• Svar på tråden Mola/Druvbörd
  • idetenklabordetvackra
    Mylily skrev 2016-09-07 16:51:27 följande:

    Varit på vul idag och läkaren bekräftade ett friskt foster i v. 7+3.

    Inga tecken på någon mola.

    Så lättad och så häftig att se ett hjärta som slog :)


    Åh grattis ! vilken lättnad! vi fick 2 extra kontroller ( gjorde inget kub dock) innan rul , de va så skönt att få se att det såg bra ut efter molan !!!
  • Anonym (:()

    Hej på er! Kortfattat: Idag skulle jag gått in i vecka 10, men för två veckor sedan var fostret 2 mm (vul hos privat barnmorska). Gymmottagningen dagen efter för ytterligare koll och gjorde hcg prov (23000) pga mycket vävnad sågs på skärmen. Gjorde en uppföljning 7 dagar senare (igår) och fostret hade inte växt något (Missed abortion). Jag gjorde hcg-prov igen som visade 30000, största sannolikhet partiell mola eftersom det väl ska sjunka, inte höjas? Jag fick en tid för skrapning idag, gjorde så ont efteråt. Får provsvaren skickade om typ tre veckor... lång väntan.

  • ellinoras

    Jag ser att detta är en gammal tråd men kanske finns någon kvar...?

    I november var jag "gravid" i v 13 och gjorde ul för kub-test. Det fanns inget foster och efter vidare undersökning fick jag göra en skrapning då de misstänkte mola. Idag fick jag beskedet att det var en partiell mola. Jag är så oerhört ledsen och rädd. Jag sörjer fortfarande vårt lilla barn som inte fanns och det här gör det ju inte bättre. Vi har ett barn på 18 månader, jag vill så gärna få ett till och att hon ska få ha syskon. Nu är jag orolig att det inte blir så, jag är 34 år och har kanske inte hur mycket tid som helst att få syskon.

    Jag ser att ni som skrivit i tråden har haft olika långa "gravidförbud". Har det gått bra sen efteråt? Jag skulle bli så glad för några solskenshistorier!

    Kram på er alla som kämpat och kämpar med detta elände ?

  • Anonym (C)
    ellinoras skrev 2018-01-05 14:20:20 följande:

    Jag ser att detta är en gammal tråd men kanske finns någon kvar...?

    I november var jag "gravid" i v 13 och gjorde ul för kub-test. Det fanns inget foster och efter vidare undersökning fick jag göra en skrapning då de misstänkte mola. Idag fick jag beskedet att det var en partiell mola. Jag är så oerhört ledsen och rädd. Jag sörjer fortfarande vårt lilla barn som inte fanns och det här gör det ju inte bättre. Vi har ett barn på 18 månader, jag vill så gärna få ett till och att hon ska få ha syskon. Nu är jag orolig att det inte blir så, jag är 34 år och har kanske inte hur mycket tid som helst att få syskon.

    Jag ser att ni som skrivit i tråden har haft olika långa "gravidförbud". Har det gått bra sen efteråt? Jag skulle bli så glad för några solskenshistorier!

    Kram på er alla som kämpat och kämpar med detta elände ?


    Hej,

    Jag vet inte vad jag ska skriva, jag beklagar att ni tvingas gå igenom det här med Mola, det är fruktansvärt!!

    Jag förstår verkligen att du sörjer det barn ni hade längtat efter. Jag fick en komplett Mola i juni 2016 därefter fick jag gå på provtagningar fram till maj 2017 då jag fick okej att försöka bli gravid igen. Vi hade sån tur att det tog sig direkt så om ca 6 veckor är lillebror beräknad <3

    Du får gärna skicka PM om du känner att du vill prata med någon. Jag kände mig så otroligt ensam även om jag hade stöd från familj och vänner.
  • idetenklabordetvackra
    ellinoras skrev 2018-01-05 14:20:20 följande:

    Jag ser att detta är en gammal tråd men kanske finns någon kvar...?

