Hej, jag ska om nån månad gå igenom min första förlossning. För att inte bara vara nervös så tänkte jag hitta så mycket positivt som möjligt..förutom den sjäålvklaraste :) ett litet underverk..
Läste i en tidning där folk skickat in roliga historier från deras förlossningar. Är det nån som har nån att dela med sig?:)
jag bajsade på mig massor....bm torkade bara bort det utan att säga något alls..
jag säger helt plötsligt fan vad det luktar illa här...och bm svarar att det luktar förlossning..nä det luktar skit sa jag =)
så de bytte snabbt hela sopsäcken där bajspapprerna var slängda hahahaha...tur att sambon han stod vid fönstret så han fick frisk luft...
*haha* men usch....fast det hör ju tyvärr till ibland (om man har otur)
Jag fick mina värkar 6 dagar före BF och var absolut inte beredd på det (första barnet). Jag var väldigt aktiv in i det sista på min graviditet så samma dag hade jag målat 4 dörrar (i latensfasen som jag trodde var förvärkar) och väntade på en flyttfirma som skulle komma med mitt piano som stått på annan ort. Hade väldigt regelbundna värkar och gick in i den aktiva fasen när det började bli dags för flyttfirman att komma. Ringde snabbt hem min sambo för att jag inte ville ta emot två gigantiska flyttgubbar i mitt skick, skulle jag försöka lotsa dem dit de skulle ställa pianot och kollapsa var tredje minut så värkarna smällde till? Sambon kom hem innan flyttgubbarn kom och jag gömde mig inne på vår toalett tills de var klara! 
hahah tur att dom lagade bebis så snabbt!! **
hahah tur att dom lagade bebis så snabbt!! **
Ni som redan varit på förlossningen vet ju hur otroligt "hot" man ser ut :)
Ni andra kan ju bara ana.. ha ha..
Svullen till tusen, iklädd i en vit nattskjorta, håret i nån konstig knut man gjorde 7 timmar sen eller nått eländigt ruffs.. ha ha
Vi låg inne på förlossningsrummet och sambon började se lite blek ut.. Så jag tänkte "Nä, fan.. han måste ut härifrån!". Så jag bad honom att gå ut och ta lite luft, gå till kiosken, ringa någon, köpa en tidning.. what ever.. bara han kommer ut och får röra lite på sig.
Så vi gick tillsammans ut i korridoren för att jag skulle passa på att kila på toaletten som jag blivit ombedd av bm att göra. Sagt och gjort, sambon stack och jag vankade av och an.. sakta... sakta mot toaletten.. stoppades hela tiden av värkarna som kom så att jag var tvungen att ta en paus.. Så denna process tog ett litet tag om jag säger så :)
Jag lyckades gå på toa, och bar mig ut på min färd mot rummet vi hade fått.
När jag går där, så ser jag så passande att sambon öppnar dörren in mot korridoren från trapphuset. Toppen, tänkte jag.. Nu kan vi gå tillsammans!
Så jag stannar och väntar in honom.. och får så passande en värk... Varpå han går FÖRBI mig!?
Jag står som ett frågetecken och tänker bara "Va fan, skämtar han??" och jag ropar hans namn... Han vänder sig om och ser ut som att han sett ett spöke och utbrister "VA VAR DET DU???? JAG TÄNKTE.. FAN VA HON SER UT!!" samtidigt som ljudliga skratt hörs i korridåren då barnmorskorna såg hela scenen :D
haha. ...)
Glömde skriva, jag citerade serien "Solsidan" emellan krystvärkarna. Jag vågade nämligen inte krysta fastän de sa att jag fick, var skraj för att spricka, så jag sa; "FÅR jag verkligen krysta nu, för jag vill verkligen inte...åh, nu ska jag citera Solsidan, spricka från Ystad till Haparanda!" Och alla i rummet inklusive jag fnissade åt det jag just sagt, hihi! :)