2 ma innan - nu gravid igen och väldigt orolig...

Vet precis vad du pratar om. Hade en ofostrig graviditet som upptäcktes i v 11 i juni förra året och en graviditet där fostret dog i v 13 nu i januari i år. Blev gravid igen i mars och har varit superorolig hela tiden. Har dock fått en koll på kk tidigt i graviditeten och bokat privat senast i v 14 för att kunna lugna ner mig. Gick in i v 15 nu i fredags och börjar känna mig lite lugnare men oron finns fortfarande där. Har egentligen inget riktigt bra tips men för mig har det ändå lugnat mig lite att få se på vul att det ändå finns något just för tillfället.

Håller tummarna för dig och önskar dig lycka till!

Hej TS! Vill bara säga att jag VERKLIGEN förstår dig. Vi har försökt i över två år nu och jag har bara varit gravid en gång förut, då blev det MA. Nu är jag gravid igen och har jättesvårt att slappna av. Det var lättare i början, för då hade jag mer symptom, men nu är det helt stiltje och då tänker jag förstås att hormonnivåerna börjat sjunka för att graviditeten avstannat. Vi har vul på tisdag, så då får vi veta i alla fall.

Jag tycker också den där känslan av att tiden går är jättejobbig. Det tar ju evigheter - först att vänta på besked, sedan på blödning, sedan på att testa negativt, och för vår del sedan på att få komma igång med behandling igen. Det är förskräckligt segt.

Ibland undrar jag verkligen hur mycket man orkar... Vi står i adoptionskö också och när det känns såhär är det ju inte utan att man funderar på att bara lägga ned hela fabriken och satsa på det spåret istället.

Hoppas att det går bra för dig!

Hej

Jag förstår er helt och hållet!!!. Jag är i vecka 7 nu och har två mf och ett MA bakom mig. Ma:t var i vecka 12 fast fostret dog i v. 8. Nu när jag är gravid igen kan jag inte släppa tanken på ett till missfall för en sekund. Känns nästan som om jag ska bli galen av tankarna och allt kolla efter blod på papper ect.

Jag ska på vul på tisdag och jag längtar. Ska bli skönt att få veta, vilket det är än blir. Jag vill bara veta om det finns ett hjärta som tickar eller inte.

De upptäckte att jag hade bakeriell vagignos vilken kanske har lett till alla tre missfallen innan och nu när jag är behandlad för det så kanske det finns en bättre chans. (det enda som håller hoppet uppe)

Inga76: vi funderar också på att ställa oss i adoptionskö. Var det mycket krångligt?

På sätt och vis skönt att höra att man inte är ensam, även om jag inte skulle önska någon människa att behöva gå igenom det här!!

Felicia2006 - vi har vul samma dag! Får hoppas att det är en turdag. Hade du inga symptom alls på din bakteriella vaginos? Hur kom de på att du hade det?

Adoptionskö är inte alls krångligt - man bara blir sökandemedlem i en organisation. Det finns ett antal olika, en lista finns här: www.mia.eu/organisation/org.htm. Det är ganska dyrt - vi är med i Adoptionscentrum och det kostar 2975/par och år att stå i kö. Men om adoption är något ni alls funderar på tycker jag verkligen ni ska ställa er i kö med det samma, för köerna är jättelånga. De krångliga bitarna kommer först med hemutredning och papperssamlande och sådant, och det kan man spara tills man verkligen bestämt sig.

Tack för era svar! Hoppas att det kommer gå bra för oss alla! Skönt med vul i veckan...mitt är inte förrän nästa vecka, efter perioden när jag haft ma innan...känns osm att man knappt kommer ha ett liv innan man vet...på g av oron. Men jag ska försöka slappna av och tänka positivt.

Lallan: gud vad skönt det låter att ha gått in i vecka 15! Hoppas att jag med kommer dit och kan slappna av då!

Felicia 2006: är också intresserad av att höra me rom bakteriell vaginos

Jag tror att jag kommer boka in ytterligare ett vull om det nästa vecka ser bra ut, ett i typ vecka 12 eller 13...så kan jag nog slappna av efter det hoppas jag. Man kan ju inte gå och vara hur orolig som helst i 9 månader iaf! Då blir man ju helt galen (vilket jag väl snudd på är redan :)

Hur går det med era symptom? Jag har varit mindre trött men känt av molvärk i magen och ömma bröst idag ganska mycket.

Inga76: Ja, då blir det spännande i morgon!!! Då kan vi vara lugna en dag i alla fall men sen kommer jag säkert att börja oroa mig igen....=/ Vet du om man får gå på en till kontroll innan ultraljudet i vecka 17? Jag håller tummarna för dig i morgon!

Jo om Bakteriell vaginos. Jag läste själv om det på nätet och bad min läkare att ta prov (de gör testet med en tops) för det och det var ju det det var och jag fick behandling direkt. Känns ju väldigt irriterande eftersom de har tagit massssor av andra prover som har varit bra allihop och så var det något så lättbehandlat som en bakterie som har orsakat missfallen (troligtvis) Jag rekommenderar er verkligen att kolla upp det. Där jag bor kan man även ta provet på mvc. Tjata er till det!!!! Synd att man ska behöva tjata bara=( Jag hade inga symptom alls.

Inga76: Hur gick det för dig? Jag fick se ett pickande hjärta så idag har jag för första gången varit lite lugn.....

Hej! Grattis till lyckat vul, vad kul att det gick bra! Det gick bra för oss också! Den var precis så stor som den skulle och hjärtat slog så fint! Vad som helst kan förstås hända, men det här var verkligen en milstolpe för oss, så just nu känns det bara fantastiskt!

Men det är ju otroligt skumt att alla symptomen är försvunna. Brösten har krympt till och med. Så vi var ju rätt inställda på negativt besked... Nu är det istället "nytt personbästa hela tiden" som maken säger

Hej !
Jag har liknade historia, 2 ma bakom mig som skedde runt v.9. Nu e jag gravid igen, 6+4 idag. Var på vul på fm och man såg en liten ärta och ett litet hjärta !  Men tyckte inte oron släppt så mkt för det..... Sen så sa gynekologen att jag hade en hjärtformad livmoder som kan har påverkat mina tidigare grav och om jag får mf igen så måste jag operera livmodern å då får man inte bli gravid på ett halvår efter det !!! Så hoppas innerligen att jag inte får nåt mer mf nu !!

Har tid för ett nytt ul men inte förrän i v 12-13 nån gång, men det e egentligen ganska bra, för ser det okej ut då så kan man nog slappna av lite mer.

hej! jag förstår eran oro också!! har en ofostrig graviditet bakom mig som blev upptäckt i v 10 , decmeber -2009, nu är jag väldigt tidigt gravid igen och är såklart så orolig över att samma sak ska hända igen... att man aldrig bara kan få vara helt lugn och lycklig!...

Jag har varit med om exakt samma sak!

Två ma, där fostret slutade utvecklas samma vecka, samma dag (8+3).
Så jag skulle vilja veta hur det gick för er denna tredje gång, whatever och hallonet80??