    I november var jag "gravid" i v 13 och gjorde ul för kub-test. Det fanns inget foster och efter vidare undersökning fick jag göra en skrapning då de misstänkte mola. Idag fick jag beskedet att det var en partiell mola. Jag är så oerhört ledsen och rädd. Jag sörjer fortfarande vårt lilla barn som inte fanns och det här gör det ju inte bättre. Vi har ett barn på 18 månader, jag vill så gärna få ett till och att hon ska få ha syskon. Nu är jag orolig att det inte blir så, jag är 34 år och har kanske inte hur mycket tid som helst att få syskon.

    Jag ser att ni som skrivit i tråden har haft olika långa "gravidförbud". Har det gått bra sen efteråt? Jag skulle bli så glad för några solskenshistorier!

    Kram på er alla som kämpat och kämpar med detta elände ?


    hej ?

    beklagar att ni fick gå igenom de här , det är hemskt stt behövde genomgå dettA !

    fick partiell mola 2013, i v12.. hade provtagning några månader & gravförbud i 10 mån.. sen tog se oss ända till 2016 innan vi fick ett + igen..men då gick allt fintså har en dotter på.15 mån nu ? vi fick några extra vul i början av gravidteten för att säkett veta att de inte blev mola igen..

    hoppas allt går bra för dig ?
  • ellinoras
    Anonym (C) skrev 2018-01-14 16:46:22 följande:

    Hej,

    Jag vet inte vad jag ska skriva, jag beklagar att ni tvingas gå igenom det här med Mola, det är fruktansvärt!!

    Jag förstår verkligen att du sörjer det barn ni hade längtat efter. Jag fick en komplett Mola i juni 2016 därefter fick jag gå på provtagningar fram till maj 2017 då jag fick okej att försöka bli gravid igen. Vi hade sån tur att det tog sig direkt så om ca 6 veckor är lillebror beräknad <3

    Du får gärna skicka PM om du känner att du vill prata med någon. Jag kände mig så otroligt ensam även om jag hade stöd från familj och vänner.


    Men så underbart, stort grattis!! Vad skönt att det gick direkt efter en sån lång väntan. Hur tyckte du det var att bli gravid igen? Jag är lite rädd för det, samtidigt som jag längtar och hoppas väldigt mycket.

    Och tack :) Jag känner mig också ensam med detta. Jag kan absolut prata med min man, men på något vis är det mycket mer min sorg. Jag har fler vänner som är gravida och jag känner att jag drar mig undan från dem, jag orkar liksom inte.
  • ellinoras
    idetenklabordetvackra skrev 2018-01-14 22:55:52 följande:

    hej ?

    beklagar att ni fick gå igenom de här , det är hemskt stt behövde genomgå dettA !

    fick partiell mola 2013, i v12.. hade provtagning några månader & gravförbud i 10 mån.. sen tog se oss ända till 2016 innan vi fick ett + igen..men då gick allt fintså har en dotter på.15 mån nu ? vi fick några extra vul i början av gravidteten för att säkett veta att de inte blev mola igen..

    hoppas allt går bra för dig ?


    Tack snälla :) Men hu, vilken lång väntan. Vad skönt att allt gick bra! Om jag blir gravid igen vill jag absolut göra vul för att kolla, men jag vågar knappt hoppas på det.
  • ellinoras

    Jag har förresten lämnat mitt första blodprov nu. Hcg hade sjunkit från 51000 till 8 på 5 veckor. Jag ska ta nya prov om 1 och 3 veckor, läkaren verkade förvänta sig att allt skulle vara bra efter det och att vi kunde försöka bli gravida. Men kanske jag missförstod på något vis, de flesta verkar ju bli tillsagda att vänta.

    Det är lite dubbelt, å ena sidan är jag tacksam att det inte var värre, å andra sidan sitter jag och försöker räkna ut om vi kommer hinna få grönt innan nästa ägglossning.

