsk smärtlindring under förlossningen (BMJ 1990; 301:1067-70).
Forskarteamet studerade förlossningsjournaler från över 200 opiatmissbrukares födda i Stockholm mellan 1945 och 1966. Kontrollgruppen bestod av endast syskon till missbrukare, som också var födda i Stockholm under samma period, i syfte att minska risken för partiskhet orsakad av socioekonomiska faktorer.
Den viktigaste slutsatsen är att i undersökningsgruppen fick en högre andel mödrar opiater (morfin eller petidin) eller barbiturater (äldre typ av beroendeframkallande läkemedel mot ångest, sömnproblem och epilepsi) , eller båda, under förlossningen. Om läkemedel tillförs mer än 10 timmar före födseln finns ingen signifikant skillnad mellan de båda grupperna. Riskerna ökar när läkemedel har tillförts flera gånger. Dessutom hade mödrarna i studiegruppen fått lustgas under längre perioder och oftare under förlossningen än de i kontrollgruppen. Möjliga påverkande faktorer såsom kirurgiska ingrepp och födelsevikt har beaktats.
Denna rapport har föregåtts av en studie av samma forskarteam, den här gången med fokus på amfetaminmissbruk (Acta Obstet Scand 1988; 67: 677-82). Något som är speciellt för Stockholm är att där finns cirka 3.000 missbrukare som uteslutande använder amfetamin medan det endast finns 400 missbrukare som uteslutande använder opiater.
Den viktigaste slutsatsen av denna studie är att lustgas i samband med förlossningen är en väsentlig riskfaktor för eventuellt amfetaminmissbruk hos barnet senare i livet och missbruksrisken är proportionell till hur länge under förlossningen mamman fått lustgas. Varaktigheten av lustgas och smärtlindrande medel testades i konkurrens med 12 potentiella påverkande faktorer, såsom födelsevikt, förlossningens längd, kirurgiska ingrepp och användande av andra droger, såsom opiater. När lustgas har getts under fyra och en halv timme eller mer är risken att barnet kommer att bli beroende 5,6 gånger högre än om lustgas har getts mindre än 15 minuter.
Jacobson hamnade i den här studien av en slump. Han är professor i medicinsk teknik, och det var när han programmerade datorer som han råkade hitta ett samband mellan traumatiska födslar och självdestruktivt beteende senare i livet.
Födelsedata samlades in från 281 otvetydiga självmordsfall från personer födda i Stockholm efter 1940 och som avled mellan 1978 och 1984. Jämförelse med 2901 personer i kontrollgruppen visar att självmord med kvävning var nära förknippade med syrebrist vid födseln, medan självmord med våldsamma mekaniska hjälpmedel var associerade med mekaniskt födelse trauma
Dessa resultat blir ännu mer betydande om de jämförs med de slutsatser från forskning som gjorts i Rhode Island i USA av Lee Salk med kollegor, om ungdomar som begått självmord (The Lancet, den 16 mars 1985). De prenatala och neonatala uppgifterna om 52 spädbarn som senare begick självmord i åldrarna 12 till 20 år granskades och jämfördes med två matchade kontrollgrupper. Fyrtiosex riskfaktorer undersöktes. En av de viktigaste resultaten är att andningssvårigheter under mer än en timme vid födseln ( förvärras eller orsakas av tidig avnavling) är en riskfaktor för självmord bland ungdomar. Författarna till rapporten föreslår en koppling mellan den dramatiska ökningen av självmord bland tonåringar och det faktum att allt fler barn överlever tack vare moderna metoder för återupplivning.
Jacobsons arbete ger en inblick i de förmodade långsiktiga effekterna av de läkemedel som ofta användes i Sverige mellan 1945 och 1966. Detta får en att undra över långtidseffekterna av den omfattande användning av droger som används idag.
För de av er som inte är familjära med medicinsk statistik, låt oss komma ihåg att alla dessa datoriserade studier endast kan etablera samband och upptäcka riskfaktorer. Korrelation betyder att sambandet mellan två fakta är vanligare än om det skedde av en slump. Statistiker har metoder för utvärdering av ingrepp och andra påverkande faktorer som finns att säga om partiskhet, innan begreppet riskfaktor presenteras. Det är dock alltid möjligt att missa en förväxlande faktor. Med andra ord behöver inte förväxling och riskfaktorer betyda orsak och verkan. Dessutom har statistiker medel till sitt förfogande för att avgöra hur stor en förväxling är .
Av uppenbara skäl är det fortfarande brist på vetenskapliga studier om eventuellt långsiktiga effekter av nya smärtlindringsmetoder, såsom epiduralanestesi (EDA). Men effekterna av epidural på beteendet hos barnet under den första månaden efter födseln har spårats med hjälp av
” neonatala beteendebedömningsskalan" av amerikanske forskaren TB Brazelton. En signifikant effekt av dosens storlek har upptäckts
(Developmental Medicine and Child Neurology, 1992; 34: 1072-80).
Om tackor ges epidural i början av förlossningen visar de inget intresse för sina lamm (Physiology and Behaviour , 1987, 40: 463-72).
Rapporterna om de troliga långsiktiga effekterna av läkemedel som används under perioden kring födelsen är inte förvånande. Hjärnans receptorer omorganiserar sig under exakta stadier i utveckling, och i synnerhet under den perinatala perioden och i puberteten. Detta gäller troligen oxytocinreceptorer, opiatreceptorer, bensodiazepin-receptorer GABA, insulinreceptorer , etc.
