Hur 17 får man hjälp med sköldkörtelproblem i det här landet? (Långt och desperat)

Jag skrev en tråd tidigare om mina symtom men nu har jag förstått att de verkligen handlar om sköldkörteln så jag vill ändra min fråga.
Jag har sköldkörtelsjukdom i släkten, min syster med flera andra släktingar, och när jag fick mina värden trodde jag att jag äntligen skulle få hjälp.

S-TSH (Dxl)  5,5 mE/L     referensintervall 0,4-3,5
S-TPO-ak      91 kE/L       referensintervall  <34

(T3 och T4 har jag inte fått några klara besked om.) Problemet är att mitt S-TSH verkar variera och ligger ibland inom de normala värdena men alltid i det övre intervallet, t.ex. 3,9 med gränsvärde 4.

Det här gör att läkarna inte ens vill överväga behandling. Om jag inte hade haft några symtom skulle det förstås inte spela någon roll för mig men jag mår verkligen uselt. 
Det här är några av mina symtom:

- Extrem trötthet (jag har svårt att sova och måste ta sömntabletter men är lika trött hur mycket jag än sover)  

- B12-brist (jag får injektioner varje månad men det hjälper inte längre)

- Frusenhet (jag fryser hela tiden och sover numera i kofta och varma kläder under ett lager av filtar)

- Ledvärk (jag skickades till reumatolog när värken blev för svår och fick reumamedicin (Orudis retard) som jag tar varje dag)

- Karpateltunnelsyndrom (läkaren konstaterade bara att jag plötsligt fick det men kunde inte förklara varför)

- Muskelsvaghet/spänningar

- Svullnader (bland annat under fötterna som gör otroligt ont, särskilt när jag gått/stått en längre stund, jag har inlägg men det hjälper inte när hela fotsulorna börjar svullna)  

- Hjärtklappning (det får jag nästan dagligen och ofta utan ansträngning, jag kan plötsligt bli matt, yr och svag medan hjärtat slår som 17)

Det jag undrar är om det inte spelar någon roll att jag mår så här dåligt bara för att mina värden är lite förhöjda eller precis på gränsen? Läkarna vet att jag har de här symtomen, en del av dem är ju t.o.m. synliga/mätbara och de har inga problem med att sjukskriva mig och skriva ut smärtstillande (eller antidepressiva som jag vägrar ta) men jag vill ju bara bli bra!

Jag vill inte sitta hemma och går till jobbet ändå men det är tungt. När jag har jobbat en hel dag är jag så trött att jag måste sitta på en stol och laga mat. Hushållet förefaller och jag måste tacka nej till alla akvtiviteter efter jobbet.

Jag försöker göra så mycket som möjligt med mitt barn, (jag är ensamstående), på helgerna men efter jobbet är det kört och det känns nästan som det värsta av allt. Han har t.ex. en fritidsaktivitet efter dagis som vi inte kunde fortsätta med p.g.a. det här och jag har så dåligt samvete för det. Jag släpade mig dit tills jag inte fixade det längre och då är jag ändå vanligtvis en fysiskt och mentalt stark person.  
Ska vi behöva leva så?

Jag är 39 år, smal, har aldrig rökt och tycker om att röra på mig (jag älskar att vara ute i skogen och gå långa promenader men det finns inte en chans just nu och det gör mig så låg). Mina värden är perfekta förutom sköldkörteln, antikroppar och B12. (Kortisol etc är inte kollat.)

Vad är det egentligen som krävs för att få hjälp?
Jag blir ju inte bättre bara för att mina läkare visar mig ett papper där det står att jag är (relativt) normal.
Jag har frågat förut och gör det igen eftersom jag är desperat: Kan ni tipsa mig om en bra läkare eller avdelning som verkligen kan det här om sköldkörteln så vore jag oerhört tacksam! (Bara sjukhus/mottagning räcker om ni inte vill skriva ut namn på personer.)

TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2010-05-08 09:13
Jag bor i Stockholm.