Besked efter 3 år:Du är ej biologisk pappa.

Hoppas jag lagt detta inlägg i rätt tråd nu....

Min lillebror, numera 25 år gammal, var 22 när han träffade en tjej som då var 27 år. Hon blev gravid redan första natten de hade tillsammans. Men trots att magen växte inför alla våra ögon, så nekade hon till att vara gravid, påstod att hon hade mens som vanligt, att hon tagit flera negativa gravtester, och så vidare.
Lillebror, förvirrad och rädd, trodde henne. (IDIOT, kan jag tycka såhär i efterhand.....)
När hon var i vecka 28 tror jag, så gjordes ett ultraljud, och man såg ju en BEBIS. Hon hade fortsatt neka graviditet, och påstod att hon förut haft cystor på tarmarna som vuxit, och att läkaren sagt att det kunde vara cystor nu igen, därav skulle man kontrollera med ultraljud.
Lillebror höll på att SVIMMA, när de sa att det fanns en livs levande bebis i magen.

Han fick inte chans att vänja sig vid tanken ens, för 5 veckor efter utraljudet kom bebisen, en liten kille. För tidigt född, men vid god hälsa.

Lillebror och kvinnan fortsatte tillsammans, och min lillebror var  djupt olycklig... Han var bara 22, och hade "klantat till sitt liv" på detta sätt tyckte han... Han ville inte vara med kvinnan, älskade henne inte, men trodde han var tvungen att stanna och "stå ut", på grund av deras gemensamma barn....

Han stannade i 2 år, innan de ÄNTLIGEN separerade. Under dessa 2 år visade kvinnan tydliga störningar i psyket, på flera olika sätt...
Sonen har bott hos min lillebror, varit skriven hos min lillebror, och gått på dagis i min lillebrors stad. Modern bor i en grannstad, 4 mil bort.

Sonen blir 3 år nu i juni, och för 3 månader sedan fick min lillebror hem papper om att inställa sig för faderskapstest..............
Testet tas, och han är inte pappa. Hans värld rasar. Självklart.....
Kvinnan anger sitt ex som pappa, killen hon var tillsammans med när hon träffade min lillebror. (Detta kom fram för endast ett halvår sedan.) Exet testar sig, men är heller ej pappan....?

Min lillebror är helt knäckt.... Vi i övriga familhen med... i snart 3 år har vi levt med denna lilla goa kille, trott att han var "vår", och så är han inte det....?
Vad ska det bli av honom...?

3 månader efter att lillebror och kvinnan separerat träffade hon en ny kille, 22 år gammal, och blev gravid igen. Så nu har hon även en bebis på 3 månader....

Det känns som att "vår" lille pojke har DÖTT...!! Sorgen är olidlig...! Vi får inte träffa honom, har ingen chans att kolla hur han mår, och gud så vi saknar honom.... Som jag förstått så har lillebror inga rättigheter iallafall, eftersom han inte är biologisk pappa...?

Vad ska man göra...? Vad KAN man göra....? Borde inte socialen reagera? Hon anger en kille som pappa, efter 3 år en annan kille som pappa, och ingen av dem ÄR pappan...?

Tack för att du orkade läsa....