Fler som förlorat barn i blodförgiftning?

Vill bara ge dig en stoooooooooooooooor kram!

Vår son dog av blodförgiftning men det var i sviterna efter en brusten blindtarm.. Skickar en bamse kram Anna

Vår Elias dog för två år sedan av blodförgiftning orsakad av klebsiella. Han fick blodförgiftningen p.g.a att han var leversjuk.

Stor kram! 

Vår lilla kille var helt frisk innan. Känns så overkligt. Har aldrig hört talas om att man kan dö i den typen av förgiftning. Pneumokocker är ju jättevanligt...

Läste din pres.
Vår älskling hette också Wilhelm! Och jag heter Anna och är 33 år...
För oss gick allt väldigt fort, han var frisk och glad, somnade och vaknade aldrig mer. Fy så jobbigt för er att inte "bara" behöva sörja ert barn utan dessutom slåss mot sjukvården för felbehandling! 
Vi har en storasyster i familjen och det är vi otroligt glada för. Hon får oss att kliva upp på morgnarna och vi kan till och med skratta åt hennes tokigheter emellanåt. Utan henne vet jag inte hur det skulle gå...

Just sepsis är ett väldigt allvarligt tillstånd för alla och speciellt för spädbarn. När bakterier tar sig in blodomloppet så påverkas hela kroppen och alla organ. Det är därför det kan gå så fort. Bara ett par timmar innan Elias gick bort fick vi beskedet att han skulle transplanteras dagen efter eftersom han var så stabil.
Det är ofattbart att något så litet kan vålla så stor skada... 

Helt ofattbart att det kan gå så fort. Han var ju helt pigg och frisk innan han vilade, sedan vaknade han inte mer...

Jag visste att det var farligt och att det är jätteallvarligt. Men jag visste inte att det kunde komma så obemärkt och gå så ofantligt fort. Och inte att man kunde dö av pneumokocker! Streptokocker visste jag, men pneumokocker trodde jag var näst intill ofarliga. Alla ungar har ju pneumokocker titt som tätt...

Jag är verkligen ledsen för er lille Elias. Samtidigt känns det på något sätt skönt att veta att det finns barn som dött av blodförgiftning fast de varit på sjukhus. En bekräftelse på att vi inte kunnat göra något, även om vi genom något magiskt vis kunnat se att han skulle bli sjuk i förväg. Vi hade inte kunnat rädda honom även om vi haft honom i vår famn och sekunden han slutade andas börjat ge hjärt-lungräddning. Då var det redan försent...

Åh vad jag är ledsen att vi inte är ensamma om denna tragedi, jag önskar ingen annan fått/får uppleva förlusten av ett barn. Men samtidigt känns det bra att veta att vi inte är ensamma...

Gammalt inlägg det här. Men min dotter 2 år. Blev några dagar innan julafton 2015 akut sjuk. Spydde på morgonen, fick skyhög feber 40-41 grader.

Vi gav Alvedon o trodde de va vanlig virus.

Senare på kvällen fick hon utslag som blåmärken på hela kroppen och blev allt sämre... vi fick ingen kontakt med henne.

Ringde in och vi fick komma in akut.

Dom tog prover och satte dropp och gav henne antibiotika direkt in i blodet.

Låg på IVA första natten. Fick då veta att hon hade blodförgiftning och meningit.

Låg inne i en vecka med dropp och antibiotika hon fick en CVK på halsen. Bara några dagar senare va hon uppe på benen och började äta.

Hon blev allt bättre o bättre:)

Idag mår hon hur bra som helst, och inga men efter meningit en.

Jag är då oerhört tacksam för att allt gick bra.

Och jag beklagar er som mist era barn:(