• Byte av knäled, någon med erfarenhet/kunskap?

    Fre 6 aug 2010 17:40 Läst 4191 gånger Totalt 8 svar
    Fre 6 aug 2010 17:40

    Finns det någon med kunskap om eller erfarenhet av knäledsbyte? Min pappa ska byta båda sina knän i september och jag undrar lite över återhämtningstiden. När kan/får man lämna sjukhuset och när kan man stödja på benen, med eller utan kryckor?

    (Han kommer säkert få dessa besked av sin läkare men jag har lovat att bo hos honom den första tiden och orkar inte vänta på svar från semestrande läkare innan jag börja planera...)

    Tack på förhand!

    Hos Prisjakt jämför du pris på barnprodukter!
  • Fre 10 maj 2013 12:38 #1

    min sambo har bytt ena knäleden. Fick stanna på sjukhuset ca 1 vecka. Han fick stödja på benet redan dagen efter op och gå på toa med stöd. Han skall använda kryckor i ca 3 månader. Han har väldig värk och får starka med. Kontakta er kommun i god tid för hjälpmedel som skall finnas när din pappa kommer hem. Här tar det ca 6 veckor om ett beslut om tillfällig färdtjänst. Vanlig buss funkar inte, han kan inte böja leden så mycket och inte lyfta benet så högt. Läkarn skrev att han behöver ha tillfällig färdtjänst i 3-4 månader. Sittkuddar, toaförhöjning mm behövs. Tufft av din pappa att byta båda knäna samtidigt. Det är en stor operation. Lycka till !

  • Lör 18 maj 2013 19:49 #2

    Fast.. Ska han byta båda exakt samtidigt?

  • Sön 19 maj 2013 21:01 #3

    Tack för svar, även om det var snart två år sedan.

    Men jo, han bytte båda två exakt samtidigt. Så här i efterhand var det kanske inte någon lysande idé men till viss del beror det nog på att han själv var för dålig på att träna på egen hand efter avslutad övervakad sjukgymnastik. Ena knät blev bra och starkt med vänster har han fortfarande en del problem med. Men ändå långt bättre än de totalt förstörda knän han hade innan.  

  • Sön 19 maj 2013 21:30 #4

    Två år, ha ha :) Märkligt att byta båda samtidigt måste jag säga! Var gjordes detta? Kan förstå problematiken med att inte kunna utföra sjukgymnastiken så bra, det kan inte vara så lätt när man inte har ett "friskt" eller åtminstone o-opererat ben att ta stöd av när man är uppegående. Jag hade helt klart delat upp operationerna i två men det kanske fanns starka skäl att göra allt samtidigt. Riskabel operation? Velat minimera riskerna med att behöva söva etc vid två tillfällen? Ledsen om jag blev för nyfiken ;)

  • Sön 19 maj 2013 22:12 #5
    education skrev 2013-05-19 21:30:06 följande:
    Två år, ha ha :) Märkligt att byta båda samtidigt måste jag säga! Var gjordes detta? Kan förstå problematiken med att inte kunna utföra sjukgymnastiken så bra, det kan inte vara så lätt när man inte har ett "friskt" eller åtminstone o-opererat ben att ta stöd av när man är uppegående. Jag hade helt klart delat upp operationerna i två men det kanske fanns starka skäl att göra allt samtidigt. Riskabel operation? Velat minimera riskerna med att behöva söva etc vid två tillfällen? Ledsen om jag blev för nyfiken ;)

    I Hässleholm tror jag det var. Finns tydligen en läkare i Sverige som gillar att byta båda samtidigt och han var övertygande nog och hade kopplingar till Helsingborg där pappa bodde då. Tror att det var för att pappas båda knän var så risiga att han hade svårt att gå som det var och enorma smärtor och han då var en lämplig kandidat för dubbelbyte. Det kunde liksom inte bli värre. Men många är förvånade som hör talas om det, särskilt de som själva gjort ett knä i taget. 

    Pappa fick framförallt balansproblem eftersom han inte hann få upp styrka och stadga på en "protes" i taget och blev omkulldragen av sina stora hundar och kunde då inte ta sig upp själv när det ville sig riktigt illa.   
  • Sön 19 maj 2013 22:20 #6

    Men usch! Stackaren! Men tack för infon, intressant att läsa om! Får jag bara fråga en sista sak, har han själv tagit upp att det var jobbigt att byta båda samtidigt såhär i efterhand eller såg han det också mer som en nödvändighet så som doktorn verkade göra? Trots hundincidenterna etc?

  • Sön 19 maj 2013 22:26 #7

    Han ångrar sig och känner sig "lurad". Hans vanliga ortoped avrådde honom från detta men pappa lockades för mycket av de argument som framfördes om att ha de avklarat och inte behöva börja om med operation och rehab när knä 1 fungerade.

    Han rekommenderar ingen att göra det som han gjorde oavsett skick på knän. Han flyttade till landet strax efteråt för att kunna fiska, jaga, vara i skogen men han har inte kunna göra något av detta eftersom han saknar både styrka och balans nog. Och inte vågar utsätta sig för att kanske ramla och inte kunna få hjälp att ta sig upp i båt eller skog.

  • Mån 20 maj 2013 09:39 #8

    Fy vad tråkigt. Förstår att han känner sig lurad när det inte alls blivit så bra! Hoppas han slipper smärtan i alla fall om man nu ska försöka hitta något positivt. Resten var ju kass.

Svara i tråden
Logga in
Bli medlem
Skapa en ny tråd
Ändra kategori Skriver i kategorin: Kropp & själ

Andra har läst

Innehåll

Annat innehåll

Dagens fråga

Dödsstraff- för eller emot?

Du måste logga in för att rösta eller se resultatet av omröstningen.