Innehållet av de vetenskapliga sammanhangen under 1990-talet gör det allt lättare att förstå att det inte finns några oskyldiga droger. Barnmorskor och läkare som använder lustgas bör känna till att denna gas direkt påverkar neurotransmissionen på opioidreceptorerna.
Utdrag ur Primal Health Research, ett kvartalsvis nyhetsbrev som publiceras av Primal Health Research Centre. Utgivare Dr Michel Odent är författare till många böcker , inklusive Primal Health.
-
Ja det här är verkligen scary . Men det som jag tycker är mest scary är att man som gravid inte får någon information om att högt ansedda forskare på Karolinska har kommit fram till detta och att barnmorskor och förlossningsläkare fortfarande säger att lustgas är helt ofarligt.Lia och bäbisen skrev 2010-04-05 09:33:50 följande:Scary. Nja, det skadar iaf inte att försöka hålla sig ifrån lustgasen så länge som möjligt. Den FINNS ju där om jag ångrar mig. Men får jag en likadan förlossning som förra gången, eller snabbare/lättare så ska jag nog fasen fixa det !=)
Det bästa är förstås att förbereda sig så gott man kan på att föda naturligt. Vilket kanske inte känns lika angeläget om man invaggats i tron att det inte finns några risker med medicinsk smärtlindring.
Vill än en gång passa på att tipsa om tråden För oss som ska föda i vår/sommar och vill förbereda oss på en förlossning utan medicinsk smärtlindring
www.familjeliv.se/Forum-11-237/m50674901.html
och i den gamla tråden Föda utan medicinsk bedövning...Era bästa tips
www.familjeliv.se/Forum-2-13/m37818813.html -
syrra skrev 2010-04-02 12:10:55 följande:Konstigt att inte fler är amfetaminmissbrukare i detta land med tanke på hur otroligt många som är födda av mammor som använt sig av lustgas..Hoppas ni som läser denna tåd inte tror på allt som står i en tråd på FL, utan har lärt er att tänka kritiskt och dessutom vet var man finner vetenskapliga artiklar. På Pubmed kan man själv söka artiklar och skaffa sig en egen uppfattning om vad man vill tro...En forskares hypotes om ett ämne behöver inte vara den sanna..Bara för att denna TS tycker så.Tänk själv!
Trot om du vill men jag är faktiskt tacksam för den här typen av kommentarer. Det brukar nämligen få mig att lägga manken till lite extra i sökandet efter viktiga fakta.
Så tack vare det här inlägget hittade jag Giving birth to junkies http://www.wddty.com/giving-birth-to-junkies.html på webbsidan
What Doctors Don´t Tell You som jag nu har översatt och lagt ut både på min blogg, min sida på Facebook och på Facebook- gruppen Sen avnavling – Barnets födslorätt
-
Vore inte den här 20 år gamla studien, som det varit så tyst om i alla år, något för Uppdrag Granskning eller Kalla Fakta att bita i?
Ni som tycker det kan väl tipsa dem? Tror inte det är lönt att jag gör det, eftersom jag redan skrivit till dem så många gånger om avnavlingsfrågan. När det bara är jag som gör det är det ju lätt för dem att tro att det bara är en galen kärring som fått något på hjärnan.
Vilket det kanske är?
Uppdrag Granskning http://svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=2232
Kalla fakta http://www.tv4.se/1.995020/2009/05/13/darfor_ar_ditt_tips_sa_viktigt -
Sen tror ju jag att all medicinering i samband med barnafödande, inklusive lustgas, ligger i Big Pharmas intresse.
Den här artikeln om hur forskara tystas är verkligen intressant.
http://www.sbu.se/sv/Vetenskap--Praxis/Vetenskap-och-praxis/2138/
-
Alla verkar vara så påsklediga, så jag får väl sitta här och snacka för mig själv.
Många tycker säkert att det är att skuldbelägga mammor som tagit medicinsk smärtlindring vid förlossningen.
Själv ser jag det som så , att många föräldrar som verkligen varit perfekta föräldrar och tagit hand om sina barn på allra bästa sätt, ändå känner skuld om deras barn börjar knarka eller tar livet av sig, och går då och grubblar ihjäl sig på vad de kan ha gjort för fel. Så kanske de rent av skulle känna viss lättnad om de fick veta att det här präntades in i barnet redan vid födseln och att det alltså inte är deras fel utan förlossningsvårdens ??
De som däremot borde skuldbeläggas är ju de som ligger bakom att de här forskningsresultaten tystats ner.
Dessutom tycker jag inte vi har rätt att hålla tyst om såna här viktiga forskningsresultat i syfte skydda mödrar som tagit lustgas, och alltså inte skuldbelägga dem . Och därmed offra alla ännu ofödda barn.
Och kanske rent av några barn som tagit livet av sig skulle kunnat räddats om man bara känt till vad som orsakat deras problem, eftersom rätt vård då kanske kunnat sättas in i tid? Ja vem vet?
Och sen är det hög tid att vår gamla snedvridna syn på barnafödande förändras. Den som enligt Michel Odent (som alltså ligger bakom att det här publicerades i Primal Health Research) orsakats av årtusenden av kulturell inblandning i både förlossning och amning, och blivit så snedvriden som den är i dag, då både mödrar och barn skadas av sjukhusrutinerna, såväl fysiskt som psykiskt.
Dags att lägga ut den här videon igen, men en helt annan syn på barnafödande.
">