Varför är det så fult att vara fåfäng?

Jag tycker inte personligen att det är "fult" att vara fåfäng. Att vara mån om hur man ser ut kan vara ett sätt att må bra och känna sig fräsch.
Det kan också tyvärr gå åt andra hållet och leda till att det blir ett fullständigt fokus på utseendet något som kan bli hämmande i längden.

Jag satt o funderade var gränsen går mellan att "bry sig" och "att vara fåfäng". När det blir till ett problem? När man lägger ner timmar?

Fjöntigt av mig att fundera på detta men jag har fått lära mig att det är fult att vara fåfäng och att fåfäng=bry sig mer än absolut nödvändigt och jag har erkänt för mig själv att enligt den definitionen så är jag fåfäng och alltså har jag dåligt samvete (känns som kvinnans eviga lott)

Fåfänga för mig är väl också att bry sig lite för mycket men även när man blir lite förmer än andra... Det kanske inte är rätt tolkning av ordet men så känns det. Lite fåfäng är vi nog alla till vardags. Drar in magen när någon fotar, kammar håret innan man går till frissan, kollar tänderna innan man träffar dejten man vill kyssa, väljer färger som passar ens hårfärg, sminkar sig extra fint inför en fest. Men om man knappt kan gå till iCA utan att sminka sig då börjar det gå överstyr, för vem bryr sig? Jag skulle inte ens notera om en granne kom osminkad eller med håret i tofs till en affär. Till en fest skulle jag kanske tänka tanken men inte döma eftersom jag inte
sminkar mig så ofta själv. Men jag ser mig ändå som lite fåfäng eftersom jag vill leva upp till ryktet bland kollegor om att jag blir bra på bild (trots att jag är osminkad) och jag vill vara söt för min man (han är tacksam om jag inte är kladdig av smink så vi passar ihop) och jag vill inte köpa kläder som får mig att se fetare ut än jag är. Ägnar man timmar av dagen framför spegeln tycker jag mest synd om personen eftersom man kan göra så mycket annat roligt den tiden istället men det är ett val man själv gör! Men klä inte upp dig mer än nödvändigt när vi ses, för jag kommer troligen inte se det eller bry mig

Jag vill definitivt inte gå hemifrån utan att vara sminkad o snyggt klädd men måste jag så gör jag det (jag ställer mig inte o sminkar mig om en vän ringer och säger det är kris, jag behöver dig nu, utan då går jag med det samma så klart)

Jag vet inte, jag tror det handlar om att jag vill se fräsh ut och jag mår bra om jag ser fräsh ut (är ganska sjuk och jag fixar inte att se sjuk ut då känns det värre - låter det dumt?)

Jag tycker inte att det är fult eller fel att vara det. Tar det över så man mår dåligt av sitt utseende för "småsaker" så man inte kan hantera sin vardag pga att man gått upp tre kg t ex, så har man problem.

Inget fel på att göra sig vacker, men om man prioriterar det över många andra saker, då känns det "fel" för mig. Om jag inte skulle våga gå på en middag för att jag har fel märke på skorna t ex.

Lite samma sak för dig som för mig TS. Är ganska sjuk och vill inte se lika sjuk ut som jag är så lägger en del tid på att se pigg och fräsch ut, för det får mig att bemöta min vardag med större självförtroende.

Kan nagon forklara for mig vad betyder begreppet fafanga? Vad jag ser ar att Bibeln, bara Bibeln (!) fordomde den mänskliga aspiration av skönhet som fafanga, det var och kanske still ar en synd.
Men det ar bara en biblisk ide, hypothes att kalla skonhet och stravan efter skonhet - fafanga.

Stravan efter skonhet handlar om sjalvupplevelse och formation av sjalvbild och sjalvkansla, stravan efter skonhet ar stravan efter skonhet, det ar inte fafanga. 

Evolutionistisk psykologer sager att stravan efter skonhet ar positiv, normal och ar inte fafanga. So varfor kallar ni sjalva som vill vara vackra fafanga?

Hur definierar du det begreppet? 

Beauty is important to everyone. Even the outstanding Eleanor Roosevelt said ?I only wish that I had been prettier.?

This is not vanity. Evolution has programmed us to try to look beautiful. Neanderthals mixed vividly colored cosmetics, and sculpted seashell  jewelry. Ancient mummies reveal that primitive orthodonture used catgut to straighten teeth and close gaps.

Evolutionary psychologists assert that trying to look beautiful is partly about sexual courtship. Looking beautiful is delightful to see, plus it can show skill,  intelligence, and ingenuity.

Whether or not people who beautify themselves are aware of it, making themselves beautiful has also resulted in bonding them together socially: another aspect of evolutionary survival.

Fran boket "The psychology of beauty" av Ellen Sinkman, evolutionistisk psykolog och psykiater.

Men nar nagon sager yligt dom menar det som dom. :D
Men evolutionara psykologer har bevisat att frasen  "Skonhet ar ytlig" ar inte sant. Det ar ocksa en fras som ar skriven i Bibeln. :D 

Skonhet ar viktigt for manniskor for dom identifierar sig med sinna kroppar, de bildar sjalv bild och sjalv bild direkt paverkar sjalvfortroende och skonhet ar djup, inte ytligt som Bibeln forsoker att skolja hjarnan. Skonhet ar grund for formation av sjalv bild som den paverkar sjalv kansla. Om sjalv bild ar inte positiv och manniskor ar inte nojda med hur dom ser ut det kan paverka hur dom mar psykiskt.

Forlot om min svenska ar inte 100% korrekt, jad ar student av svenska och franska spraket pa Universitet! :)