Är jag ensam om att tykca att man kan förlåta en otrohet?!
Ens sak som förvånar mig är att varje gång någon stackare blivit bdragen eller tror det, och skriver om det i känsliga rummet så får den personen bara svar av typen "vilket as, lämna honom", "har han inte redan varit otrogen så har han ändå tänkt vara det, lämna!" osv.
Tror inte det hjälper någon i en uppriven situation. Vissa verkar ju ta andras råd på stort allvar och att alla ska hetsa ts att lämna för ett sådan brott när dom inte ens känner personen eller dennes partner är ju lite konstigt.
En människa är väl mer än otroheten? Hur kan man gå från underbar make/maka till ett otroget svin på bara en dag? Den underbara persoenn finns ju kvar där, också.
Jag säger inte att otrohet är bra eller okej, bara att om relationen är bra i övrigt och man är lycklig med den andra parten så finns det en del att jobba på.
Ett försök är man skyldig sig själv om inte annat.
Man kan göra så mycket här i livet, bra och dåliga saker, i vått oh torrt ställa upp och finnas för varnadra, någon gång svika. Visst det är smärtsamt, man allt bra man gör för varandra då, betyder det ingenting?
har inte varit utsatt för otrohet eller varit otrogen. Men är ganska säker på att om jag 89-årig pensionär, får veta attm min kille varit otrogen en enda gång för 70 år sedan när vi hade varit ihop något år, så skulle jagi nte kunna bry mig mindre. Ett lyckligt liv och något enstaka snedsteg, big deal?
Flera år långt förhållande bakom rygen däremot det är nog inte möjligt att reparera..