  • Anonym (C)
    ellinoras skrev 2018-01-15 20:46:31 följande:

    Men så underbart, stort grattis!! Vad skönt att det gick direkt efter en sån lång väntan. Hur tyckte du det var att bli gravid igen? Jag är lite rädd för det, samtidigt som jag längtar och hoppas väldigt mycket.

    Och tack :) Jag känner mig också ensam med detta. Jag kan absolut prata med min man, men på något vis är det mycket mer min sorg. Jag har fler vänner som är gravida och jag känner att jag drar mig undan från dem, jag orkar liksom inte.


    Det var såklart väldigt mycket tankar och oro i början. När jag var gravid i v.6 så åkte vi utomlands i 3 veckor och första dagen fick jag en blödning och sen mådde jag så illa att jag inte kunde ta mig ur sängen på hela semestern. Jag kan säga att jag hade sån ångest och bara längtade hem så vi fick göra ett tidigt VUL, när vi gjorde det och läkaren sa att det fanns ett foster och att hjärtat slog fint så brast allt. Herregud va vi grät både jag och min sambo :)

    Ja men jag tror att det är svårt för någon utomstående att förstå. Vi fick höra kommentarer som "ja men nu har ni ju en anledning att ligga mer med varandra" ibland undrar man vad det är för fel på folk. Och vissa kunde inte förstå vår stora sorg att behöva vänta 1 år på att få bli gravida igen.

    Åh det är ju jättebra!! :) jag vet inte exakt vad som gäller vid en partiell mola men vid en komplett mola så skulle man ner till nollvärde inom 8 veckor och därefter gravidförbud 6 månader (tog prover en gång i månaden under denna period) men jag tror det är okej att bli gravid tidigare vid partiell mola.
  • ellinoras
    Anonym (C) skrev 2018-01-15 21:23:40 följande:

    Det var såklart väldigt mycket tankar och oro i början. När jag var gravid i v.6 så åkte vi utomlands i 3 veckor och första dagen fick jag en blödning och sen mådde jag så illa att jag inte kunde ta mig ur sängen på hela semestern. Jag kan säga att jag hade sån ångest och bara längtade hem så vi fick göra ett tidigt VUL, när vi gjorde det och läkaren sa att det fanns ett foster och att hjärtat slog fint så brast allt. Herregud va vi grät både jag och min sambo :)

    Ja men jag tror att det är svårt för någon utomstående att förstå. Vi fick höra kommentarer som "ja men nu har ni ju en anledning att ligga mer med varandra" ibland undrar man vad det är för fel på folk. Och vissa kunde inte förstå vår stora sorg att behöva vänta 1 år på att få bli gravida igen.

    Åh det är ju jättebra!! :) jag vet inte exakt vad som gäller vid en partiell mola men vid en komplett mola så skulle man ner till nollvärde inom 8 veckor och därefter gravidförbud 6 månader (tog prover en gång i månaden under denna period) men jag tror det är okej att bli gravid tidigare vid partiell mola.


    Tack för att du delar :) Jag tror att jag också kommer att vara väldigt orolig om jag blir gravid igen. Jag har svårt att trösta mig med att det är väldigt ovanligt att det går fel igen, när det redan har hänt nåt som det är så pass liten risk för. Samtidigt vet jag ju att det oftast går bra! Det är en tröst att få höra om att ni har en lillebror på väg :)

    Du har rätt i att det säkert är svårt att förstå. Och ärligt så hade jag haft svårt att fatta själv för några år sedan, innan jag började planera barn själv. Men att säga såna där saker, fy så obetänksamt.

    Ibland känner jag det som att jag "inte får" vara ledsen för detta längre, som att det är ok att vara ledsen ett tag men att det borde ha gått över tills nu. Men jag är fortfarande ledsen.

    Ja, det är skönt att hcg är på väg ner, jag hoppas att det fortsätter så. Men det är svårt med all ovisshet, jag går mest och väntar på nästa provtagning.
Svar på tråden Mola/Druvbörd